tisdag, juli 31, 2007

Press-osis för Pride

Det var ju förargligt det här med Bergman. Samma dag som Pride startar och allting... Nu kommer alla dessa tjogvis av indignerade pressmeddelanden som noga förberetts för distrubution under Prideveckan kanske att dränkas av mer väsentliga nyheter. Ack...

Fan ta dem

Talibankräken fortsätter solka ner islams namn med sina gränslöst fega mord. Nu har ytterligare en i den sydkoreanska gisslan dödats.

Etiketter:

Det dödliga våldet minskar

Ny statistik från BRÅ visar att allt färre faller offer för dödligt våld i Sverige, vilket naturligtvis är mycket glädjande.

Totalt dödades 91 personer under 2006. Under de sju första åren av 2000-talet dödades i genomsnitt 10 personer färre per år än under decenniet innan. Jämför man med 80-talet är minskningen ännu större; 17 offer årligen.

Det är annat än de siffror och tendenser tidningen Världen Idag har lurat sina läsare med under sina kampanjer som gått ut på att visa att det dödliga våldet ökar, till exempel i denna artikel (med tillhörande ledare) apropå att den dåvarande justitieministern Thomas Bodström KU-anmälts av Tuve Skånberg för sin (de facto korrekta) uppfattning om brotsstatistiken:

Våld med dödlig utgång förekom 1975 i 135 fall. 2003 var siffran 191. Ökningen är alltså drygt 40 procent och inte noll, som justitieministern uppger.

Läser man statistiken på ett korrekt sätt är siffran för 2003 inte 191, som Carin Stenström uppger i sin artikel, utan 82. Om man avsiktligt avstår från att läsa det finstilta i statistiken, kan man få den att bevisa vad som helst.

Här ligger några andra texter om Världen Idags kreativa förhållande till brotsstatistik:

Världen Idag och brottsstatistiken

Världen Idag och statistik. Igen...

Etiketter: ,

Amerikansk indignation över RFSL:s FN-status

Den kristna högern i USA darrar av indignation över att RFSL fått konsultativ status i FN-rådet ECOSOC. Peter LaBarbera frågar sig hur Bush-administrationen kunde rösta för något sådant och därigenom legitimera en organisation "som strävar efter att underminiera traditionella familjevärderingar i FN under täckmantel av mänskliga rättigheter".

Han svarar själv på frågan. FN:s uppdrag är inte att värna de traditionella familjevärderingarna eller att upprätthålla nån sorts kristen hegemoni. Däremot arbetar FN med mänskliga rättigheter – alltså är det en självklarhet att FN även strävar efter att förbättra förhållandena för homosexuella. I många länder förföljs, fängslas, mördas och avrättas homosexuella enbart på grund av sin sexuella läggning. Vill Peter LaBarbera och den kristna högern inte ha någon ändring på detta? OM de vill ha ändring – på vilket sätt ska det då ske, om inte inom ramen för FN?

måndag, juli 30, 2007

Makten och härligheten i gayvärlden

Idag invigs Pridefestivalen och som av en tillfällighet rasar två av landets största debattsidor mot Glenn Hysén som invigningstalare:

DN Anders Sehlin: "Vi vill inte se Glenn Hysén på årets Pridefestival"
Aftonbladet Petter Wallenberg: Du Glenn, prata om "bögjäveln"

Artikelförfattarna menar att Hysén är olämplig som talare eftersom han för sex år sedan slog en man på käften som tog honom på kuken inne på en flygplatstoalett i Frankfurt. De tycks mena att han istället för att freda sig borde ha gjort ett queerfeministiskt övervägande och tänkt "All kärlek är bra kärlek".

De är även mycket kritiska mot att Hysén i en intervju kallade antastaren "sjuk i huvudet". Som om det inte skulle vara ett exempel på sjukt beteende att gå fram till en vilt främmande person och dra honom i kuken... De tycks också utgå från att han var homosexuell. Det vet vi i själva verket inget om. Man behöver inte vara bög för att bete sig på ett oacceptabelt sätt.

Sehlins och Wallenbergs artiklar är exempel på den vrål- och skrikretorik som har blivit norm för uttalanden från "gayrörelsens representanter". En retorik som mest väcker likgiltighet och förstärker bilden av prestigedriven sandlåda. För självfallet handlar saken i grunden inte om Hysén och principer, utan om vem som har inflytande i sandlådan. Den som inte får vara med och bestämma, måste till varje pris markera motstånd och kissa in sina egna revir. Artiklarna är således inget annat än patriarkala maktdemonstrationer av samma slag som författarna kritiserar Hysén för. Översittande insinuanta och spekulativa därtill...

Läs gärna mitt förra inlägg i frågan: Idiotiska protester mot Hysén som Pride-talare

fredag, juli 27, 2007

Den 18 september är det HD-dags för Bibeltemplet

Den 18 september behandlas fallet med Leif Liljeströms hemsida Bibeltemplet i Högsta Domstolen (jag länkar till flera av Liljeströms sajter här till höger). Fallet gäller hets mot folkgrupp efter hans egna, men framförallt en annan persons utläggningar om homosexuella i hemsidans gästbok. Liljeström dömdes som ansvarig utgivare till två månaders fängelse i tingsrätten och en månad i hovrätten. Nu är det alltså dags för HD och som jag tidigare har skrivit är det min förhoppning att han frikänns. Jag resonerar kring fallet i inlägget Bättre bemöta dumheter än att radera dem, där det också finns länkar till all dokumentation i fallet.

Bra tips från Agnarsson

Världen Idags VD Ruben Agnarsson publicerar idag några viktiga punkter man bör tänka på när man tar del av media.

Frågor som vi behöver ställa oss i mediabruset är: Vilken nyhetsvinkel har nyhetsförmedlaren valt, varför sägs det här just nu och vilken agenda finns bakom rubrikerna? Och varför får vissa personer hela tiden obegränsat med tid i nyhetssändningarna, medan andra avbryts, nonchaleras eller marginaliseras?

Innan en nyhet presenteras för oss har en mängd beslut och avvägningar redan gjorts, som vilken del av verkligheten som skall beskrivas och vilken bild och beskrivning som sedan skall förmedlas.

Världen Idag är förmodligen en av landets mest vinklade, agendastyrda och retoriskt tvivelaktiga tidning. Det finns således all anledning att tillämpa Agnarssons punkter när man läser den.

Vetenskap är bra. Ibland...

Världen Idag hänvisar gärna till hjärnforskaren Annica Dahlström när det passar. Idag publiceras en artikel som avsiktligt förvränger begreppen genuspedagogik och könsneutralitet till att handla om att "styra pojkar till flicklekar och tvärtom", alltså tvinga barnen att leka på ett visst sätt. Detta protesterar Dahlström givetvis emot och motiverar med hjärn- och hormonstudier.

