lördag, december 30, 2006

Saddam Hussein-affären

Fullständigt groteskt.

Efterlysning: Nytt ord för homofobi!

På bloggen Inkorrekt har Samuel inte legat på latsidan de senaste veckorna. Bland annat finns en lång diskussion Om homosexualitet, Jesus och sanning. Diskussionen präglas i de flesta fall av vad som verkar vara ömsesidiga försök till förståelse, men inget nytt framkommer. Några perspektiv saknas, som jag får se om jag orkar upprepa dem bland kommentarerna. (Jag hade hoppats att Noa R skulle göra det, men jag antar att han har fullt upp, och att han också är trött på att behöva upprepa samma saker gång på gång på gång...)

En sak gör mig dock tröttare än vanligt, och synnerligen besviken. Samuel försöker åter igen kollra bort begreppen genom att klyva hår kring ordet homofobi, och hävdar att dess innebörd är obotlig skräck för homosexuella. Det mest tragiska är inte att dessa ordövningar urholar och bagatelliserar ett stort samhällsproblem, utan att ordvrängarna inte inser vilken mörk tradition av revisionism de verkar i...

Jag avskyr känslan av att dunka huvudet i en vägg. Den gör mig arg, ledsen och fyller mig av hopplöshet. Behovet av ett nytt och oförvrängbart uttryck för homofobi är alarmerande. Så kom med förslag!

Självklart är det inte rätt att se sig tvungen att ändra på vedertagna och väl fungerande begrepp på det här sättet. Det är ungefär som att låta mobbade barn byta skola istället för att flytta på mobbarna. Men ibland är det inte möjligt att göra det som är rätt. Ibland måste man rätta sig efter den orättfärdiga pipan.

fredag, december 29, 2006

Pornografi i Oslo?

Utställningen "Mot naturens orden?" på Naturhistorisk museum i Oslo handlar om homosexualitet i djurriket, och har självfallet mötts av många protester, inte minst från kristet håll. Man kräver att utställningen utreds och kallar utställningen för "pornografisk". Frågan är om de som kallar en utställning som handlar om djurs sexualitet för pornografi, inte skjuter sig själv i foten rätt så ordentligt.

Här skrev jag om utställningen när den öppnade.

Unikt fall av "äkta" homofobi

Vi har sett otaliga exempel på hur den konservativa kristenheten (och för all del: extremhögern, men det är en annan historia) försöker urholka och bagatellisera begreppen homofobi och hatbrott mot homosexuella. De vanligaste sätten är att sätta citationstecken kring orden (vanligt förekommande i Världen Idag), och att klyva hår kring ordet fobi – också vanligt förekommande i Världen Idag:

Fobi är ett sjukligt tillstånd, en icke-rationell rädsla som leder till panik, svettingar, blodtrycksfall eller hjärtklappning.

Skribenterna menar härvidlag att homofobi är ett inadekvat uttryck, eftersom de inte upplever dessa symptom kring sin homoskepticism. Men i samband med karaktärerna Adam och Ian gifte sig i den brittiska radiosåpan Archers i mitten av december tycks ett fall av "äkta" homofobi ha drabbat i alla fall den kristne lobbyisten och spektakelmakaren Stephen Green: Han upplevde nämligen ceremonin som nauseating – illamåendeframkallande. Jag hoppas att Green hämtade sig snabbt, och inte kräktes alldeles för mycket.

Det ständiga exploaterandet av katatsrofer

Att sätta företeelser man inte tycker om i samband med katastrofer är vanligt förekommande inom den konservativa kristenheten. Det är till exempel inte ovanligt att Estoniakatastrofen kopplas till Partnerskapslagen, som klubbades igenom samma höst som fartyget förliste. Översvämningarna av New Orleans sågs som ett svar på det förestående Prideevenemanget i stan, och Världen Idag har på sin ledarsida kopplat samman Tsunamikatastrofen med homosexualitet.

När Mölndalsån översvämmades i mitten av december kopplade tidningen ihop detta med "andliga besvärjelser" uttalade av Dalai Lama i samband med byggandet av ett buddhistiskt sandkonstverk (mandala) vid ån.

– Dalai lama påstår att detta handlande står för fred och harmoni. Men hela deras mytologi och även den här ritualen i sig går ut på att bygga upp något väldigt sofistikerat, för att sedan förstöra det. Mandalan sopades ned och sanden slängdes i Mölndalsån, säger [prästen] Hans Weichbrodt.
– Det finns en väldig tydlig katastrof- och dödskult inom buddismen, fortsätter han.

Några dagar senare upptäckte tidningen att det i det pågått ockultism i Arvika år 2000 också – samma år som staden drabbades av översvämningar.

