Krokodiltårar på Amoso

Ronnie Lindén har infogat en brasklapp på sin Amoso-sida där han understryker att syftet med sajten inte är att såra någon. Det är självfallet krokodiltårar, eftersom presentationen på Amoso omsorgsfullt är uppbyggd just för att skapa aversion och ett komprometterande skimmer över homosexuella. Genom att utmåla homosexuella som svin, vill han skapa dels skuldkänslor hos föräldrar som har homosxuella barn, dels stress och oro hos föräldrar i allmänhet. Självfallet är det barnen som kommer i kläm här.

Men om man bortser från vad han säger om just homosexualitet, finns det inga större anledningar att vara kritisk mot Ronnie Lindén. För kontentan av hans budskap är ju mer kärlek i barnfamiljer. Och det kan man inte kritisera. Att han sen vill styra fördelningen av denna kärlek får man ta med en nypa salt.

Idag kommer Amosoturnen till

Fagersta kl 13.00 Statoil, Rondellen Fagersta Västanfors
Eskilstuna kl 19:00 Statoil, Västerleden 38, Eskilstuna

Världsrekord på Världen Idag

Världen Idag fortsätter att omhulda den lettiska homopolitiken, som i våras resulterade i ett parlamentsbeslut att explicit exkludera homosexualitet ur diskrimineringslagstiftningen. (Jag skrev om det bland annat här.) President Vaira Vike-Freiberga lade dock in sitt veto mot lagen, men den kommer troligtvis cirkulera några varv till i lagstiftningsprocessen. Lettlands kristdemokratiska parti lär inte ge sig så lätt. Amnesty skriver att "denna typ av diskriminering är en kränkning av de mänskliga rättigheterna."

Idag skriver Jonas Adolfsson två artiklar om saken i Världen Idag. Först en text om att svenska miljöpartiet vill införa sanktioner mot EU-länder som inte lever upp till EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter. Det är mycket anmärkningsvärt att Adolfsson kallar det Lettland ägnar sig åt med sin kamp för upprätthållandet av diskriminering mot homosexuella för homokritik. Det är alltså kritik att diskriminera och förneka någon demonstrationsrätt...

Den andra artikeln måste vara världsrekord i grenen vinklad nyhetsartikel. Den handlar om den lettiska integrationsministerns besök i Stockholm, och jag har aldrig sett så många värdeladdade markörer i en och samma nyhetstext. Perfekt studiematerial för landets journalisthögskolor. Här finns formuleringar som att Lettland ska övertalas att vara mindre homokritiska,

att de stoppade en så kallad Pridefestival

att ministerns besök var välregisserat

att de gjorde studiebesök hos den svenska homolobbyns starkaste företrädare

till exempel den homosexuella påtryckarorganisationen RFSL.

Det är inget snack om var Världen Idag står i de här frågorna. Men i vanliga fall brukar de i alla fall ge sken av att vara någorlunda objektiva och neutrala - åtminstone på nyhetsplats. Med Adolfssons text är den ambitionen uppenbarligen övergiven. Det kommer att bli en spännande höst med Världen Idag.

Amoso-nytt 5

Idag onsdag kommer Ronnie Lindéns turnévan till

Falun kl 13:00 Shell, Färgv. 4, Falun

Borlänge kl 19:00 Max Hamburgerrestaurang, Åkrerondellen 7, Borlänge

Fråga honom gärna om homosexemaffians skuld till tragedierna i samband med orkanen Katrina och tsunamin.

Tragiskt lappkast

Det är viktigare att hålla samman kyrkan, än att våga vara ett salt och trotsa århundraden av vanföreställningar, bekväma lögner och förföljelseanda. Det är kontentan av ärkebiskopen av Canterburys svängning i vad tidningen Dagen kallar homosexfrågan. Tidigare försvarade han kärleken mellan personer av samma kön. Idag vill han bota och omskola homosexuella.

Iran igen

Iran sjunker djupare i sitt teokratiska moras. Ekot rapporterade idag om att moralpolisen delat ut ovanligt många varningar till kvinnor i sommar.

Oftast handlar det om att någon del av huvudhåret har varit synligt eller att fotknölar skymtat fram. I de svåraste fallen har kvinnor offentligt visat tår med nagellack.

Helst borde kvinnorna dölja hela kroppen under tältliknande chador, menar de iranska myndigheterna.

Det här är inte till för att skydda kvinnorna, utan för att skydda männen från syndiga tankar. Täck över det du inte vill drabbas av frestelse till, så slipper du öka på din syndaskuld.

Dessutom fortsätter Irans president förneka förintelsen. Läs gärna den mästerliga intervjun med honom i Der Spiegel nummer 22 som utkom i slutet av maj. En skrämmande inblick i en totalt förvriden världs- och historieuppfattning.

Barn mot alla odds

Denna vecka fokuserar Sveriges Radios P1 på funktionshinder i satsningen Välviljans Apartheid. Många av kanalens program handlar om funktionshindrades villkor under veckan. Missa inte programmet Föräldrarna som handlar om gravt handikappade föräldrar. Så här skriver SvD:s radiokrönikör Martin Aagård:

Mötet med Carina Andersson börjar omtumlande, berättade [programledaren] Staffan Andersson. Hon sitter i Permobil och är ungefär en meter lång. Han frågade hur hon tänkte när hon skaffade barn.
- Jag tänkte inte alls.

Hennes önskan att skaffa barn skilde sig inte från många andras. Den var knappast särskilt genomtänkt eller välplanerat. Idag behöver hon hjälp med att lyfta, klä på och bada åttaåriga Brynolf. Vilket innebär att hennes föräldraroll är synonym med att ständigt bli ifrågasatt. Staffan Andersson ifrågasatte även han och undrade om det är en mänsklig rättighet att skaffa barn? Svaret var ja.

Är funktionshindrade nästa grupp de förmenta ivrarna av barnens bästa ska ge sig på? Hur normal blir dessa barns uppväxt? Kommer de inte att bli mobbade? Är det inte lite äckligt att föreställa sig funktionshindrade ha sex?