En sak som Annica Dahlström dock aldrig kommer att få uttala i Världen Idag är hennes teorier om sexualitet. Hon menar nämligen att en persons sexuella läggning avgörs under fosterstadiet och beror på hormonbalansen i livmodern, något som går stick i stäv med tidningens fastlagda linje om att det rör sig om ett aktivt val.

Etiketter:

torsdag, juli 26, 2007

Bra artikel om Myrdal i Expressen

Missa inte Jackie Jakubowskis utmärkta Expressenartikel apropå Jan Myrdals 80-årsdag. Myrdal har de senaste åren bland annat varit uppropet Bevara Äktenskapets omslagspojke och flera gånger berömts för sina ställningstaganden i Världen Idag:

Gör inte gaykulturen till norm

De tar upp kampen för äktenskapet

Rivstart för aktion för bevarande av äktenskapet

Att den kristna högern för att kunna peka på en "vänsterprofil" i äktenskaps- och homofrågan gång på gång tvingas lyfta fram denne haverist och diktaturförsvarare med noll i förtroendekapital, avslöjar inte bara deras enorma desperation, utan även hur svagt stöd de har för sin sak.

Diskussionen fortsätter

Imorgon fredag fortsätter diskussionen om Muhammed-debaclet i Sydsvenskan. Det kommer en kommentar på min krönika och en kort replik från mig. Och Lars Vilks skriver vidare inne på sin blogg.

Bristen på opposition i äktenskapsfrågan

I gårdagens Världen Idag beklagade sig tidningens VD Ruben Agnarsson djupt över den demokratiska processen. Han ondgjorde sig över ordningen med motionsskrivande, fri informationsspridning, opinionsbildning och parlamentariskt beslutfattande.

Om det fattas ett kontroversiellt och felaktigt beslut är det självfallet beslutsfattarna som i första hand skall lastas. Men man ska inte underskatta oppositionens roll. En seriös opposition med hederlig argumentation har alla möjligheter att vrida en opinion. När det gäller äktenskapsfrågan hade jag absolut gärna sett den debatteras längre, tydligare och mindre polemiserat. Världen Idag har haft alla möjligheter att utgöra denna seriösa opposition, men effektivt sumpat varje sådant tillfälle. Så här skrev jag i mars i samma ämne:

Tidningen har målmedvetet och under lång tid undergrävt sin position som seriös debattpart i frågor som rör homosexuellas villkor, eftersom prioritet ett i deras argumentation alltid har varit att demonisera, svartmåla och skapa avsky för homosexuella. Tidningen har till exempel på ledarplats utmålat homosexualitet som orsak till tsunamikatastrofen, hävdat att RFSL för att ha en dold pedofil agenda och sysslar med förmedling av barnsexslavar, och mycket annat som syftar till att underminera homosexuellas villkor i samhället, istället för att diskutera dem.

Att argument från en sådan tidning inte tas på allvar handlar inte om rädsla eller brist på motargument, utan om att det är omöjligt att föra en diskussion utifrån de premisserna. Innan man kan slå sig ner och diskutera själva huvudfrågan – homoäktenskap – måste man hugga sig igenom alla djungler av tarvliga generaliseringar, pedofilanklagelser, vinklad vetenskap, svavelosande religiösa fördömanden och illvillig retorik. Exemplet tangerar Goodwins lag, som handlar om det retoriskt absurda att jämföra sina debattmotståndare med Hitler och nazisterna.

Hade smutskastandet inte varit så angeläget för Världen Idag, hade de kanske kunnat vara den röst de efterlyser i debatten om homoäktenskap.

onsdag, juli 25, 2007

Om yxattacken på Sveavägen

Förra veckan dömdes den 30-åring som satte en yxa i ryggen på en RFSL-anställd i Stockholm till rättspsykiatrisk vård. Aftonbladets Malin Nord skrev en bra artikel om rättegången och här kommer ett utdrag ur den:

Den 28 maj går en 30-årig man in på en arbetsplats i Stockholm. Han har en yxa i väskan. När ingen ser attackerar han en anställd kvinna bakifrån och hugger henne i ryggen.
– Jag ville tillfoga någon form av kroppsskada, inte döda henne, säger han i rättssalen.

Sal 44 i Stockholms tingsrätt är så fullsatt att vissa måste sitta på golvet, andra delar stol. De flesta är vänner och arbetskamrater till kvinnan som arbetar som kurator på Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Rättegången handlar inte bara om våldet som 30-åringen utsatte kvinnan för, utan också om demokrati och yttrandefrihet - om alla människors rätt att älska vem de vill. Även den åtalade 30-åringen tycker att rättegången handlar om yttrandefrihet. Hans språk är omständligt och högtravande, rösten full av övertygelse och tom på empati:
– I tio års tid har jag sett hur samhället har förhärligat homorörelsen. RFSL arbetar med att inskränka de mänskliga rättigheterna för människor som inte tycker som dom.
Mest irriterad är han över att ingen har protesterat tidigare.
– Jag har aldrig sett en enda insändare som varit kritisk mot RFSL. Jag har hamnat i ett känslomässigt hörn eftersom det inte finns möjlighet att ventilera det här.
Droppen som fick bägaren att rinna över var när lagen om hets mot folkgrupp utvidgades för några år sedan till att även gälla homosexuella.

30-åringen har på sig häktets gråa mjukiströja och byxor. Han sitter lätt tillbakalutad i stolen med ena kinden vilande i handen. Han skrattar till varje gång rätten ställer en, enligt honom, dum fråga.
– Jag gick till kansliet på Sveavägen med mitt lilla tillhygge.
– Yxan, menar du, frågar åklagaren.
– Ja, just det. Jag behövde någon form av redskap för att utföra min manifestation.
30-åringen planerade sitt brott i flera månader. Han sade till och med upp sin lägenhet eftersom han skulle ange sig själv till polisen. Målet var först att skada någon på RFSL i Göteborg, men han klarade inte av att genomföra det. I stället tog han bussen till Stockholm. Där blev han insläppt i RFSL:s lokaler och visades runt av personalen. När en kvinna kom ut i pentryt tog han snabbt upp sin yxa ur väskan. Den träffade henne i ryggen. Men tack vare att hennes kollega lyckades dra bort gärningsmannen klarade hon sig undan med hudrispor och sårskador.

"Känslomässigt hörn" eftersom det inte finns möjlighet att ventilera kritik mot RFSL? Inga RFSL-kritiska insändare? Hur kan han ha missat det? Jag har själv bemött sådana. Det finns kritiska böcker, tidningar och webplatser. Det är bara att förkovra sig.

30-åringens verklighetsuppfattning och föreställningar om homorörelsen är identisk med den bild som antigayaktivister och den kristna högern gör allt för att sprida och befästa. Och OM denna bild av homorörelsen är korrekt, är det varje sann demokrats och frihetsälskares plikt att utföra manifestationer av det slag som 30-åringen gjorde. OM homorörelsen är totalitär, frihetsbegränsande, förtryckande och antidemokratisk, kan den självfallet inte bekämpas med demokratiska medel. Då behövs det en Stauffenberg.