En del kristna förebedjare och förkunnare reagerade kraftigt mot ritualerna. Man anade ett samband mellan de ockulta ritualerna och den rasande naturen. Två av dem, Claes-Göran Bergstrand och Lars-Gunnar Eclundh, framhöll att Millenniumritualen var en del i en ockult utveckling med Dalai Lamas besök i Sverige 1996 som en viktig milstolpe.
– Det som skedde då var en inkörsport och en klarsignal för Millenniumritualen, förklarade de.
Samme Dalai Lama besökte alltså Göteborg förra sommaren för att sänka ned en mandala i Mölndalsån. Bakom mandalan ligger en buddistisk katastrofteori som handlar om hur en ordnad skapelse hamnar i kaos. En del frågar sig nu om det finns ett samband mellan den ockulta ritualen och den aktuella katastrofen i Göteborg.

De här texterna är typiska för Världen Idags förhållningssätt till andra religioner än vissa grenar av kristendomen och judendomen. Förekomsten av buddhism, islam och hinduism i samhället leder till katastrofer och olyckor. Tidningens ständiga tal om religionsfrihet ekar tommare och falskare än någonsin.

Hemma från Sydafrika

Jag har inte kunnat låta bli att då och då titta in på Världen Idags sajt under min långa Sydafrikasemester, och det finns åtskilligt att ta upp. Återkommer till det i sinom tid. Som ett fantastiskt sammanträffade publicerade tidningen i förrgår en reseberättelse från just Sydafrika, Marléne Näslunds Kapstaden - en pärla med enorm skönhet. Jag håller med om allt hon skriver i texten.

Jag skrev också några artiklar om Sydafrika under min vistelse där. De publiceras just nu som en liten serie i Sydsvenskan (finns ej på nätet). Här är den som har mest relevans för den här bloggen:

Sydafrika är en av de internationella favoriterna för bröllop. Hälften av alla 8000 bröllop per år i Western Cape-provinsen är mellan utlänningar, främst britter. Man gifter sig på Taffelberget, i Zulubyar eller viltreservat, och låter ringarna bäras fram av geparder eller rovfåglar. Och nu när Sydafrika beslutat att öppna äktenskapet även för homosexuella spår bröllopsfirmorna en explosion för industrin. En försmak ser man på gatorna i Kapstaden, där det fullständigt dräller av bög- och flatpar nu efter den årliga festen Mother City Queer Project.

Men på andra sidan Atlanten jobbar de kristna tankesmedjorna hårdare än nånsin med sin desinformation. En vanlig käpphäst är att homosexuella varken VILL eller KAN leva i förhållanden, och att allt prat om äktenskap därför är meningslöst. Det senaste jag läste var att partnerskapslagarna ska ha lett till masskilsmässor bland heterosexuella i Skandinavien.

För lättförståelig statistik kan de alltså utan vidare blunda. Frågan är om de kan bortse från de miljontals extra Rand som förväntas hamna i de sydafrikanska bröllopsarrangörernas fickor de kommande åren.

måndag, december 11, 2006

God Jul

Jag kommer att ägna mig åt annat än bloggande de kommande veckorna. Jag hoppas att alla ärade bloggläsare får underbara helger med tid för vila, läsning och måttligt frossande. De som inte kan hålla sig i från antigayretoriken, rekommenderas att läsa bloggarna här till höger. Eller varför inte granska själv? Det är bara att surfa omkring på länkarna under vinjetten Granska själv, eller Antigaylänkarna.

Fast ännu hellre hoppas jag att ni läser Brideshead Revisited av Evelyn Waugh. Eller ser DVD-boxen. Det måste vara världslitteraturens främsta verk om religionen och dess kraft. Till och med jag som inte är troende inbillar mig att jag förstår... Den perfekta julklappen till någon ni älskar.

Senaste Elisabeth Ohlson-tumultet

Elisabeth Ohlson-Wallin är i hetluften igen med bilden In hate we trust. Polis ingrep under fotograferingen (läs artikel i QX), och kristenheten rasar mot hennes fräckhet. Bilden illustrerar hur Vatikanens dehumaniserande antgayretorik ger andligt stöd till bögknackning. Dessutom uppmärksammas att Vatikanens hållning vad beträffar hatbrott mot homosexuella, nämligen att det är de homosexuella själva som har sig att skylla för detta.


Skinnskallar våldtar och mördar en flata.
Kardinalerna har stånd under kåporna.


