torsdag, mars 30, 2006

Skriftväxling med grannblogg

Den 23 mars mailade jag länken till en av mina texter om aktionsgruppen Bevara Äktenskapet till Pelle Poluha, som kommenterar "Sverige, världen och kyrkan" på bloggen basun. Anledningen var att han okritiskt refererade till den rapport om äktenskapet som aktionsgruppen publicerade på internationella kvinnodagen – en rapport som jag såg många brister i, vilket jag alltså påpekade genom länken jag skickade.

I början av veckan bemötte Poluha mina synpunkter, och han uttrycker glädjande nog viss förståelse för min kritiska hållning till rapportens följande formuleringar:

Kvinnor kompletterar män och män kompletterar kvinnor. Det sätt som män och kvinnor kompletterar varandra på och ger upphov till en helhet, utgår från deras gudagivna skillnader. En man kan inte komplettera en annan man, och en kvinna kan inte komplettera en annan kvinna. De kan ha varma och kärleksfulla relationer. Det är det få som förnekar. Men de kan inte komplettera varandra. De har lite att erbjuda varandra utifrån att de har samma kön. Det är därför äktenskapet är heterosexuellt i alla mänskliga civilisationer; det för samman de två nödvändiga delarna av mänskligheten. Enkönade relationer kan inte bidra med den dynamik mänskligheten behöver för att leva väl och ge upphov till nästa generation.

Tesen i min kritik är att mäns och kvinnors egenskaper inte sitter i könsorganet, och att egenskaper som kan betraktas vara manliga respektive kvinnliga inte kan appliceras på individnivå på ett sådant sätt att det håller för att bygga juridiska system kring det. Polhua skriver:

Självklart kan en man komplettera en annan man vad avser olika färdigheter och även känslomässigt. Men rapportens författare menar att män och kvinnor, just för att de är män och kvinnor, kan komplettera varandra på en nivå som ett homosexuellt par inte kan. För män och kvinnor är olika, inte bara kroppsligt utan även på insidan. Att det förhåller sig så är enkelt att se om man utgår från att 1) vårt biologiska kön är en integrerad del av våra kroppar och 2) vi är psykosomatiska varelser med vilket jag menar att kropp och själ hänger ihop och påverkar varandra. Om vi håller dessa två utgångspunkter för sanna följer det att en kvinna har ett kvinnligt psyke och en man ett manligt psyke.

Det är synd att Poluha inte utvecklar vad han menar med manligt och kvinnligt psyke, och vilka egenskaper som hör till respektive psyke. För även här är det förstås så att egenskaper och företeelser som kategoriseras efter kön bara stämmer och är tillämpbara på ett statistiskt plan. De poetiska föreställningarna om män respektive kvinnor stämmer när de tillämpas på det abstrakta begreppet Mannen respektive Kvinnan. Men på en individnivå – där äktenskapet som sagt befinner sig – måste det få vara konkreta begrepp som tillämpas. En kvinna är inte mindre kvinna för att hon har traditionellt manliga egenskaper, till exempel analytisk, intellektuell och jaktintresserad, och vice versa. Och en kvinna med dessa egenskaper kan utan vidare passa bra ihop med en man som just är analytisk, intellektuell och jaktintresserad. Han behöver inte vara hennes motsats, vilket många konservativa argumenterar för. Visst kan man göra upp teorier och notera mönster för vilken typ av människor som dras till varann – men man kan givetvis inte sätta upp regler och system för vilka egenskaper och intressen som skall passa ihop.

Poluha argumenterar även utifrån att "mannen och kvinnan kompletterar [...] varandra som föräldrar", och citerar en annan av Bevara Äktenskapets texter, där det slås fast att:

De som vill införa en könsneutral äktenskapslagstiftning hävdar i realiteten att föräldrarnas kön är irrelevant och utan betydelse för barnets uppväxt och utveckling.

Det här är det allra billigaste sättet att missförstå begreppet könsneutral äktenskapslagstiftning. Det är inte äktenskapet eller parterna i äktenskapet som är könsneutrala, utan lagstiftningen. Könsneutral betyder inte "utan kön". Ett homosexuellt förhållande är inte könsneutralt, och frågan om manliga respektive kvinnliga förebilder är upp till varje familj att lösa på sitt sätt. Varje barn är unikt, och barnets föräldrar/förälder vet vad som är bäst för barnet. Inte staten med sina pekpinnar.

JAG sitter inte inne med lösningarna, men jag förstår inte heller hur konservativa debattörer tänker när de slår fast vikten av biologiska mödrar och fäder samtidigt som de argumenterar emot förslagen om delad föräldraförsäkring, för att slå vakt om möjligheten att helt kunna välja bort fadern från barnavården och reservera detta för modern. Jag förstår inte hur de tänker, men jag misstror dem inte. Jag är övertygad om att de är kapabla att fatta lämpliga beslut rörande sin familj. Vad skulle jag ha för mandat att omyndigförklara andra vuxna människor på det sättet?

När en homosexuell familj skaffar barn sker det aldrig någonsin "genom ett misstag", "av oförsiktighet" eller "som en fyllegrej", som i väldigt många heterosexuella fall. Processen är lång, motig och oerhört komplicerad. Varför skulle inte homosexuella familjer som har gått igenom det här vara kapabla att tillgodose sina barns behov? Varför skall de misstros i frågan om hur de väljer manliga/kvinnliga förebilder för barnen? Varför förtjänar homosexella att omyndigförklaras? Och framförallt: Varför förtjänar barnen i dessa familjer ständigt att få höra: Ni borde inte finnas till...

5 Comments:

Blogger malte said...

Jag är ganska säker om att Bevara äktenskapet-folket skulle vilja lagstifta även mot fyllegraviditeter och så vidare. Homosexuella familjer är bara ett av många avsteg från deras ideal, och ett som är förhållandevis lätt att hindra.

torsdag, mars 30, 2006 11:32:00 fm  
Blogger Jonas Bergroth said...

Detta är formidabelt Tor. Jag vill åxå bli debattör när jag blir stor. Fasen vad bra.

torsdag, mars 30, 2006 5:00:00 em  
Anonymous Björn said...

Mr Polluha kan jag intyga efter att ha debatterat med den samme är en av grundarna till www.homosexuellt.com och den hat agenda som dom bedrev mot oss.

Jag (eftersom jag är kristen och umgås i kristna sammanhang) har hört så mycket om hur han uttrycker sin syn på oss människor som är homosexuella med fasansfulla ord....

Inte konstigt att du hittade till honom......

Han är lite av navet i hjulet i den "hetsa och hat- kampanj" dragits igång mot vår kärlek.

lördag, april 01, 2006 1:44:00 fm  
Blogger Tor Billgren said...

Det är inte riktigt intrycket man får av PP:s blogg, tycker jag. Vad får dig att misstänka band till homosexuellt.com? Nyfiken...

söndag, april 02, 2006 1:39:00 em  
Anonymous Björn said...

Bara indicier och inga bevis. PP själv kommer att hävda att han aldrig någonsinn hade någonting med homosexuellt.com att göra förutom då att länka till dem från sin sida och bidra med material och artiklar vill säga :-)

söndag, april 02, 2006 3:49:00 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home