Etiketter:

I Sydsvenskan

I kulturdelen dagens Sydsvenska Dagbladet finns en krönikeversion av texten Muhammed-debacle 2.0 som står att läsa här några snäpp ned.

Artikel som motmedel

Ibland är jag bra blåögd. Hur kunde jag missa anledningen till Världen Idags hatbrottsartikel igår? De visste självklart att domen i målet mot mannen som satte en yxa i ryggen på en RFSL-anställd i Stockholm skulle komma idag, och publicerade artikeln som motmedel. Precis som vanligt. Det gäller att hålla ordning på kalendariet. Precis efter överfallet gjorde de allt för att få det att inte verka vara ett hatbrott. Jag skriver mer om domen senare. Nu är det natt.

tisdag, juli 24, 2007

Muhammed-debacle 2.0

Konstvärlden och massmedia gör allt för att tiga ihjäl vad skulle kunna bli fortsättningen på Muhammed-skandalen. Det började med att konstnären Lars Vilks bjöds in till utställningen "Hunden i konsten" på Tällbergs hembygdsgård i Värmland. Vilks skickade in teckningar föreställande profeten Muhammed i skepnad av en rondellhund – ett tema Vilks jobbat med tidigare. Rondellhundar alltså. Timmarna före vernissagen i fredags plockades dock teckningarna ner, skriver Nya Wermlands Tidningar.

– Vi förstod först inte allvaret. Nu vet vi att det är en oerhörd kränkning att framställa profeten Muhammed som hund, säger Märta Wennerström som är utställningsansvarig.
Under fredagskvällen var hon i kontakt med både myndigheter och privatpersoner. Alla sa de samma sak: Plocka bort bilderna!
(Hur kan man INTE veta att hunden är ett orent djur inom islam???) Några dagar sedan skriver tidningens kulturredaktör den här ynkliga krönikan, som mest ojjar sig över stolleprovet att bjuda in en SKÅNSK konstnär till en VÄRMLÄNDSK utställning...

Så här skriver Vilks själv om saken på sin blogg:

Jag menar att det finns en del att göra för konsten inom religionsbranschen. Islam är inte på något sätt enastående. Den djupt suspekta rörelsen Opus Dei har såvitt jag vet inte fått någon uppmärksamhet från konstens sida. Och det finns naturligtvis hur mycket som helst att dra fram.

Men islam och Muhammed är intressant. Varför intar kulturlivet genomgående en beskyddande hållning till förlöjligandet av Koranens anhängare? Kanske kan det sammanfattas i att de ännu inte är mogna för sådan kritik.

Den vite mannen har koloniserat och brutaliserat samt utnämnt det västerländska upplysningsprojektet till norm. Därför bär nu västerlandet på en skuld och en skuldkänsla som får manifesteras genom tolerans och förståelse. Slutmålet är ändå klart nog: När objekten för denna toleransiver blivit mogna och tillräckligt bildade skall samma regler gälla för dem som för västerlänningar. (Ur inlägget den 22 juli, länk nedan.)

Jag tror Vilks har helt rätt här. Kulturlivets beskyddande hållning är ett resultat av västerländskt självhat och postkolonialistisk skuld, men grundar sig i en människosyn som inte är mycket bättre än rasismen: nämligen att "de" måste skyddas från sina egna primitiva instinkter. Att "de" måste särbehandlas eftersom att "de" inte är tillräckligt sofistikerade att hantera yttrandefrihet. Nedlåtande välvilja à la Tintin i Kongo. Vilks utvecklar resonemanget i en intervju i Svenska Dagbladet:
- Religion ska kunna estetiseras. Och det finns ingen religion som ska undantas. Hos en del finns inställningen att eftersom islam inte hunnit så långt i sin utveckling så ska den behandlas som ett barn. Andra ger islamisterna stöd för att de är fiendens fiende, d v s USA:s. Ingen tar diskussionen.

På bloggen resonerar Vilks kring varför han inte tror att det blir uppståndelse Muhammedbilderna den här gången:

Genom att avbilda Mohammad i alla tänkbara skepnader blir det snart meningslöst att försöka göra något åt det. De stora kanonerna har redan avfyrats och det är osannolikt att någon är intresserad av att genomföra ytterligare fyrverkerier. Islam kan lika lite som andra religioner kräva någon särbehandling. Alla religioner kan kritiseras och kränkas. Men inte hur som helst. Det handlar också om vilka intentioner och ideologier som ligger bakom. (Ur inlägget den 23 juli)

Personligen tycker jag varken att Vilks är hjälte eller niding i det här fallet. För närvarande är jag utled på hela yttrandefrihet-kontra-respekt-diskussionen. (Därför är det i och för sig bra att någon orkar ta tag i den igen...) Jag är inte ute efter kompromisslösa och kategoriska förhållningsregler, utan tycker att varje fall är unikt och måste bedömas för sig. Och i det här fallet tycker jag inte att Vilks går för långt. Som konst är teckningarna dessutom helt OK – särskilt den där Muhammed är på besök på Carlsbergs bryggeri i sällskap med HC Andersen.

Men jag vill också passa på att understryka att museum självklart har rätt att tacka nej till konst som inte bedöms hålla sig inom ramarna för utställningen. Om nu tanterna på hembygdsgården hade tänkt sig en trevlig och okomplicerad utställning, så låt dem för Guds skull få ha det utan att utnämnas till rikshaggor och undfallande islamistkramare. Om de hade refuserat bilder av groteska sexlekar i en utställning på temat "Kärlek" hade jag inte heller blivit särskilt upprörd. Det är skillnad på en hembygdsgård och en konsthall.

Det är värt att notera att varken av Dagens Nyheter eller Aftonbladet hittills har berört saken – TROTS värsta sommartorkan i nyhetsfloden. Knäpptyst även på kultursidorna... (Med reservation för att saken tagits upp i papperstidningarna.)

Lars Vilks blogginlägg i kronologisk ordning:

21 juli Mot framtiden: Konstens gränser
Massor av kommentarer. Dock inte från det vanliga klientelet på Vilks blogg - konstelitisterna drar sig tydligen ur när det börjar hetta till om öronen - utan mest stå-på-dig-hälsningar, fy-på-dig-uppläxningar och raljanta sverigedemokratkommentarer. Även ett och annat (fejkat eller autentiskt) hot.

22 juli Mot framtiden. Del 2 (av 2)

23 juli Hunden den är oren den

måndag, juli 23, 2007

Antigayretorik och äktenskapsstatistik

Det är intressant att se hur antigayretoriken sprider sig över gränser och oceaner. USA är den självklara källan till det mesta som produceras, eftersom de stora och resursstarka antigayorganisationerna finns här.