Som konst betraktat är dock bilden undermålig. Som debattinlägg värdelöst i sitt polariserade uttryckssätt (på samma sätt som Ruben Agnarssons ständiga Hitlerskriverier, senast i samband med nyheten om välsignelseakten för partnerskap). Men en insändare i dagens Världen Idag gör mig förbryllad.

Självklart har Ohlson-Wallin rätt att fota eller karikera vad hon vill, i en demokrati väger yttrandefriheten tyngst och troende människor (som exempelvis jag) måste i frid accecptera att andra människor skändar både Gud och profeter. Men tyvärr råder inte konsensus om detta och därför står Sverige och västvärlden inför ett vägval: att acceptera inskränkningar i demokratin och yttrandefriheten i rädsla för totalitära grupper, eller gemensamt stå upp för grundvalarna för vårt samhälle och vägra tystas.

Det är ju precis det Elisabeth Ohlson-Wallin gör. Hon vägrar låta sig tystas, och använder sin yttrandefrihet maxialt. Jag begriper inte hur textförfattaren kan göra henne till en representant för det odemokratiska vägvalet.

lördag, december 09, 2006

Vad Bibeln lär om äktenskap

Ex-Gay Watch ger oss denna tänkvärda helgunderhållningen:

WHAT WE CAN LEARN ABOUT MARRIAGE FROM THE BIBLE

From Adam we learn that there is not need for a marriage.

From Seth we learn that procreation with your sisters is OK.

From Abraham we learn that a man can marry his sister – and lie about it. We also learn that if your wife is barren, she can give you her maid to impregnate.

From Lot's daughters we learn that if you don't have a man and you want a child, you can always just get your father drunk and have sex with him.

From Jacob we learn that a wife can be purchased by seven years of labor. We also learn that it is acceptable to deceive a groom into marrying the wrong woman and the marriage is valid. We also learn that having two sisters as wives is a blessing.

From Onan we learn that a man is obligated to impregnate his brother's widow. We also learn that when having sex with your sister-in-law, you are not supposed to pull out before ejaculating (it's wicked in God's sight).

From Salmon we learn that your son born of a prostitute will bring recognition and honor to your name for millennia and your descendant will be the Messiah.

From Ruth we learn that a woman belongs to her husband's family even after his death. We also learn that premarital seduction is honorable.

From David we learn that marriage (to one of your several wives) is for establishing connection into the royal family. We also find that if you kill a man to take his wife, she’ll provide you an heir who will be both wise and wealthy.

From Solomon we learn that a man can have as many wives as he can afford - along with twice as many concubines.

Paul tells us some very interesting things about marriage: It's better never to marry (unless you can't control your passions). And if do have a spouse and they are not a believer, then if s/he leaves you, let them go.

Even Jesus had some opinions about marriage: be sure to have enough wine at the ceremony and second marriages are adultery (even if the ex-spouse is a non-believer).

Yes, there is so much we can learn about marriage from Scripture. But one thing is clear: The idea of "one man, one woman" marriage may indeed be "traditional" but it certainly isn't Biblical.

Etiketter:

fredag, december 08, 2006

Desinformation om svenska äktenskap/partnerskap i USA

Igår ramlade jag över en mycket intressant antigaytes som sprids i USA, nämligen att äktenskapet håller på att dö i Skandinavien. Orsak: homosexuella partnerskap. Partnerskapen skall ha devalverat äktenskapet till den milda grad, att äktenskapet som institution är hotad. Och samma utveckling är att vänta i USA, skriver skribenterna hotfullt...

Antigaydabttörerna skyr inga som helst medel. Det är fantastiskt att man kan påstå något som är så oerhört enkelt att motbevisa med enkel statistik.

Partnerskapet klubbades igenom 1994 och började gälla 1995. Fram till idag kan ingen ökning av skilsmässor, eller minskning av antal äktenskap påvisas. Antalet ingångna äktenskap har både ökat i absoluta tal, och per hundratusen invånare. Antalet skilsmässor är i en minskande trend efter en topp kring 1994-95, såväl i absoluta tal, som i jämförelse. Statistiken finns på sidan 43 i William Eskridges (professor i juridik vid Yale) studie Nordic Bliss? Scandinavian Registered Partnerships and the Same-Sex Marriage Debate

Jag ska återkomma med utförligare redogörelser för hur antigaydabttörerna argumenterar, men har inte tid just nu. Läs gärna själv så länge:

The End of Marriage in Scandinavia

Slipping Toward Scandinavia

Och läs förstås också gärna professor Ekridges studie som vederlägger den här konservativt kristna desinformationen.

Etiketter:

torsdag, december 07, 2006

Så hälsas barn till världen av kristna lobbyister i USA

Vicepresidenten Dick Cheneys dotter Mary väntar barn med sin partner Heather Poe. Så här kommenteras saken av kristna lobbyister i CNN:

Janice Crouse of Concerned Women for America described the pregnancy as “unconscionable.”