Dekadens eller glädje i Notting Hill?

Nyligen var det den årliga karibiska karnevalen i Londonstadsdelen Notting Hill (Andres Lokko skriver mycket bra om den här). Jag undrar vad de konservativt kristna tidningarna hade skrivit om den ägt rum i Stockholm. Ruben Agnarsson på Världen Idag menar att RFSL är "den organisation som mer än någon annan sammanslutning har bidragit till att sexualisera det offentliga rummet i Sverige", och avser då Prideparaden, som äger rum en gång om året. Hade protesterna varit lika upprörda om det hade varit en karibisk karneval i Stockholm i stället för Pride? Hade ropen om att skydda barnen varit lika höga? Eller är problemet inte lika stort när det är kvinnor som är lättklädda?



I länken ligger fler bilder från karnevalen. Ska vi som den konservativa kristenheten och de högerextrema kalla den dekadensens och den låga moralens skamparad?

Förakt, förvanskning och fabuleringskonst på Amoso

(Uppdaterad den 8 september 2006)

Missa inte Ronnie Lindéns genomgång av affären med den sexköpande HD-domaren. Läs särskilt hans kommentarer. Jag försvarar givetvis inte brottet, men jag kan inte låta bli att fascineras av Lindéns tvångsmässiga behov av att vältra sig i de explicita sexdetaljerna, hans monomana fixering vid rektum, samt förvanskningarna av fakta. Han kallar till exempel den sexsäljande personen för ung stockholmspojke, fast han var 20 år vid brottstillfället. En 20-åring är ingen pojke, och verkligen inte någon ung pojke. Men precis som Världen Idag gjorde (se här), vill Ronnie Lindén förvanska sexköpet till ett pedofilifall.

Detta är en vanlig strategi för att få homosexualitet att verka vara pedofili. I USA har flera delstater 18 år som age of consent (Oregon, North Dakota, New Hampshire m.fl), och age of consent är högre för homosexuella i vissa delstater (t.ex. Nevada). En 20-årig man som förgriper sig på en 16-årig flicka i New Hampshire blir våldtäktsman, men om han förgriper sig på en 17-årig pojke blir han pedofil, eftersom åldern för heterosexuellt sex är 16, medan den är 18 för homosexuellt. Självfallet påverkas statistiken av det här.

I sina kommentarer till chatten mellan parterna spekulerar, fabulerar och hånar han på ett oerhört föraktfullt sätt. Han talar bland annat om det impulsiva och betvingande beteende som är så typiskt för homosexuella män – ett tvång som orsakade den första ödesdigra explosionen av AIDS-epidemin

Diskussionen om vad de parterna ska göra med vid sexmötet kommenteras så här:

Vi ser här hur den unge 20-årige pojken vill undvika att bli analt penetrerad av någon som hade identifierat sig som en 59 år gammal man. Detta kan bero på att han ännu inte är en fullfjädrad homosexuell, och är rädd för att hans inre organ skall skadas, och/eller så är han fortfarande känslomässigt äcklad av det hela. Han kanske gör det motvilligt för att han har ett desperat behov av pengar. Kanske fast i droger?

Och vidare:

Tydligen går domaren med på att undvika anal penetration, vilket är ovanligt för en äldre homosexuell man. För honom och med hans lön är 500 svenska kronor ett trivialt belopp för den förväntade njutningen. Domaren kanske vet från tidigare erfarenheter att väl på rummet kan han erbjuda flera femhundringar, och att frestelsen för en ung man, desperat efter pengar, blir oemotståndlig.

Lindén fantiserar. Enligt Ronny Tikkanens avhandling Risky Business? (2003) är äldre homosexuella män den grupp inom "homokollektivet" som är minst benägna till anala samlag.

Lägg märke till att det som är brottsligt i det här sammanhanget är sexköpet – BARA sexköpet. Men av Ronnie Lindéns språk och attityd att döma borde såväl själva konversationen som det parterna kommer överens om att göra vara olagligt.

Med detta i åtanke blir Lindéns inledningsord en skrattretande uppvisning i hyckleri och bedrägeri:

Allt är baserat på vetenskaplig forskning och inte på moralisk eller religiös grund.

Ny attack mot kristendomen

Knappt har den konservativa kristenheten rest sig efter kampen mot DaVinci-koden – först boken och sen filmen – förrän det kommer en ny bok som måste betraktas som en farlighet om den läses, nämligen Lena Einhorns Vad hände på vägen till Damaskus? I den spekulerar hon kring tesen att Jesus skulle vara samma person som Paulus, och att Jesus alltså inte dog på korset. Detta med den uteblivna korsdöden är precis samma sak som var huvudproblematiken i DaVinci-koden...

Vi får se om det blir några nya kampanjer. Den konservativa kristenheten brukar inte vara sena att utnyttja tillfällen att utmåla sig som attackerade eller förföljda, eftersom det är en uppfyllelse av Uppenbarelseboken.

Märklig Amosotystnad på Världen Idag

Världen Idag skriver inte om Ronnie Lindéns (Ron Linden) Amoso-kampanj idag heller, vilket är mycket märkligt för här finns exakt alla ingredienser tidningen brukar vilja vältra sig i när det gäller homosexfrågan.

Jag kan se 3 skäl till att tidningen inte har skrivit.

1. Han tillhör en för tidningen icke religiöst korrekt kristen bekännelse, typ Maranata.

2. Han talar om sexuell orientering, och inte bara om homosexuell livsstil, som är det enda tillåtna begreppet inom den konservativt kristna diskursen.

3. De tänker skriva, men arbetar på med ett längre reportage om honom, där de följer honom från stad till stad och dokumenterar hans kamp.

En annan anledning skulle kunna vara att tidningen anser att han går för långt i sina teser om att Tsunamin och orkanen Katrina var Guds straff för samhällets accepeterande av homosexualitet. Men de teserna har ju Världen Idag själv lagt fram flera gånger, så det skälet kan vi stryka direkt...