Världen Idag bjuder idag på ett bra exempel med texten Könsneutral lag – men få vill gifta sig. Det är Carin Stenström som har skrivit och hon har hämtat stoffet från en artikel som har skvalpat omkring på de antihomosexuella sajterna i USA sedan början av juli. Den är ursprungligen skriven av Matt Barber Concerned Women of America, och stöder sig på homoäktenskapsstatistik från Massachusetts och Toronto. Slutsatsen är att trots att hundratusentals homosexuella har gift sig eller ingått partnerskap efter lagarnas införande, så vill homosexuella egentligen inte gifta sig. Och därför - antar jag att Stenström och Barber menar - är lagar om homoäktenskap överflödiga. (Logiken är självfallet absurd även om de skulle ha rätt. Är en lag om religionsfrihet överflödig och orättfärdig i ett land där bara en mycket liten minoritet vill konveretera?)

Matt Barbers text är inte skriven ur tomma intet, utan är ett desperat försök att bemöta The Economists stora artikel om homosexuella familjer í USA som publicerades några dagar innan. Men de småsiffror och futtiga slutsatser Barber presenterar i sin text mejas fullständigt ned av den överväldigande statistik som redovisades i The Economist. Jag skrev om saken i inlägget Antihomoaktivism och makt. Utdrag:

År 2000 fanns det 600.000 öppna homosexuella par i USA. 2005 hade den antalet ökat med 30% till 777.000.

89% av amerikanarna tycker att homosexuella bör ha samma villkor på arbetsmarknaden.

1996 var 27% för homoäktenskap. 2007 hade siffran stigit till 46%.

1990 bodde 92% av gayparen i städer medan bara 77% av heterohushållen gjorde det. År 2000 hade siffrorna jämnats ut till 84% för homoparen och 80% för heteroparen. Homoparen gör alltså som heteroparen: flyttar ut i förorten för att få lugn och ro och framförallt bättre förhållanden för sina barn. Enligt artikeln har 25% av homoparen barn, vilket betyder att cirka 200.000 barn eller fler lever i familjer med homosexuella föräldrar. Och som sagt: siffrorna ökar ständigt.

Carin Stenström och Matt Barber står och tjuter mot det inkommande tidvattnet, för att låna ett uttryck från The Economist-artikeln.

Hatbrott och demokrati

"Hatbrott" ett hot mot demokratin, skriver Mats Tunehag i dagens Världen Idag. För tusende gången prånglar tidningen ut vanföreställningen att hatbrottsbegreppet endast existerar för att skydda muslimer och homosexuella - trots att det i själva verket har sitt ursprung i bekämpandet av mekanismerna bakom antisemitiska brott. Idag omfattar begreppet "ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet".

Den vanliga och alltid obesvarade frågan reser sig: Är hatbrottsbegreppet ett hot mot demokratin endast när det gäller homosexuella och muslimer? Eller även när det gäller kristna och judar? Är det ett hot mot demokratin att utreda eventuella antisemitiska motiv bakom ett brott?

Den antihomosexuella propagandans segertåg

En tidnings insändarsida är ett bra kvitto på hur väl tidningen lyckas sprida och befästa sin verklighetsbild och agenda. I dagens Världen Idag finns ett bra exempel. Insändarskribenten är upprörd över att Svenska Kyrkan står värd för en sektion för barn på årets Pridefestival med sång och lek på programmet.

Har Kyrkans ledning tappat förståndet? Skall man börja hjärntvätta våra små barn att bli bekanta med homosexuell livsstil redan från år 0 och uppåt? Är det den kristna kyrkans uppgift? Skall inte kyrkan sprida evangelium så att barn och ungdomar blir fysisk och psykiskt stabila människor? Skall kyrkan som ledande organ verkligen vara med och medverka till fullständigt kaos, och moralisk förfall i hela vårt samhälle? Skall vi tillåta att våra ungdomar blir skadade redan sina unga år?

(...)

- Finns det ingen som vågar höja rösten och ta krafttag att rädda liv och stoppa spridning av barnpornografi och homosexuell omoral (vilket idag är politiskt korrekt), som nu dessutom kommer indoktrineras hos våra barn och ungdomar med kyrkans välsignelse?
Den automatiska och i sammanhanget helt irrelevanta referensen till barnpornografi är ett bra exempel på hur väl Världen Idag lyckats med sin konsekvent negativa rapportering om homosexualitet. Ett annat exempel är att skribenten inte tycks vara medveten om att sång- och lekarrangemanget framförallt riktar sig till barn i homosexuella familjer. Dessa barn existerar nämligen inte i högerkristen retorik, något som varit mycket tydligt i debatten de senaste åren.

lördag, juli 21, 2007

Det politiskt korrekta nyspråket

I veckan repriserade Världen Idags utrikesredaktör Mats Tunehag en ledare om nyspråk och politisk korrekthet.

George Orwell skriver i romanen ”1984” om ”nyspråk”, där begrepp vänds upp och ner och töms på meningsfullt innehåll. Orden kan synas vackra men är bottenlöst falska. Nyspråk handlar om ordens makt att betvinga tanken och därmed styra åsikter och handlingar men även individer och stater. Eufemism är det fina ordet – förskönande omskrivningar. Ett annat uttryck är ”politiskt korrekt tal”. Nyspråk, eufemismer och politisk korrekt tal är vilseledande.

Och så exemplifierar han med hur begreppen mänskliga rättigheter används av abortförespråkare, äktenskap av homolobbyn och att vissa använder orden islam och fred i samma mening, trots att islam i själva verket är en våldsrörelse.

Här ger jag Tunehag ytterligare några exempel detta farliga nyspråk:

Färgad
Förut kunde man utan vidare säga nigger (eller neger) och alla visste vad det handlade om. Men den politiska korrekthetens bojor har effektivt tvingat ut detta ord ur den svenska vokalbulären och samhällslivet. Snart kan man inte uttala det offentligt utan att bli anmäld för hets mot folkgrupp.

Romer
Först var det tattare, sedan zigenare – ett ord som vi ofta till och med får höra dem själv använda. Men icke i PK-sverige. Här ska det heta romer. Ett praktexempel på hur myndigheterna och förståsigpåarna försöker styra folkets tankar.

Lokalvårdare
Detta pinsamma ord försöker få skittorkning att verka värdigare än vad det är. Det är ett ord som ökar främlingskapet inför vårt samhälle bland många nyanlända medborgare. Kallar man kanske inte en städare för en städare i till exempel Rumänien, Nordafrika och Mellanöstern? Detta språkbruk skapar problem som försvårar integrationen. Problem som måste tas på fullaste allvar.

Förståndshandikappad
Ytterligare exempel på hur det politiskt korrekta har lagt sig som en våt filt över medborgarnas medvetanden. Vad var det för fel på ordet idiot? Eller sinnesslö? Detta är ord som är beskrivande, tydliga och rotade i djupa traditioner, medan nyspråk spottar våra förfäder och deras eviga vishet i ansiktet.

