fredag, oktober 06, 2006

Tystnaden

I samma ögonblick jag postade kommentarer på bloggen Katolik i Sverige upphörde all verksamhet där. Det var inga raljanta eller anklagande kommentarer, utan enkla och raka bemötanden. Det är uppenbart att bloggens upphovsman hade förväntat sig att förbli oemotsagd. Tråkigt att benägenheten till diskussion och samtal är så låg.

5 Comments:

Anonymous James said...

Tack för at du visade denna spännande blogg. Blir ett nytt forum för debatter :)

fredag, oktober 06, 2006 1:02:00 em  
Blogger Tor Billgren said...

Om så väl vore... Tyvärr verkar det ju som att bloggaren lagt ner verksamheten...

fredag, oktober 06, 2006 1:08:00 em  
Anonymous Magnus said...

Läste ditt inlägg på den där katolikens bloggsida. Frapperande att han/hon inte besvarar.

Nåväl, istället har jag en fråga.

När somliga kristna uppfattar din livsstil som synd (och inte går längre, d.v.s. hot, antydningar om våld) varför inte låta dem ha sin uppfattning och rycka på axlarna och gå vidare?

När personer invänder mot mitt livsval eller saker och ting som ligger nära min person eller åsikter så får detta stå för dem så länge jag inte utsätts för fysikt våld. Bör inte detsamma gäller de homosexuella?

Ord kan vara kränkande, men i sanningens namn - folk har faktiskt friheten att uttrycka vad de vill (utom hot om våld).

Att respektera någon är just att låta den/de personen/personerna få leva sitt liv enligt sin uppfattning förutsatt att föregående också respekterar den/de personer som anser en sådant livsval vara felaktigt.

Magnus

söndag, oktober 08, 2006 9:38:00 em  
Blogger Tor Billgren said...

Hej Magnus

För det första vill jag bara i all stillhet påpeka att ingen kan dra några slutsatser om syndigheten i min livsstil utifrån det faktum att jag är homosexuell. Inte ens en katolik.

För det andra är begreppet synd inte särskilt relevant för mig, eftersom jag inte är troende. Så visst har du rätt på ett plan. På ett annat plan måste man fråga sig vad syndbegreppet innebär för kristenheten? Är det något som "bara" är fel och man kan rycka på axlarna åt, eller är det något som kan få konsekvenser för hela samhället genom att Gud straffar alla för vissas synder, som Gamla Testamentet lär? Och om det är så, vilken skall attityden gentemot dem som syndar vara då?

Ett annat plan av problemet är att det är frustrerande att det som är det mest positiva och givande i mitt liv, det vill säga kärleken och samvaron med min pojkvän, av vissa anses vara något lika uselt och nedrigt som stöld, mord och baktaleri. Men det är mest ett attityds- och kommunikationsproblem.

Det verkligt farliga är om religionen får större politiskt inflytande och konservativa bibeltolkningar upphöjs till norm för lagstiftning och justis.

söndag, oktober 08, 2006 10:13:00 em  
Anonymous Magnus said...

Tack för ditt svar (och för ett bra sådant). Jag förstår, utgick dock från att du var kristen. Den problematik som jag önskade lyfta fram var främst rotat kring detta.

Du visar dock en god insikt i spörsmålet som i nuet härjar bland kristna.

Jag håller med dig fullt i resonemanget: att om s.k. kristna fick för sig att göra något åt synden (bokstavligen) så vrider vi tillbaka klockan till förtryckets tider i vilket Staten gick i Kyrkans ledband; eller att den senare egenmäktigt agerade i förhållande till oliktänkande (däribland särkerligen homosexuella).

Ovanstående får/skall inte ske i ett demokratiskt och upplyst land.
Frihet att tycka, tro, leva och älska under fria förhållande skall alla medborgare har rätt till.

Därmed bör också somliga personer att rätt till uppfattningen: att varje person är fri att synda hur mycket den vill (förutsatt att man inte skadar någon annan. människa).

Det betyder att kristna ser moralisk synd i samhället men respekterar individers val som går emot deras egen uppfattning av vad bibel och Guds vilja säger.

Ovanstående hållning skulle kunna sägas vara en nytestamentligt i förhållande till GT

Genom Jesus och kristendomens inbrytande sprängs den partiklära ramen och historiesynen i vilket Gud straffade samhällena för sina synder och varje Kristen blir istället kallad att likt Jesus själv bära sin nästas oförrätter och lida för samhällets synd (inte straffa syndarna, som somliga tror).

Jag tror att många fridsälskande, pacifistiska och vidsynta kristna men dock trogna nya testamentet och Jesus ibland upplever sig trängda på grund av personer som Åke Green och andra i hans anda.

Rädslan finns vidare att föregående agitatörer också skall begränsa den djupt mänskliga rättigheten att få tycka vad man vill utan att bli föremål för hetsjakt.

Magnus

söndag, oktober 08, 2006 10:50:00 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home