Man kan även tänka sig att de har skrivit om saken, fast bara i pappersupplagan.

Ifrågasatt meddelarfrihet

Precis som Ruben Agnarsson, tycker jag att affären kring kdu-medarbetaren som försökte infiltrera SSU är oerhört överdriven. Och att som Expressen, låta Stig Berling skriva en debattartikel där han kommenterade kdu:arens dilettanteri i spioneriets konst, var direkt stötande.

Men i en artikel i dagens Världen Idag utkristallisas en intressant syn på journalistik, där Agnarsson i praktiken ifrågasätter en av offentlighetsprincipens och yttrandefrihetens viktigaste hörnstenar, nämligen meddelarfriheten och journalistens rätt att skydda sina källor.

[Reportern] Niklas Svensson vägrar att svara på de frågor som Världen idag ställer till honom via mail.

– Jag ser ingen anledning att för er redovisa hur jag eller redaktionen i övrigt arbetade för att få fram uppgifterna som ledde fram till att KDU, på grund av vårt avslöjande, ansåg sig tvingade att göra sig av med två medarbetare, meddelar han.

En journalist som vägrar att svara på frågor, är inte det lite konstigt?
– Du har fått min kommentar.

Inte konstigt, Agnarsson, utan en av demokratins och offentlighetsprincipens grundpelare. Meddelarfrihet. Här tänkte jag skriva något om Lennart Sacredeus, men avstår. Han friades ju trots allt...

Sverigedemokraterna överger extremistlogga

Sverigedemokraterna försöker med alla medel. Nu har de bytt ut sin Front National-flirtande fackelsymbol, och anpassat sig till den svenska etablissemangspolitikens floristiska formspråk. Och det bidde en blåsippa. Riktigt snyggt, faktiskt.


Före: Le Pen-plagiat.


Efter: Inordning i etablissemangsledet.

Nu väntar jag bara på att Nationaldemokraterna överger sin vimpel för en liljekonvalj. Eller varför inte förgätmigej.

Fler abnormiteter

Läs gärna Niklas Schiölers utmärkta essä om vänsterhänthetens historia. En historia av förtryck, utstötning och stigmatisering.

Den bibliska historien har smetat ner vänsterhanden med blod. Och alltid med sanktion från högsta ort.

Vi känner igen berättelsen och exemplen så väl. Samma strukturer och typ av Bibelantydningar ligger bakom såväl förbannandet av vänsterheten, som fördömandet av homosexualiteten.

Men det finns anledning att vara optimistisk. Det faktum att vänsterhänthet inte längre är förbjudet med Biblisk motivering, innebär förmodligen att kristenheten kommer att kunna våga ifrågasätta sina föreställningar kring homosexualitet också. Det enda som krävs är lite mod.

Smaklös exploatering av katastrofer och lidande

Tidigare spekulerade jag i att Amoso-mannen Ronnie Lindén (eller Ron Linden) låg bakom sajterna Pray For Sweden och Ake Green.

Nu har jag fått det bekräftat. Mannen som är ute på turné för att "informera" om "den homosexuella livsstilen" är en person som på fullt allvar sätter direkta samband mellan orkanen Katrina och samhällets tolerans mot homosexuella. Han exploaterar även tsunamikatastrofen.

När Katrina (vilket betyder "renhet" eller "rensning") orsakade sådan ödeläggande skada, var det omedelbart dom som förklarade att det var Gud's straff över en syndfull stad.

[...]

när synden överflödar och har nått fullt mått förlorar vi Guds beskydd. Och då lider dom oskyldiga med dom skyldiga. Det ser vi gång på gång i Bibeln. Om inte Gud gjorde en rensning bland människosläkten när synden nått för långt skulle kommande släkten av barn tvingas växa upp i ofattbar ondska. (Min fetning)

I rest my case...

Annonsen

Efterlysningen bar frukt. Tack Jonas H.


Norra Västerbotten, den 23/8 (sidan 3)

Det är alltså denna annons en del tidningar inte velat publicera (2 av 14 enligt Ronnie L.), med hänvisning till materialet på hemsidan som det görs reklam för.

Förra veckan skrev Metro om ett annat fall där en pappa just oroade sig för sitt barns sexuella orientering.

Pappan tyckte att den åttaårige sonen lekte för mycket med flickor.
Ibland när pappan blev arg slog han sonen. Nu åtalas han vid Göteborgs tingsrätt för misshandel. Den 30-årige pappan erkänner att han gav sonen en örfil vid ett tillfälle i våras eftersom sonen hade betett sig underligt och börjat göra ”äckliga saker”.

I förhör säger pappan att sonen visst får leka med flickor, men han ser med oro på att sonen nästan uteslutande leker med dem. Han säger att de andra pojkarna på gården retar honom. Därför har han sagt till sonen att försöka få ett mer balanserat umgänge, annars kan han bli som tjejerna och bli bög, menar pappan.

Nu är det givetvis inte misshandel Ronnie Lindén förordar för att lära upp sönerna i heterosexualitetens mysterier, men det kan onekligen lätt bli konsekvensen av den stress och press han är ute efter att skapa bland föräldrar och far-/morföräldrar genom sin skrämsel- och äckelpropaganda.

Jag motsätter mig dock inte att annonsen publiceras. Samhällsdebatten behöver maximal öppenhet. Men jag förstår givetvis också de publicister som har vägrat publicera.

Amoso-nytt 4

Imorgon lördag kommer Amosokampanjen till

Piteå Statoil, Ringiusv. 2, Piteå

Familjer som inte räknas

I dagens Dagen efterlyser pastor Erika Cyrillus Olsson ett svar från den borgerliga alliansen beträffande familjepolitiken. Hon skriver bland anant

Beslutet om homosexuellas adoptionsrätt tyder på att inget annat parti än kristdemokraterna är beredd till politiskt ansvar för familjen som eftersträvansvärd samlevnadsform.