Rullstolsburen
Alla vet att en person som sitter i en rullstol är hjälplöst bunden till den. Att därför skapa eufemismen rullstolsburen är inte bara ohederligt, utan också farligt, eftersom dessa människors beroende av vår välvilja, tolerans och acceptans inte understryks tillräckligt tydligt.

Är det någon som har fler exempel på nyspråk så tveka inte att posta dem här. Detta förfärliga PK-språk vars syfte är att betvinga tanken och därmed styra åsikter och handlingar.

RFSL får konsultativ status i FN

Trots intensivt motstånd antogs igår RFSL:s och tre andra hbt-organisationeres ansökan om konsultativ status i FN:s råd för sociala och ekonomiska frågor, ECOSOC. Jag är osäker på vad detta innebär i praktiken, men antar att det är bra och att arbetet för att förbättra homosexuellas villkor runt om i världen har tagit ett myrsteg framåt.

En sak som jag däremot är helt säker på är att beslutet kommer att beklagas och kritiseras av länder som ser sin religiöst motiverade förföljelse av homosexuella som hotad. Inte för att de för ett ögonblick skulle låta sig påverkas, men allt som bidrar till att deras vedervärdiga lagar och förkastliga människosyn lyfts upp till är av godo.

(källa: QX)



Uppdatering

Här är röstsiffrorna från beslutet:

För (22 st)
Albanien, Österrike, Bolivia, Brasilien, Kanada, Tjeckien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Grekland, Guinea-Bissau, Island, Japan, Litauen, Luxembourg, Mexiko, Nederländerna, Nya Zealand, Portugal, Rumänien, Storbritannien och USA.

Mot (12 st)
Vitryssland, Benin, Kina, Guinea, Indonesien, Irak, Pakistan, Ryssland, Saudiarabien, Somalia, Sri Lanka och Sudan.

Avstod (12 st)
Angola, Barbados, Cape Verde, Costa Rica, El Salvador, Guyana, Haiti, Indien, Paraguay, Filippinerna, Sydafrika och Thailand.

lördag, juli 14, 2007

Länk om regnbågsmässa

Missa inte Peterson Toscanos fina bloggpost om ett regnbågsmässearrangemang i Umeå nyligen: Rainbow mass in Sweden.

fredag, juli 13, 2007

All animals are equal...

Högerkristenhetens hållning i äktenskapsfrågan är tydlig:

Alla människor har rätt till kärlek och ömhet
men somliga har större rätt än andra.

Apropå kysskampanjen

Jag blir inte klok på Världen Idags chefredaktör Carin Stenström. I äktenskapsfrågan underkänner hon argument som har med kärlek, trohet och känsor att göra, och lyfter istället upp biologi och reproduktion. Men när KDU:s ordförande Ella Bohlin deltar i MTV:s kyssmanifestation och kysser en kvinna, drar Stenström igång hela känslo- och kärleksregistret.


Intrycket kan knappast bli annat än att de med sitt agerande vill legitimera en fullständigt gränslös relationssyn, där sex är frikopplat från varje känsla, där det inte finns några band och inga begränsningar. Man hänger med i den kultur som smarta affärsintressen och destruktiva kulturradikaler lanserar som frigörelse och positiv utlevelse.

[...]

Den känslomässiga vilsenheten går som en farsot genom ungdomsvärlden och bryter ner ungdomars naturliga känslighet, naturliga behov och längtan efter en djup och äkta relation.

Svallvågor

Idag toppar Dagen med fallet som jag uppmärksammade i den här texten.

Dagens artiklar:

Nazister vill locka kristna till protestmarsch


Polisen: Fysiska konfrontationer inte ovanliga


Elisabeth Sandlunds ledare: Ingen bör låta sig luras

Kristna företrädare tar avstånd från allt samröre med nazistiska grupperingar


– Ibland korsar linjer varandra, men det innebär inte att det går att samarbeta, säger Sten-Gunnar Hedin. Han liksom övriga kristna representanter som Dagen talat med tar helt avstånd från allt samröre med nazistiska grupperingar.

Sten-Gunnar Hedin menar att en kristen syn på homosexualitet i någon mån sammanfaller med nazisternas.
- Men när så är fallet får man inte tro att det är parallella linjer. Det är en värld emellan ursprungen till varför man kommer fram till en viss åsikt, säger Hedin och poängterar att den kristna grundsynen om alla människors lika värde inte har något gemensamt med en nazistisk ideologi.

Han hoppas att inga kristna ska låta sig förledas att delta i någon anti-pridedemonstration.
- Vi lever i ett demokratiskt mångfaldssamhälle där de som är med i Pride har rätt att visa hur de tänker under den veckan. Om man som kristen tänker annorlunda finns det andra tillfällen att markera det, säger Hedin.

[...]

Arthur Thiry, ordförande i Riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna homo- och bisexuella samt transpersoner, ekho, menar att det inte är så omöjligt som det kan verka att kristna konservativa gör gemensam sak med nazister när det gäller homosexualitet. Han hänvisar till situationen i Polen och Lettland, där han menar att det är så. Och historiskt sett har inte kyrkan motsatt sig förtryck av homosexuella.
- Men jag kan inte tänka mig att konservativa kristna i Sverige skulle demonstrera mot Pride i Stockholm.

Vem som helst kan ta avstånd från nazism, det är det enklaste och mest självklara som finns. Och visst är det bra att kristenheten visar självkritiska drag i homofrågan. Nu återstår bara en noggrann analys om varför deras homokritiska retorik så ofta sammanfaller med nazisternas.

torsdag, juli 12, 2007

Lesbiska gäng och bluffvetenskap i amerikansk media

Tusentals lesbiska gäng går bärsärkagång i USA:s städer i jakten på småflickor att våldta.

Det är det senaste urbana myten som antigayaktivisterna försöker sprida i USA. Och de fick bra genomslag. Fox-mannen Bill O'Reilly tog upp saken i ett av sina program härförleden med sedvanligt buller och bång. Men några dagar senare bad han om ursäkt efter att det hela visat sig vara lögn.

Nu får han nog lov att ta på sig botgörelseminen igen, för i ett program som sändes nyligen lät han en gäst helt okommenterat och oemotsagt framföra Paul Camerons flerfalt och otvetydigt vederlagda livslängdsstudier (läs här och här), som säger att homosexuellas livslängd i genomsnitt är 24 år kortare än heterosexuella. Snart ska väl även O'Reilly ha lärt sig att det inte går att lita på statistik, sociologi eller naturvetenskap som fabricerats av religiöst motiverade antigayaktivister.

Läs mer på Box Turtle Bulletin.

Idiotiska protester mot Hysén som Pride-talare

Årets Pridefestival har tema sport, och igår meddelades att Glenn Hysén ska invigningstala. Jaja, det blir säkert bra. Men många är kritiska och minns nyheten från 2001, då Hysén slog ner en man som tafsade på honom inne på en flygplatstoalett:
– Han tog mig rätt på schnalen, idioten. Så jag drog till honom rejält, sa Hysén då enligt Aftonbladet.

