lördag, maj 12, 2007

Onödig blodbrist i Sverige

Det råder blodbrist på svenska sjukhus, rapporterar Ekot. Skyll er själva. Det finns tusentals homosexuella män som mer än gärna skulle ställa upp. Problemen hade kunnat lösas över en natt. Men det är tydligen viktigare att hålla fast vid bekväma vanföreställningar om homosexuell livsstil och promiskuitet, än att rädda människoliv.

Etiketter:

5 Comments:

Blogger Lintin said...

Fy fan, man skulle kunna tro att det är mörkaste medeltid med lera och skit överallt. Vidrigt. Minns första gången en av "mina" fags skulle gå och lämna blod och kom tillbaka tårögd när de hade avfärdat honom. Det är rent ut sagt skamligt.

lördag, maj 12, 2007 11:11:00 fm  
Anonymous Linnah said...

Om det ens var så att bara män som har sex med män som uteslöts. Jag är per definition också utesluten, eftersom jag haft sex med män som haft sex med män. Så utesluter man alla de som har sex med män som haft sex med män, alla som knarkar och alla som sålt sex samt alla de som har sex med ovanstående grupper, så blir det en klick flator kvar som inte får ha knarkat, inte får ha prostituerat sig och inte får ha haft sex med män som haft sex med män, samt endast får ha sex med flator som också uppfyller dessa kriterier. Halleluja!

lördag, maj 12, 2007 5:07:00 em  
Anonymous lejoninnan said...

Jo, är också borträknad som blodgivare av samma skäl som linnah.

När jag tänker efter är det nog bäst om bara nunnor som är oskulder lämnar blod...... Men lägg gärna några reklammiljoner till på ännu "Ge blod"-kampanj, Folkhälsofascistinstitutet!

söndag, maj 13, 2007 11:11:00 em  
Anonymous Anonym said...

Jag är rent löjligt trött på bögar som indignerat ropar diskriminering var gång frågan om bloddonation kommer upp. Det är som om folk trodde att det vore en rättighet att lämna blod. Man är varken en bättre eller en sämre människa för att man är blodgivare.

Sanningen är som följer: De läkare som har hand om blodgivningen skulle glatt ta emot blod från bögar om risken för blodburen smitta inte vore så stor. Allt tal om politisk korrekthet till trots- risken för en MSM (man som har sex med män) att vara HIV-positiv är mångdubbelt större än risken för en person som enbart har heterosexuellt (eller lesbiskt, för den delen) sex.

Vad då med de olika prover som testar för HIV, syfilis, hepatiter, HTLV och alla de andra smittor som vi vet kan överföras via blodet. Sanningen är som följer. Inget test är 100% säkert. Vissa individer som är ex HIV-positiva kommer att slinka igenom provtagningsnätet oavsett hur nogrannt man utför testen. Således: testen är INTE till för att utesluta att folk ur riskgrupper är fria från blodburen smitta, utan för att utesluta att individer med redan mycket låg risk att vara smittbärare råkar bära på smitta. På så sätt får man det som blodcentralen strävar efter: Säkerhet.

För de ansvariga som får klä skott för sina riktlinjer har som prioritet att hålla högsta möjliga säkerhet på blodprodukterna. För att du och jag, ifall vi råkar ut för en olycka eller skulle behöva en blodtransfusion inte behöver oroa oss för att den skall skada oss.

Kanske är det trevligare för homosexuella att låtsas som man inte tillhör en riskgrupp för HIV. Kondomanvändandet är på nedgång (enligt media), och syfilissmitta ökar bland MSM enligt smittskyddsinstitutets statistik. Inga av våra vänner dör längre på slutna avdelningar i Stockholm och vi behöver inte längre ringa runt för att hitta begravningsentreprenörer som vågar ta om hand om "AIDS-lik". Om vi blundar riktigt hårt kanske inget av det här egentligen hände?

Jag själv? Jag har jobbat på blodcentralen som sommarjobb under min utbildning. Jag var blodgivare tills jag hade sex med en kille för första gången. Då slutade jag, och jag är lika glad för det. Jag har fortfarande ett par "Duktig-tshirts" som jag snott av Blodcentralen när jag jobbade där. Det tyckte jag att jag var värd.

/cd

måndag, maj 14, 2007 10:52:00 em  
Blogger Tor Billgren said...

Det jag är kritisk mot är omyndigförklarandet och generaliserandet. Heterosexuella förväntas kunna bedöma själv om de uppfyller kriterierna, det vill säga att ej ha bytt sexpartner på tre månader - men kan ha knullat runt hur som helst före det. Du använder det populära begreppet "män som har sex med män" - men hur är det med "man som har sex med man"? Och vad handlar det om för sex? Är det analsex man oroar sig för? Då kan jag tala om att det inte är en exklusivt homosexuell sexuell praktik.

Bestämmelserna utgår från att homosexuella har sex på ett visst sätt, efter ett visst beteende och byter sexpartner ofta. Varför skulle inte riskfaktorerna kunna benas ut till enskilda beteenden, istället för generaliseringar utifrån sexuell läggning?

För övrigt skriker jag inte diskriminering i den här frågan. Jag ser det inte som en rättighet att lämna blod. Jag tycker bara det är frustrerande att inte kunna hjälpa till när vården skriker efter blod.

tisdag, maj 15, 2007 12:43:00 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home