Härur stiger två intressanta saker:

1. Kristenhetens ständiga skygglappar i närståendeadoptionsfrågan. Barn som redan lever i homosexuella familjer, skall alltså inte kunna adopteras av sin biologiska förälders partner för att därigenom få två vårdnadshavare.

2. Ett barn som lever med sin biologiska förälder och dennes partner kan aldrig betraktas leva i en familj. Det är ingen familj. De räknas inte som byggsten i samhället.

Efterlysning: Annonser

Är det någon som har sett Ronnie Lindéns Amoso-annonser? Jag skulle mycket gärna vilja studera dem och publicera dem här.

Amoso-nytt 3

Och här ligger en annan sajt med samma avsändare:

www.prayforsweden.com

Finns också både på svenska och engelska. Här kan man bland annat läsa om Islams perversioner, och sambanden mellan orkanen Katrina och gayrörelsen.

Amoso-nytt 2

Det ligger nära till hands att anta att det är Amosomannen Ronnie Lindén som ligger bakom den anonyma sajten www.akegreen.com. En mycket ambitiös och genomarbetad sida på svenska och engelska. En del av de vetenskapliga texterna återfinns i identiskt skick på både Amoso och Åke Green-sajten.

Amoso-nytt

Idag kommer Ronnie Lindéns Amosokampanj till

Söderhamn 13.00 (plats ej specificerad)
Sundsvall 19.00 Statoil, Kustv. 53 vid E4:an i Sundsvall syd

Imorgon fredag

Örnsköldsvik 13.00 Max Hamburgerrestaurang vid rondellen på E4:an
Skellefteå 19.00 Shell Mackvägen 7, vid E4:an

Uppfyll inte hans martyrium. Glåpord är som hammarslag som naglar fast honom vid korset. Ge honom inte det. Men argument klär av honom på bara kroppen. Och för Guds skull: Polisanmäl honom inte. Rättsväsendet ska inte behöva belastas av dynga som man desarmerar med två argument och en motfråga.

Aversionskampanj på turné

Oj oj oj... Hur kan jag ha missat det här...?

Pingstvännen Ronnie Lindén är ute på en Sverigeturné för att varna för homosexualitet. Han väljer främst McDonaldsrestauranger, antagligen för att hans bild av den känsliga ungdomen är att de hänger runt på dessa hippa hak. Hans budskap finns samlat på sajten Avslöjande myter om Sexuell Orientering – www.amoso.se – och jag har inte möjlighet att gå igenom allt här och nu. Men vid en snabb översikt framgår det tydligt att det är samma typ av texter som fanns på Homosexuellt.com och hundratals förebildssajter från USA, med studier om förkortad livslängd, droganvändande med mera. Han menar sig också besvara vad som orsakar den "homosexuella livsstilen". (Hur orsakas en livsstil...?)

Det är tydligt att han inte är särskilt insatt i den gängse terminologin och de kanoniserade ståndpunkterna i den här vetenskapsdisciplinen. Till exempel blandar han friskt mellan begreppen "homosexuell livsstil" och "sexuell orientering", som annars brukar stå som motsatspar i retoriken. De homosexuella talar om orientering och läggning, medan den religiöst korrekta termen är "homosexuell livsstil", det vill säga något som orsakas av yttre omständigheter, omoral och sexuella övergrepp.

Ronnie Lindén påstår att hans agenda varesig är religiös eller moralisk, och att han stöder sig på vetenskapliga studier. Men genom att snabbt studera hans retorik är det mycket tydligt att han inte är ute efter att sprida information, utan att raljera och skapa aversion och äckel.

Han konstaterar till exempel att RFSL har information om droger på sin hemsida, men att detta saknas på andra riksförbunds hemsidor, som till exempel Motormännen och Svenska Djurskyddsföreningen.

Tidigt i presentationen, liksom för att sätta förtecken för alltihop, anknyter han detta på ett oerhört krystat och helt omotiverat sätt till rimming (sexuell praktik som går ut på att stimulera anus oralt), som därmed upphöjs till att vara karaktäristisk för "den homosexuella livsstilen". Det är så pinsamt uppenbart att han genom att direkt börja prata om att "slicka röv" i samband med homosexualitet är ute efter att skapa ett aversions- och äckelskimmer över homosexuella. Underförstått skriker han: "Se här på de förbannade svinen!" Det är också intressant att han verkar tro att rimming inte förekommer någon annanstans än i homosexuell kontext...

Med samma retorik kan vi ta upp den heterosexuelle Markis de Sade och göra honom till talesperson för hela det heterosexuella kollektivet. Eller att mens-slickning är typiskt för den "heterosexuella livsstilen".

Varifrån kommer förresten denna monomana analfixering som är så oerhört vanlig bland antigaydebattörer? Deras föreställningsvärld tycks helt och hållet kretsa kring rektum. Det är som att heterosexuella män genomgår en andra anal fas i medelåldern, och att ett av sätten att kanalisera denna fixering på, är att börja debattera homosexualitet.

Lindén gör ett stort nummer att han har doktorerat "inom naturvetenskapen", men visar med sin slutsatsdragning och logik att han är totalt ovetenskaplig.

Budskapet sammanfattas i en 17 minuter lång film, som jag rekommendear för den som vill höra det gränslösa föraktet i uttalet av till exempel "homosexuella partners".

Hans bild av gayrörelsen framgår av formuleringen "Du vet nog att RFSL har ett starkt fotfäste i skolorna och vill påverka barnen, så se upp!"

Här finns hur mycket som helst, och jag lär få tillfälle att återkomma. Besök absolut sidan själva!

Ronnie Lindén är alltså ute på en turné just nu, och lika mycket som det är en informationsturné, är det givetvis en golgatavandring. Han körs bort, polisanmäls, förvägras annonsutrymme och möter protester – och självklart är det precis vad han vill. (Se vidare artiklar i Dagen och Kanon.) Han är bekant med Åke Green, och har givetvis inspirerats av honom. Nu vill han ha samma uppmärksamhet. Men ge honom inte vatten på sin kvarn. Bemöt honom gärna, men med bara med argument.