I en nyhetsartikel på RFSL:s hemsida kallas handlingen för hatbrott, och man problematiserar över att Hysén kallade mannen "idiot" och "sjuk".

Men självfallet hade Hysén rätt. Kanske inte i att slå på käften, men definitivt i att freda sig. Det är oerhört kränkande att bli tagen på kuken om man inte vill det. Den som utför sådana handlingar utan invit är inget annat än en idiot. Om historien hade gällt en kvinna som fredat sig från man som klämt henne på brösten hade hon hyllats som en självständig hjältinna. Mannen som tog Hysén på kuken begick ett övergrepp och den som försvarar något sådant gör bort sig ordentligt. RFSL talar i rubriken till sin artikel om att Hysén "slog ner homosexuell man". Det hade varit mer hederligt att skriva att han "slog ner en antastare".

Så våga inte be om ursäkt för smällen på toaletten i ditt tal, Hysén. Det var en smäll mot en enskild idiot – inte en "hatattack mot homorörelsen"...

Etiketter:

Strid om själarna inom kristenheten

Vatikanens totalitära anspråk förtydligas av Troskongregationens nya dokument om ekumeniken. Sydsvenskan skriver:

Protestantismen kan knappt ens kallas för kyrka, heter det i ett officiellt dokument från Heliga stolen.

Både protestanter och ortodoxa kritiseras i det 16-sidiga dokumentet från Vatikanens troskongregation - tidigare känd som inkvisitionen. Däremot betonas att den ortodoxa kristenheten är "en sann kyrka" och alltså inte kättare, även om de ortodoxa lider av ett "sår", då de inte accepterar påven som sitt överhuvud.

Med protestanterna är det betydligt värre ställt, enligt dokumentet: "Det är svårt att se hur begreppet kyrka över huvud taget skulle kunna användas", heter det.

Med andra ord:

Det finns bara en kyrka
och Påven är dess överhuvud.


Vatikanen vill behandla andra kyrkor och samfund på samma sätt som kristenheten i stort vill behandla homosexuella: Som barn som har bajsat i byxorna.

söndag, juli 08, 2007

Nazister tar initiativ till integrationsprojekt mot homosexualitet

I helt öppen diskussion på det nazistiska communityt Nordisk.nu laddas det upp för en riktig charmoffensiv i samband med årets Pridefestival. På bara några veckor har idéer kring demonstrationer, slogans och klistermärken formulerats, och en hemsida har börjat ta form - Bevara Familjen.

Det är inspirerande att se all denna kreativitet och skaparglädje. Deltagarna uppmuntrar och stöder varandra i arbetet. Förslag till bilder och slogans ramlar in ("Ge fan I min anus", "Pedofili? Nej!" etc), artiklar från nazistiska och kristna webplatser tas upp som inspiration, och strategier diskuteras. Ett bra exempel på den goda och öppna stämning som råder i diskussionen är avsnittet som diskuterar den föreslagna sloganen "Djur och bögar gör det bakifrån, vad är du?". En påpasslig skribent påpekar att man inte nödvändigtvis behöver ta den i baken för att köra bakifrån, så att säga... (Inlägg 109 och framåt.) Denna fullständigt monomana analfixering som är så vanlig i antigaysammanhang genomsyrar även diskussionen i stort.

Man är väldigt noga med att aktionen inte ska vara nazistisk på ytan. Inga skins eller uniformer, utan det är den polerade stilen som gäller. Det är tydligt att detta är ganska svårt att upprätthålla. Ständiga referenser till våld dyker upp i diskussionen och på hemsidan ligger just nu flera sadistiska filmer där "Sodomiter åker på stryk" i samband med pridemanifestationer runt om i världen. Självfallet kommer filmerna att tas bort för att de strider mot den antagna "snälla" och "seriösa" linjen, så jag passar på att länka till dem här för den som är intresserad:

Belgrad - Ingen pride parad 2001
Moskva - Sodomiter åker på stryk
Moskva - Inga sodomiter här. Åk tillbaks till Europa (Homo turister åker på stryk).

I dagsläget länkar sajten även till den nazistiska nättidningen info14 (aja baja, det skulle ju inte vara någon öppen nazism kom vi ju överens om), pedofilavsnittet från Ron Lindens Åke Green-sida, och en antipridetext från den den konservativa katolska nättidskriften Adoremus. Dock tycks man ha missat Ruben Agnarssons välformulerade och pålästa artiklar i ämnet. (Självfallet har varken Ron Linden, Åke Green eller Adoremus något övrigt med sajten att göra. Inte Agnarsson heller om de nu skulle få upp ögonen för hans texter.)

I diskussionen talas det om att försöka locka homoskeptiska muslimer och kristna, samt andra antihomosexuella till aktionen. (Dock nämns av någon anledning inte judar.) Vilken underbart förbrödrande tillställning det skulle kunna bli! Klistermärken, ballonger, flygblad och banderoller! Antihomosexualister över ras- och religonsgränser i en integrationsbefrämjande aktion orkestrerad av nazister.

Bättre bemöta dumheter än att radera dem

Här ligger all dokumentation om rättssaken kring sajten Bibeltemplet och Leif Liljeström som harvats i tingsrätt och hovrätt sedan 2004. Saken är på väg upp i Högsta Domstolen. Bakgrunden är att Liljeström sedan flera år driver ett antal gästböcker/anslagstavlor på internet där särskilt homosexualitet diskuteras med synnerlig besatthet och monoman analfixering (se länkar i länklistan till höger). 2004 förespråkade en av diskussionsdeltagarna (med de lämpliga initialerna KGB) dödsstraff för vad han kallade sodomister. Ett av de mest kända citaten torde vara detta: (Jag anger en länk till aktuell sida i dokumentationen vid varje hänvisning)
Ju tidigare bögen får möta sin bödel, desto färre blir hans samlade synder och desto bättre blir hans utsikter inför evigheten. (17)

KGB föreslår även avrättningsmetod, nämligen att "hängas på pålar på stadens torg" (18).

(Som kuriös detalj hörde dödsstrafförespråkaren av sig till mig för något år sedan efter att ha sett mig nämna rättssaken i min gamla lista över antigaylänkar. Han gillade den och förstod till en början inte att motivet till samlingen var att belysa antigayaktivisternas okunskap, vanföreställningar och ohederliga retorik.)

Eftersom Liljeström inte tog bort KGB:s inlägg (som är uppenbart förryckta), dömdes han till fängelse för medhjälp till hets mot folkgrupp i tingsrätt och hovrätt. Och snart skall alltså saken upp i Högsta Domstolen.

Självfallet delar Liljeström KGB:s uppfattning om att homosexuella är vederstyggliga svin, men inte de drastiska förslagen på hur homoproblemet skall lösas. Enligt sitt yttrande till HD skall han istället för att radera KGB:s inlägg ha argumenterat emot hans drastiska recept för "sodomisterna", och alltså neutraliserat "effekten av inläggen genom att bemöta dem".