“It’s very disappointing that a celebrity couple like this would deliberately bring into the world a child that will never have a father,” said Crouse, a senior fellow at the group’s think tank. “They are encouraging people who don’t have the advantages they have.” …

Carrie Gordon Earll, a policy analyst for the conservative Christian ministry Focus on the Family, expressed empathy for the Cheney family but depicted the pregnancy as unwise.

“Just because you can conceive a child outside a one-woman, one-man marriage doesn’t mean it’s a good idea,” Earll said. “Love can’t replace a mother and a father.”

Varför inte säga Välkommen till världen istället? Utan Mary Cheneys och Heather Poes kärlek hade det här barnet aldrig kommit till.

onsdag, december 06, 2006

Världen Idags dimridåer

Världen Idags utrikesredaktör Mats Tunehag skriver idag en text om Språket som dimridå.

Det finns ord och uttryck som förvirrar och förhindrar saklig och öppen debatt. Vi måste därför vara vaksamma och ifrågasätta.

Ack vad han har rätt. Och ack vad han vet att han själv är den störste operatören av den konservativt kristna rökmaskinen. Jag vet inte vilken gång i ordningen han försöker blanda bort korten beträffande uttrycken mänskliga rättigheter, homofobi och islamofobi. Om jag som frilans månad efter månad hade skickat in texter med exakt samma innehåll och försökt få dem publicerade, hade jag avfärdats som en bedragare. Det är antaligen annorlunda när man är anställd på en tidning som metodiskt försöker banka in ett nidbudskap i huvudet på läsarna, gång på gång.

Fobi är ett sjukligt tillstånd, en icke-rationell rädsla som leder till panik, svettingar, blodtrycksfall eller hjärtklappning.

Ja, men homo- och islamofobi är också något annat. Ordet fobi i sammanhanget har betydelseförskjutits till att även innefatta fördomar och okunskap. Många kristna medier har på sistone som motdrag lanserat begreppet kristofobi. Att ord får annorlunda betydelser i olika sammanhang är ett välkänt språkligt fenomen. Ingen protesterar till exempel mot att antisemitism betyder att vara emot judar, och inte vara emot de semistiska folken (däribland araberna). Genom att gång på gång vilja avfärda homo- och islamofobi som begrepp är det uppenbart att Tunehag vill urholka och ogiltigförklara dessa samhällsproblem.

Andra begrepp som Tunehag anser omgärdas av dimridåer är Mänskliga rättigheter och diskriminering

Dessa termer används av de som propagerar för ”rätten” till homosexuella äktenskap. Men mänskliga rättigheter innebär inte att alla har rätt till allt alltid.

Om min pojkvän får jobb i USA, och jag inte får åka med som medföljande på samma sätt som gifta par, är jag diskriminerad.

Om personer som lever i partnerskap inte får samma villkor som de som lever i äktenskap vad gäller försäkringar och andra trygghetssystem, är de diskriminerade.

Dessutom, om vi läser FN:s allmäna deklaration om de mänsliga rättigheterna framgår det tydligt att det ÄR en mänsklig rättighet att ingå äktenskap och bilda familj.

Artikel 16.
Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj.

Män och kvinnor har rätt att ingå äktenskap. Det står inte att de ska bilda äktenskap med varandra. FN:s agenda handlar inte om släktets fortbestånd, utan om individens lika rättigheter och rätt till skydd. Äktenskapet ur FN:s synvinkel, handlar om individens trygghet. Här utvecklar jag resonemanget kring det felaktiga i att hänvisa till FN i en diskussion mot homoäktenskap.

Måtte Världen Idags läsare se igenom tidningens massiva, men mycket billiga dimridåer.

Antigayretoriskt haveri från Family Research Council

Box Turtle Bulletin fortsätter sitt viktiga arbete med att genomskåda antigaydebattörernas ohederliga hantering av statistik och vetenskapliga studier. I texten The FRC’s Briefs Are Showing kommenterar Jim Burroway ett så kallat Amicus Curiae-brev från den konservativt kristna lobbyorganisationen Family Resarch Council (FRC) till en rättegång om homoäktenskap i Maryland. FRC anser sig genom att hänvisa till vetenskapliga studier visa att homosexuella helt enkelt inte kan eller vill leva i äktenskapsliknande relationer.

Här är ett urval av påståendena och Burroways kommentarer:

I.
66% av bögarna som lever i förhållanden hade sex med någon annan än sin partner inom det första året, och 90 % hade sex utanför förhållandet om det varade fem år.