Här ligger turnéplanen.

Lund 13 september McDonalds, Norra Fäladen, Skarpskyttevägen 1, Lund

Malmö 14 september Luftkastellet, Utsiktsvägen 10 vid brofästet i Limhamn

Skitkastning i USA

Den konservativa kristenheten i USA fortsätter kämpa för rätten att diskriminera, demonisera och förtala homosexuella. I en braskande artikel i Världen Idag presenteras skräckscenariot att ett nytt lagförslag i Kalifornien kan innebära att kristna skolor kan tvingas anställa homosexuella lärare, samt att den som sprider demoniserande propaganda kan komma att mista sina offentliga medel.

Så är det tack och lov redan i Sverige. Den som bedriver odemokratisk verksamhet förlorar sitt statsstöd. Det var därför det blev sånt rabalder när det visade sig att ungkommunisterna (eller vilka det nu var) ordnade stödresor till Nordkorea för något år sedan.

Engelbrekt!

För fem år sedan var jag medlem i det konservativa nätverket Engelbrekt. Inte som sympatisör givetvis, utan som observatör. Jag följde debatterna på internetforumet med stort intresse, inte för att nivån var särdeles hög, utan för att konservatismen intresserar mig storligen. Mitt intryck är att "de riktiga" konservativa frystes ut med tiden, alltså de som de som hade teoretiskt och filosofiskt underbyggda idéer, till förmån för det lillgamla "svärdet-kronan-kyrkan"-gardet. Efter att ha tvingats läsa sanslöst mycket dumheter om homosexualitet bestämde jag mig för att själv ge mig in i debatten, vilket var mycket intressant men också påfrestande. Jag har utskrifter därifrån i något arkiv någonstans, och det finns säkert anledning att återkomma till dem någon gång...

För några minuter sedan fick jag en ingivelse, och skrev in den gamla välkända adressen www.engelbrekt.org... Det som finns på sidan idag är ett enda långt rättshaveri. Anklagelseskrifter mot före detta medlemmar, polisanmälningar, uteslutningar och bittert fäktande mot allt och alla. Och i slutet en lista över personer som har kritiserat nätverket.

Har Du sett eller hört någon förtala det konservativa nätverket Engelbrekt i svenska tidningar, radio, tv eller på Internet? Skicka då ett mail till info@engelbrekt.org så publicerar vi namnet på denna person. Tack för hjälpen!

Fullständigt och patetiskt haveri. Nätverket är enligt pressmeddelandet idag ombildat till en forskningsstiftelse. Lycka till med forskningen, Engelbrektare.

Enögd frizon

I mina öron klingar ordet frizon av tolerans, andrum och ödmjukhet. En plats där man kan mötas i ro, men även i nyfikenhet gentemot sin nästa. Frizon är också namnet på en årlig festival för kristna ungdomar, som enligt en insändare i dagens Dagen står under attack från det religiöst inkorrekta. Skribenterna ondgör sig över att den kristne artisten Tomas Andersson Wij bjudits in till festivalen två gånger i rad - "Han har en bibeltolkning som är totalt främmande för klassisk kristendom", skriver de. De har hittat ett citat i en intervju i tidningen QX där han kritiserar frikyrkornas bibelsyn, och drar därur slutsatsen att han inte tror på frälsningen.

Lika mycket som att han har mage att kritisera frikyrkan, är det nog det faktum att han uttalat sig i en gaytidning som gör att skribenterna anser att han bör bannlysas från kristliga sammanhang. De oroar sig över att artister som han kan komma att bli förebilder för ungdomarna på festivalen.

Om den linje skribenterna företräder är typisk för den unga kristenheten, borde festivalen nog byta namn från Frizon till Dogma. Eller Bulla. Eller varför inte Fatwa.

Låt oss tala om den VERKLIGA sanningen

I början av sommaren skickade Stefan Gustavsson från aktionsgruppen Bevara Äktenskapet ut vädjanden till kristna opinionsbildare (till exempel Bed.nu och Världen Idag) för att målet på 100 000 underskrifter skulle kunna uppfyllas till den 26 augusti när underskrifterna skall överlämnas till regeringen. I slutet av juni hade 29000 skrivit under. Idag är det drygt 38000. Aktionsgruppen Bevara Äktenskapet hade uppenbarligen satt målet för högt, och i gårdagens Världen Idag kunde vi plötsligt läsa om ett nytt mål - 50000 underskrifter. En halvering.

Carin Stenström ger i artikeln argument för att äktenskapslagstiftningen inte skall förändras:

Samhällets lagstiftning måste bygga på sanning, annars har den inget värde. Sanningen är att den heterosexuella samlevnaden är förutsättningen för samhällets överlevnad. Det måste markeras i lagstiftningen och i den information samhället ger det uppväxande släktet. Allt annat är en förvrängning av sanningen.

Jag tycker att Carin Stenström är lite blygsam med vad som är Sanning. Det är ju inte endast den heterosexuella samlevnaden är förutsättningen för samhällets överlevnad, utan den FRISKA heterosexuella samlevnaden. Den FERTILA. Sanningen är, att det är FRISKA heterosexuella par UNDER 45 år som är förutsättningen för samhällets överlevnad. Vilka signaler skickar det ut bland barn och unga, om pensionärer, ofruktsamma och personer som helt sonika inte VILL skaffa barn tillåts ingå äktenskap? Ohyggligt.

Talkshow, del 2

(fortsättning från föregående inlägg)

Mitt i intervjun med Hans Gardelach sänds reklam för Maria Hallmans bok Homosexualitet är synd. Hallman poserar som Sue Ellen i vinjetten till Dallas i olika miljöer och videoeffekterna flimrar över rutan. Tidningsrubriker klipps in, som handlar om hur inget förlag vågar trycka hennes bok. "För het för svenska förlag", säger speakerrösten. Därmed bär reklamen falskt vittnesbörd. Att boken skulle vara "för het" för svenska förlag är helt enkelt lögn. Däremot är den definitivt för dålig för svenska förlag. Den är överfull av stavfel, meningsbyggnadsfel, logiska luckor och missförstånd. Inget förlag med självaktning skulle ge ut en bok i det skicket – det är löjligt och lögnaktigt att påstå något sådant.