Stämmer detta är saken som jag ser det utagerad. Om den som ansvarar för en diskussion bemöter inlägg som strider mot lagen, tar han sitt demokratiska ansvar på ett bättre sätt än om han hade raderat dem.

Självklart beror saken också på HUR inläggen har bemötts. Detta framgår bara delvis av dokumentationen. Möjligheten finns ju att bemötandena har varit tandlösa på grund av Liljeströms egna konspirationsteorier kring homosexualitet.

Dessutom håller inte resonemanget kring "Sodomi: gärning, inte egenskap" som Liljeström skriver i sitt yttrande till HD. KGB skriver ju tydligt att det är bögen som ska möta sin bödel.

Efter att ha ögnat igenom den digra dokumentationen kan jag inte annat än beklaga att rättsväsendet tvingas befatta sig med sådan här smörja. De aktuella citaten och utdragen befinner sig på en ofantligt låg nivå och det är häpnadsväckande att läsa dem i juridisk kontext. (De finns i stämningsansökan som finns på dokumentationssajtens vänstermeny under rubriken "Tingsrättens dom i Stenungsund, 26 april", sida 13-19.)

En sak som blir mycket tydlig med den här historien är att lagen om elektroniska anslagstavlor måste ses över. I fall där den som uttryckt hets och uppmaning till våld tydligt kan identifieras - som detta - måste det vara den personen som skall hållas ansvarig. Inte den som administrerar webplatsen.

lördag, juli 07, 2007

Slutet tycks vara extra nära...

Jag har de senaste veckorna noterat en ökad aktivitet kring frågor som rör tidens slut, det vill säga domedagen - kristi andra tillkommelse. Det handlar framförallt om tre tecken: Radiochipet, det kontantlösa samhället och EU.

Chipet
Domedagslobbyn befarar att utvecklingen av radiochiptekniken kommer att leda till att alla kommer att tvingas operera in ett mikroskopiskt chipimplantat som gör att ens rörelser och aktiviteter kan följas och registreras. Som bevis brukar man anföra att det förekommer i science fiction-filmer, samt att chipet enligt medieuppgifter används som VIP-kort på en nattklubb i Barcelona.

Anledningen till att kristna tidningar och webplatser skriver så mycket om detta chip är bara delvis att det skulle kunna vara integritetskränkande med ett sådant chip under huden (religiösa ledare har ju alltid gjort allt för att kontrollera sina anhängare - särskilt i sängkammaren). Nej, anledningen är snarare att chipet antas vara det Uppenbarelseboken menar med Vilddjurets märke.

Och det [vilddjuret] ser till att alla, höga och låga, rika och fattiga, fria och slavar, får ett märke på högra handen eller på pannan och att ingen kan köpa eller sälja utan att ha märket, odjurets namn eller talet för namnet. Här behövs vishet. Den som har förstånd skall tolka odjurets tal, ty det är en människas tal, och talet är 666. (Upp 13:16-18)

Världen Idag har skivit åtskilliga texter om chipet, och den senaste publicerades den 18 juni: Radiosändare hamnar snart på alla människor. Självfallet finns aldrig hänvisningen till Vilddjuret med, men den ligger underförstådd i bakgrunden. Domedagsförkunnaren Holger Nilsson är mer tydlig med hänvisningarna i sina otaliga artiklar om chipet nättidningen Flammor.com:

Det är av yttersta vikt att vi följer utvecklingen med profetisk vaksamhet. En bristande insikt kan leda till att vi accepterar slutsteget i de steg för steg som nu tas mot Vilddjurets märke! (länk)


Det kontantlösa samhället

Tidtecknet om det kontantlösa samhället tangerar tecknet om chipet, eftersom Vilddjurets märke enligt Uppenbarelseboken delvis handlar om att köpa och sälja. Bankomatkort och andra betalkort är alltså farligt nära att vara Vilddjurets märke. I en ledarkommentar i Världen Idag från 2006 antyder Hans Göran Björk att dessa plastkort just skulle vara det som avses med Vilddjurets märke. Och Holger Nilsson formulerar sig så här:

Signalerna om att vi skall få ett kontantlöst samhälle, där alternativa betalningsmöjligheter är borta, står för dörren. Svårare än så behöver det inte bli att genomföra det nya antikristliga system som Bibeln varnar för. Detta kommer på något sätt att vara kopplat till en lojalitet gentemot Antikrist, som blir förödande för den Gudsfrånvända människan. Det blir dessa människors val, som i sin lojalitet till djävulens representant på jorden, går evigt förlorad. Ty så säger också profetian:
”Den som tillber vilddjuret och dess bild och tar dess märke på sin panna eller sin hand han skall själv få dricka av Guds vredes vin, som oblandat hälls i Guds vredes bägare. Han kommer att plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet.” Upp. 14:9-10.

Ord och inga visor för den som befattar sig med kontantlös betalning, således.

EU
Så fort EU håller på att fatta ett stort beslut dyker domedagsartiklarna upp i den konfessionella pressen. EU antas nämligen att vara just det vilddjur Uppenbarelseboken varnar för. Den senaste veckan har Världen Idag publicerat två artiklar om detta. Dels Vår suveränitet säljs ut, dels EU blir ett slutet system. Och när EU fyllde 50 skrev Holger Nilsson artikeln Vilddjuret hyllas i sin nättidning.

Nu är högerkristenheten inte helt överens om att det just är EU som är Vilddjuret. Maranatafolket slår med bestämdhet fast att det är Vatikanen - och att påven således är antikrist. Läs här till exempel. Det faktum att påvens ansikte projicerades mot väggen i det gamla romerska tempel i Bologna där jag och min var på gayklubb härom veckan, torde väl styrka maranatafolkets linje...


En sodomit förlustar sig i ett romerskt tempel med antikrists avbild i bakgrunden.

fredag, juli 06, 2007

Turbulens i den kristna politiken

Det rör på sig inom de kristna politiska organisationerna och partierna. KDU håller på att förskjutas åt höger i och med att Charlie Weimers (nej, jag tänker inte ta upp Engelbrekt, det är ett avslutat kapitel) blir ställföreträdande förbundsordförande under Ella Bohlins föräldraledighet. Utvecklingen tycks inte helt välkomnas av Världen Idag, som i en artikel om maktspelet och Weimers härförleden använde formuleringar som "tagit kontroll över förbundet", " befästa sin dominerande ställning", "svingat sig upp till ett starkt inflytande" och så vidare. Förbundsledningen sägs nu domineras av människor med starkare högerpolitisk agenda, än kristen övertygelse. (Kanske beror den kritiska tonen också på frustration över att den som länge verkade vara tidningens kandidat, Andreas Olofsson, inte längre är med i toppstriden.)