FRC baserar påståendet på Joseph Harrys bok Gay Couples, där underlaget för statistiken är undermåligt. Svarsfrekvensen på undersökningen som låg bakom var under 10 procent.
No reasonable public opinion pollster would rely in a survey with such a low response rate. Response rates below 50% raise eyebrows; 10% is pathetic.

II.
Otrohetsratio för "gifta" homosexuella män ligger i närheten av 100 procent.


Det är ett humoristiskt uttalande från författarna av boken After The Ball: How American Will Conquer Its Fear and Hatred of Gays in the 90s (Marshall Kirk & Hunter Madsen).
it’s not based on a single shred of evidence — no surveys, no samples, no studies. It’s just the authors’ own opinions offered more for amusement than enlightenment. This is hyperbole, not science.

III.
Män med fasta partners hade i genomsnitt sex med åtta andra partners per år. Fasta förhållanden – som inte ens var monogama – varade i genomsnitt i 1,5 år.


Detta är uppgifter från "The Dutch Study" och handlar om män under 30 år med HIV som lever i öppna och ickemonogama relationer. Hur FRC inbillar sig kunna dra slutsatser om monogama förhållanden genom att studera ickemonogama förhållanden är förvisso ett mysterium. Här ligger en utförligare genomgång av "The Dutch Study".

IV.
Endast 15% av bögarna och 17,3% av de lesbiska har någonsin haft ett förhållande som har varat i mer än tre år.


Studien som åberopas är från 1973 och baserar sig på svar från 89 män och 57 kvinnor i San Francisco och Chicago.

It would be laughable to think that this is even representative of those two cities in 1973, let alone gay men and women today.

V.
Bland homosexuella män är långvariga monogama förhållanden nästan helt okänt.


Påståendet baseras på Dennis Altmans bok The Homosexualization of America (1982), som i sin tur hämtar sitt stoff från The Gay Report – en studie från 1979 där författarna tydligt understryker att studien inte är vetenskap, bland annat eftersom svarsfrekvensen ligger kring försumbara 1 procent. De som svarade kom dessutom till stor del från prenumeranterna av gayporrtidningen Blue Boy. Inte särskilt representativt. Här ligger en utförlig text om The Gay Reports brister och otillförlitlighet.

Och fortsätter det. FRC hänvisar till studier som baserar sig på undermåligt och obefintligt statistiskt underlag, daterade och inaktuella undersökningar och lösryckta och ofta missförstådda uttalanden från homosexuella. Så funkar den, antigayretoriken.

The idea that any given couple should be denied the right to marry because others may behave according to norms that we do not find acceptable is an illegitimate standard. Otherwise, there would be a number of racial, ethnic and economically disadvantaged groups who would find their rights imperiled. The FRC’s brief is un-American in that regard. And as for the fraudulent claims that they made to the court, the FRC’s brief represents an example of false witness. That is not only un-American; it is un-Christian.

Den stora frågan är om Family Research Council (och alla andra som tillämpar den här retoriken) verkligen tror att de använder studierna på ett hederligt och vederhäftigt sätt, eller om de avskitligen förleder och förvränger.

Förföljelsens mekanismer

Riksdagsledamoten Mikael Oscarsson (kd) skriver idag om kristna minoriteters utsatthet runt om i världen, till exempel i Kashmir, Elfenbenskusten och Kina.

De som studerat förföljelsens mekanismer har visat att det första steget i processen är missaktning och desinformation som fråntar minoriteten dess goda rykte.

Missaktning och desinformation, det känns igen från andra sammanhang. Det är precis samma strategier som den konservativa kristenheten i "västvärlden" och Baltikum och Polen använder sig av gentemot homosexuella. Den konservativa kristenheten proteseterar alltså mot dessa mekanismer när de själva befinner sig i minoritet, men är en av dess tydligaste förespråkare när de befinner sig i inflytelserika positioner.

tisdag, december 05, 2006

Humanisterna är inget trossamfund, för tusan!

Jag blev besviken när jag läste att Förbundet Humanisterna ansökt om få samma typ av stadsbidrag som trossamfund och andra livsåskådningsorganisationer. (Källa: Dagen) Varför jämställa sig med något man i grunden vill vara ett alternativ till? Det känns mest som någon sorts okynnig överslagshandling - kan de, så kan vi - som bara kommer att missförstås och ligga Humanisterna i fatet. Christer Sturmark har uppenbarligen inte tröttnat på att ateismen vantolkas och vulgariseras till en religion av kritikerna. Det känns som att debatten kommer att backa flera steg nu. Den här artikeln i Dagen är första exemplet.