Att boken skulle vara "för het för svenska förlag" motbevisas även av det stora antal böcker i samma genre och med snarlikt innehåll som redan finns i tryck, till exempel Chrys C. Caragounis Homoerotik (XP Media), Pierre Enberts Det är nära nu!? (KM-förlaget & Bornelings) samt Stanley Sjöbergs många skrifter i ämnet, som Bibeln, Koranen om homosexualitet och Kärlekens Etik (Marcus Förlag). Hallman försöker allså sälja sin bok genom lögnen att den skulle innehålla förbjudna sanningar som är "för heta" för etablissemanget. Ett flagrant och avsiktligt brott mot Guds åttonde bud – och det i en kristen talkshow... Ack, vart är vi på väg?

Talkshow, del 1

För några veckor sedan hade jag rik tillgång till kristna tevekanaler, och fick bland annat se programmet jag suktat efter sedan jag såg det annonseras på den profetiska sajten Flammor, nämligen paret Hallmans talkshow Spekter med domedagslobbyisten Holger Nilsson och den svenska exgayikonen Hans Gardelach. Det första som slår mig är att det inte är konstigt att Ulf Ekman är så populär. I jämförelse med andra svenska kristna teveproduktioner är han helt enormt professionell, inte bara på svenska – hans Another Day of Victory sänds på perfekt engelska. Möjligen är det med förhoppningen om vad denna popularitet och skicklighet kan leda till för kristenheten i stort, som Ekman och Livets Ord på de senaste åren fått plats i den kristna värmen.

De flesta svenska produktioner genomsyras annars av rent pinsamt dilettanteri.

Spekteravsnittet inleds med Holger Nilssons utläggningar om Da Vincikoden – "En smart attack mot Kristus". Maria Hallman poänterar att boken förbjudits i Libanon, och att "Vi vill att den ska kastas i papperskorgarna. Vi vill inte att den ska säljas mer". Så uttalar sig yttrandefrihetshjältinnan som utropade sig till dissident efter att ingen ville trycka hennes bok Homosexualitet är synd (mer därom senare).

Nilsson tar även upp en annan av sina käpphästar, nämligen det kontantlösa samhället och "chipet under huden". Det kontantlösa samhället betraktas vara Djävulens system, där man tvingas bära hans märke på handen eller i pannan. "Den som tar märket går evigt förlorad, han går till helvetet." "Det är ett ont system".

Därefter presenteras Hans Gardelach, som gör ett positivt och mycket varmt intryck. Han berättar sin historia om tråkig barndom, övergrepp, bråk och slagsmål. Hur han hamnar i Stockholms porrvärld, ägnade sig åt "perverst sex" och levde i berusning, som "fullblodspsykopat". Hur han träffade en kvinna med HIV och själv fick viruset i slutet av 1980-talet. Och hur han blev frälst och befriades från sjukdom, missbruk och intresse för perverst sex. Förhoppningsvis kan hans berättelse och föredöme hjälpa andra ur destruktiva missbruk.

(fortsättning följer)

Konstitution som fylls av luft

- Konstitutionen är viktig, men människornas andliga sundhet är viktigare, sa den pensionerade domaren Nick Del Pizzo i Der Spiegel härom veckan. Han är en av motståndarna till den porrbutik, vars vara eller icke vara engagerat invånarna i den lilla staden Nyack utanför New York de senaste åren. Uttalandet är skrämmande. En jurist som är villig att åsidosätta – inte bara lagstiftningen, utan grundlagen, med hänvisning till det mycket luddiga och högst subjektiva begreppet ”andlig sundhet”. Vad kan det mer innefatta, månntro?

Ledare i kampen mot porrbutiken har skådespelaren Stephen Baldwin varit, känd från mästerverket The Usual Suspects (1995) och den lätt homoerotiska Three some (1994) – något han måste ångra bittert idag. Han blev nämligen frälst efter 11 september och spelar numera mest in kristna skateboardfilmer. Hans motstånd mot butiken är grundat i förvissningen om att vi lever i den yttersta tiden, och att Bibelns uppenbarelsebok håller på att uppfyllas. Baldwin lovade, att om butiken blev verklighet, skulle han parkera sig utanför och fotografera varenda besökare och hänga ut dem på Internet.

Nyacks borgmästare förklarar sig i artikeln inte vara någon förespråkare för porrbutiken, men försvarar den principiellt, och suckar:
- Just nu är så många medborgerliga rättigheter hotade i det här landet. Då måste man se upp även när det gäller småsakerna.

Men de friheter och rättigheter som definieras i den amerikanska konstitutionen, och som presidenten i sin ed åkallar Guds hjälp för att beskydda, väger lätt för Nyacks konservativa kristenhet. För två veckor sedan flydde butiksinnehavaren staden med sin familj. Mission completed...

Förresten...

Det var ju alla dumheter om homosexualitet som kom i fokus under efterdyningarna efter Åke Greens predikan i Borgholm 2003. Tyvärr är det ingen som hittills berört hans tarvliga påhopp mot alla barn som kommit till med hjälp av provrörsbefruktning. Han ser provrörsbefruktningarna som ett tecken på människans avfall från Gud. Att människan har "klampat in" och fördärvat Guds skapelseordning.

Varken i djur eller i växtriket förekommer det några abnormiteter, utan varje art håller sig till sin egen art. Så är det. Tills människan, på senare år, har klampat in på det här området genom provrörsbefruktningar och genom kloning och genom att man då byter partner och har partnerskapslagar som har blivit stiftade. Till dess alltså så har det varit så som Gud har sagt att vi skall leva.

Abnormiteter. Hör ni det, ungar... Gå gärna i kyrkan, men akta er för Åke Green i Borgholm.