Samtidigt håller ett nytt kristet parti på att bildas, framförallt på grund av abortfrågan och homoproblemet. Presstalesman är Joseph Christenson som hittills är mest känd för ett pressmeddelande 2005 där han kommenterade Tiina Rosenbergs avhopp från Feministiskt Initiativ:

politiker som hon och hennes likasinnade, såväl aktiva inom FI som övriga radikalfeminister, innebär ett påtagligt hot mot familjen och människovärdet. Deras vedervärdiga hållning i frågor som abort, homoäktenskap, homoadoption och insemination för lesbiska par, hotar att krossa vår folksjäl och måste bekämpas. Genom hennes avgång har allvarlig fara kunnat avvärjas.

Han har under våren positionerat sig som abort- och homosexualitetsmotståndare och gjort upp med KDU:s "populistiska flirter med RFSL", och ställt Ella Bohlins gästtalande på RFSL:s årsmöte i kontrast till kristen etik.

Jag tycker att det är alldeles utmärkt att det dyker upp politiska alternativ för människor som inte känner sig hemma i de befintliga partierna. Det ger partierna möjlighet att renolda sina program och förtydliga sina idéer. KD kommer med all sannolikhet att stärkas av att de mest religöst motiverade startar eget och inte längre förknippas med partiet.

onsdag, juli 04, 2007

Antihomoaktivism och makt

Här kommer lite USA-relaterad homostatistik från The Economist:

Antalet öppet homosexeulla hushåll växer snabbare än befolkningen som helhet.

År 2000 fanns det 600.000 öppna homosexuella par i USA. 2005 hade den antalet ökat med 30% till 777.000.

89% av amerikanarna tycker att homosexuella bör ha samma villkor på arbetsmarknaden.

1996 var 27% för homoäktenskap. 2007 hade siffran stigit till 46%.

1990 bodde 92% av gayparen i städer medan bara 77% av heterohushållen gjorde det. År 2000 hade siffrorna jämnats ut till 84% för homoparen och 80% för heteroparen. Homoparen gör alltså som heteroparen: flyttar ut i förorten för att få lugn och ro och framförallt bättre förhållanden för sina barn. Enligt artikeln har 25% av homoparen barn, vilket betyder att cirka 200.000 barn eller fler lever i familjer med homosexuella föräldrar. Och som sagt: siffrorna ökar ständigt.

Artikeln refererar till en intervju med en man som lever med sin man och sina barn i Ohio – en av delstaterna som har röstat fram tillägg i konstitutionen mot homoäktenskap. Han klagar inte på något, men uttrycker viss oro över hur myndigheterna ska betrakta familjen. Till exempel om de båda ska tillåtas komma till sjukhuset om barnet blir sjukt.

Kommentar:

Samtidigt som vi ser att allt fler homosexuella bildar familj, skaffar barn och lever förortsliv intensifieras också de antihomosexuella krafterna, framförallt från religiöst håll.

Jag ser flera förklaringar. En är att många högerkristna inte vill att homosexuella ska verka normala eftersom det strider med hur deras bibeltolkning beskriver homosexeulla. Homosexuella som inte uppfyller det de betraktar vara av gruppvåldtäktsförsöket i Sodom och Paulus prat om "manliga" och "kvinnliga" homosexuella eller "gosseskändare" uppvisar ju genom sin vandel och sitt liv att Bibeln har fel. Eller i alla fall den högerkristna tolkningen av Bibeln. En "assimilerad" homosexuell är därför en farlig homosexuell, trots att det borde vara tvärtom.

Därför kämpar de med näbbar och klor för att försvara den demoniserande bilden och visa att den är sann. Att homosexuella egentligen inte vill knyta band. Att assimileringen i själva verket är en trojansk häst i det "normala samhället".

Men det handlar inte bara om att värna om Bibelns negativa bild av homosexuella, utan också om att markera en tydlig skillnad mellan vi och dom. Homosexuella är lägre stående moraliskt sett eftersom varje aspekt av deras samliv anses vara synd.

Man ska älska syndaren men hata synden, heter det. Denna hållning kräver ett uppifrånperspektiv där man kan klappa de homosexuella på huvudet – ungefär som man behandlar ett barn som har bajsat i byxorna. Homosexuella som har fräckheten att inte tacksamt böja på huvudet inför denna nedlåtande acceptans – som alltså inte vill behandlas som ett barn som bajsat i byxorna, betraktas som ett hot eftersom de inte inordnar sig i den moraliska hierarkin som dikteras av religionen. Det är förmodligen ifrågasättandet av dessa maktpiedestaler som vissa skribenter uppfattar som ett hot mot samhällets fundament i sina texter om homoproblemet och äktenskapsfrågan.

tisdag, juli 03, 2007

Evangelist lyckades bli gripen i Oslo




Så här glad blev gatuevangelisten Petar Keseljevic när han slutligen lyckades bli gripen och bötfälld i samband med Prideparaden i Oslo härförleden. Han greps för att han inte hörsammade polisens uppmaning att avlägsna sig från platsen, men i den högerkristna retoriken kommer det att heta att han greps för att han förkunnade Guds ord. Rättegången som äger rum den 7 augusti kommer alltså att handla om vägran att följa polismans uppmaning, och inte yttrande- eller religionsfrihet. Tänk på det när ni läser om det i Världen Idag imorgon.

(källa: Vårt Land)

Världen Idag och bagatelliserandet av hatbrott

Idag berör Världen Idag mordet på Josef Ben Meddaour i Göteborg 2000, ett fall som är utförligt beskrivet i Johan Hiltons utmärkta bok No tears for queers. Självklart lyfter Världen Idag bort det faktum att det rörde sig om ett hatbrott med antihomosexuella förtecken, och antyder istället invandrarfientliga motiv. Det kan självfallet vara både och, men det är ingen slump att Världen Idag helt väljer att förtiga den antihomosexuella aspekten. Det är helt i linje med tidningens strategi att bagatellisera hatbrott mot homosexuella.

måndag, juli 02, 2007

Beyond Ex-Gay-länkar

Igår avslutades Beyond Ex-gaykonferensen som hållits i Irvine, Kalifornien, samtidigt som Exodus höll sin Freedom-konferens för kristna som vill bli av med sin homosexualitet. Beyond Ex-Gay är ett initiativ för människor som under många år kämpat med detta, men upptäckt att det inte fungerar. Rörelsens grundinställning är att det inte är intressant OM förändring är möjlig, utan VARFÖR och till vilket PRIS.

Här nedan är några länkar till några bloggar som rapporterar från konferensen:

Beyond ExGay
Peterson Toscano
Box Turtle Bulletin
ExGay Watch

Bland de senaste nyheterna kan man läsa att ett antal före detta Exodus-ledare bett om ursäkt för den skada de åsamkat folk som kämpat med sin tro och läggning, samt att heterofieringslägret Love In Action lagts ned.

söndag, juli 01, 2007

Strax

Jag samlar ihop mig från Venedig, Pisa och Bologna, och återkommer inom kort.