Konstiga utgångspunkter om hatbrott

Jur.kand Daniel Brinkeback ondgjorde sig i tidningen Dagen den 3 augusti om rapporteringen om hatbrott.

Det intryck jag – och säkert de flesta andra tittarna – fått av inslagen, är att hatbrott framför allt berör brott mot homosexuella. Det är också arkivbilder från sådana brott som visas, och det är mest personer som företräder homosexuella som uttalar sig.

Han konstaterar att så inte är fallet:

Under år 2005 identifierades hatbrottsmotiv i totalt 3681 brottsanmälningar. I majoriteten av dessa – 2272 anmälningar – var motiven främlingsfientliga. Det bedömdes att det förekom antisemitiska motiv i 111 anmälningar och homofobiska motiv i 563 anmälningar.

Eftersom hatbrott med homofobiska motiv är så få i jämförelse med främligsfientliga, bör de alltså inte rapporteras i media. Och då bör ju inte heller hatbrott med antisemitsika motiv heller lyftas upp till debatt, eftersom de är ännu färre... Eller hur menar han?

Jag har själv raljerat över de lägliga rapporterna om hatbrott mot homosexuella inför Pridefestivalerna. Homosexuella ska tydligen inte få demonstrera och festa om det inte samtidigt är lite synd om dem... Men å andra sidan ligger det inte en propagandistisk konspiration bakom rapporteringen om hatbrott mot homosexuella, som Brinkeback antyder. Det är inte konstigt att tidningar skriver om sådant som är nytt. Begreppet hatbrott är nytt. Medvetenheten om brottsligheten som drabbar homosexuella på grund av deras läggning är ny. Problemet har inte erkänts förrän på de senaste åren. Självklart kan tidningarna inte avstå från att rapportera om nyheter och viktiga händelser, bara för att stoffet är en vagel i ögat på kristenheten.

Förvirrat om polisen

kd-sympatisören och debattören Stephan Alm skrev en märklig insändare om Polisen och Pridefestivalen i Världen Idag härförleden. Å ena sidan påstår han att polisens ställningstagande i frågor kring homofobi saknar anknytning till polisarbetet. Det är som att påstå att antisemitism inte har det minsta med hatbrott mot judar att göra. Å andra sidan kritiserar han Kristdemokraternas utnämning av Erik Slottner till ledamot i stockholmspolisens styrelse, för att han har kontroversiella åsikter om äktenskapet. Men vad har åsikter om äktenskapet med polisarbete att göra?

Insändare 2

En annan av dagens insändare i Kvällsposten fyller mig med hopp. Den handlar om Francois Ozons fina film Tiden som finns kvar, som handlar om en homosexuell mans sista månader i livet efter ett cancerbesked. Och trots att den innehåller explicita sexscener mellan män, är det den svenska översättningen insändarskribenten klagar på. Översättaren har nämligen översatt Vous (=Ni), med du.

Bara för att man i Sverige använder det respektlösa duandet hur som helst, ska man inte låtsas att det skulle förekomma även i andra länder.

Mobbarens rätt

Kolla in den här insändaren från dagens Kvällsposten:

Det värsta röstfiske som någonsin har skådats var när vissa politiker på gayfesten i Stockholm sa att de kunde tänka sig att en sjuårig pojke gick till skolan i kjol. Har man tappat all sans och förnuft? Är det inte tillräckligt med barn som tar livet av sig på grund av mobbing? Den ende som fick min respekt var kristedemokraten som stod fast vid sina åsikter.

Gubben vid sjön

Det är den mobbade som problematiseras, inte mobbaren. Är den mobbade tillräckligt avvikande, är givetvis trakasserierna befogade. Mobbaren framställs som normalitetens modiga riddare.

Ingen ska förneka sitt kön. Inte heller sin läggning...

Vad är det som ska ligga till grund för politik och samhällsarbete? Är det verkligheten eller är det en av vissa skapad önskebild av verkligheten?

Så började en ledare i Världen Idag förra veckan. Det känns som jag har skivit samma sak tusen gånger när jag kritiserat kristenhetens syn på homosexualitet, som som bekant aldrig tar avstamp i verkligheten, utan i förseställningar, fördomar och önskningar om hur motståndaren skall bete sig.

Texten handlar om utredningen Jämställdhet i förskolan, och Carin Stenström hävdar att jämställdhetsarbetet går ut på att sudda ut könen. Att barnen skall "tvingas förneka sin könstillhörighet." Varför vulgarisera och förvränga det viktiga jämställdhetsarbetet? För det går givetvis inte ut på att sudda ut några kön, utan att sätta strålkastarljuset på könsrollerna. Det är en stor skillnad.

Maria Larsson (kd) sätter fingret på vad det handlar om i den tillhörande intervjun:

- Självklart ska man avskaffa strukturer som till exempel gör att tjejer inte får komma till tals.

Men åskådliggör kristenhetens populistiska vantolkning av jämställdheten i fortsättningen:

- Man får ett steg för långt när man vill undanröja könen.

Vad det handlar om är att inte påtvinga barn leksaker och beteenden som tvingar in dem i ett könsrollsmönster, utan låta dem leka med vad de vill. Det är inte likt kristenheten att tro att kön och heterosexualitet är något som måste läras in.

Människor ska inte förneka sitt kön, som Stenström befarar. Men de ska inte heller behöva förneka sitt känsloliv och sin identitet, som Stenström ständigt argumenterar för.

Utmärkt om Hizbollah

Rasmus Fleischer skriver idag en utmärkt artikel om Hizbollah i Expressen. Nej, den har inte det minsta med antigayretorik att göra (förutom att Hizbollaharslena säkert är lika kåta på att utrota bögar som judar), men den genomsyras av en ickepolariserande attityd som borde vara regel för alla debatter och diskussioner.

Att skilja på handling och person

Grundargumentet i diskussionen mot homosexualitet är ”Gud hatar synden, inte syndaren”. Eller ”Det är inte de homosexuella jag har invändningar emot, utan deras beteende – deras livsstil.” Och alla tänkbara variationer på det temat.

I en insändare i dagens Dagen råkar skribenten Bitte Assarmo punktera detta tänkesätt, och sätta fingret på ihåligheten i denna retorik. Insändaren har rubriken "Svenska ministrar diskriminerar den kristna tron", och handlar om hur Leif Pagrotsky avfärdar kristna argument i stamcellsdebatten som ”osakliga och känslomässiga”. ”Det finns många fler exempel på hur svenska politiker kränker religiösa människor”, skriver Assarmo.

Men snälla Bitte. Du måste ju skilja på handling och person – det understryker ju ni kristna ständigt. Pagrotsky kritiserar inte dig, bara det du tror på. Det är skillnad, förstår du… Att kritisera den kristna tron, är ju inte samma sak som att kritisera en kristen person. Gudstro kan vi enligt den ständigt försvarade Åke Green-modellen säga är en cancersvulst på samhällskroppen, men det är ju inte ägnat att kränka några kristna personer. Eller?

Om grundförutsättningarna för ett samförstånd

Pastor Erika Cyrillus Olsson skriver en milt raljerande och sparspakat humoristisk ledare i dagens Dagen, där hon efterlyser samförstånd mellan homorörelsen och kristenheten. Det är bra. Men hon glömmer bort den största orsaken till varför samförståndet uteblir. För att två parter ska kunna debattera, måste de dela förutsättningarna och premisserna för den aktuella frågan. Eftersom de religiösa premisserna i homosexualitetsfrågan är att homosexualitet är synd, att homosexuell är synonym med gosseskändare och att karaktäristiskt homosexuellt beteende är att vilja gruppvåldta främlingar, blir det ingen debatt, eftersom ingen homosexuell accepterar dessa demoniserande och förödmjukande premisser. Det är som att acceptera och försöka besvara den klassiska frågan ”Har du slutat slå din fru?” Det är svårt att diskutera med någon som betraktar ens kärlek som ondska.

"Det handlar mycket sällan om hat"

Henrik Torehammar skrev härom dan en artikel i Expressen apropå den senaste hatbrottsrapporten, och exemplifierade med ett självupplevt fall, där han blivit nedslagen på stan för att han höll en kille i handen. Kommentarerna till artikeln är otroliga:

Syrled pfft
Ska man sätta folk folk i fängelse för att de inte gillar homosexuella? Vad är nästa steg? Förbjuda folk att säga tjockis? Fuling osv? Hur långt ska moralismen gå i vårt samhälle?

Sture Det handlar mycket sällan om hat.
Hatbeteckningen är något som homolobbyn har lyckats sälja in till Riksdag och lagstiftare. Snarare rör sig istället om grundvärderingar i livet, såsom religion eller grundfilosofi. Jag måste ju inte vara vegetarianhatare bara för att jag väljer att äta kött, inte ens om någon köttätare skulle mörda en vegetarian så berörs jag av detta. Men, det är argumentation på den låga nivån som homolobbyn fått lagstiftare att köpa.

Torehammar berättade om ett tillfälle då han blivit utsatt för våld, och kommentatorerna argumenterar emot genom att hänvisa till "religion och grundfilosofi"... Well well well...

Teve

När vi skaffade digitalbox hemma i Malmö lyckades jag övertala Erik om att vi skulle ha God Channel i en månad, så jag kunde studera kanalen. Motvilligt gick man med på det, mot att vi i så fall också beställde den franska kulturkanalen Mezzo, som bara visar filmade teaterpjäser, baletter och symfoniorkestrar. God Channel var en intressant bekantskap, och mitt favoritprogram blev snabbt Worship for Kids. Ulf Ekmans Another day of victory var också intressant – han är otroligt proffsig. För att inte tala om Chreflo A Dollars extatiska shower… Oj oj oj…

Just nu vistas jag i föräldrahemmet någon vecka, och upptäckte häromdan att de bland de hundratals parabolkanalerna har – inte bara God Channel – utan också amerikanska Daystar och svenska Kanal 10, som verkar vara i en uppstartsfas. På Daystar höll i går höll en pastor med överkamning en lång utläggning om vad bibeln säger om homosexualitet – lika totalt sexfixerat som det alltid är när kristenheten kliar sig i skägget över detta för dem svåra ämne. För att illustrera homosexualitetens perversitet refererade han till ett vetenskapligt experiment där ett gäng barn hade utrustats med ett antal muttrar och nötter. ”Varenda unge förstod snabbt att nöten passade i muttern, och stoppade in den.” Skratt skratt skratt. ”Mina vänner – om ett barn förstår det här – varför skulle inte vi förstå det?” Skratt skratt skratt.

Kanal 10 har sitt säte i Älmhult och är en innerlig och hjärtlig satsning på att få ut evangeliet på svenska. Som sagt, kanalen är i en uppstartsfas, men ack vilken skillnad. Där God Channel och Daystar har sina Oprahkopior, sina Dr Phil-kopior, sina CNN-kopior, sina Discovery-kopior och Jay Leno-kopior med precis lika snygg dekor och professionalism bakom, har Kanal 10 avfilmade tältmöten – dåligt belyst med kasst ljud. Eller från gymnastiksalar med ribbstolar och studsmattor i bakgrunden. Igår såg jag en man i blank sladdrig kostym i en inspelning från Jesusfestivalen 2005. Hans predikan gick ut på att förklara hur det gick till när Jesus tvättade bort våra synder. Mycket långt och ingående. Genom syndafallet fördes synd, sjukdomar, skam och död in bland människorna. Detta illustrerade pastorn med hjälp av församlingens ungdomar, som placerades bakom honom på scenen med varsitt plakat med texterna synd, sjukdomar, skam, och så vidare. Jag förberedde mig med fjärrkontrollen, och när han tog tag i tjejen med sjukdomsplakatet och utbrast ”Sjukdomar, vem kan ha en sjukdom och samtidigt vara glad? Sjukdomar kommer inte från Gud!” bytte jag snabbt kanal.

Men jag vet att jag kommer att återvända. Det gör jag alltid