måndag, januari 21, 2008

Om att angripa formalian...

I inläggsserien Irrbloss i äktenskapsdebatten publicerade jag för några dagar sedan "Utredningen". Inlägget handlar om hur motståndarna i såväl partnerskapsdebatten 1994, som den nu aktuella äktenskapsdebatten lägger stor möda på att underkänna själva formalian kring förslaget – ett praktiskt sätt att slippa redogöra för sina verkliga argument, som i dessa fall inte sällan är rent religiösa eller känslobaserade.

Även i debatten kring Jonas Gardells kallelse till hedersdoktor vid teologiska fakulteten i Lund har denna retoriska omväg använts i stor utsträckning. Senast av professor emeritus John-Gunnar Forsberg, som i ett debattinlägg i Dagen underkänner just processen bakom beslutet, som han framställer som en kupp.

Om man bortser från de rent formella orsakerna och söker efter konkreta skäl till att Gardell skulle vara ett olämligt val, finner man i Forsbergs artikel endast två punkter:

1. Gardell använder fula ord när han uppträder,

2. Gardells bok Om Gud kan inte kan mäta sig med en doktorsavhandling, något Forsberg slår fast utan att ha läst den.

Frågan är: Sedan när är måste man ha skrivit avhandlingar eller ens ha forskat för att kunna bli hedersdoktor? Hur många avhandlingar har kungen och drottningen författat?

5 Comments:

Blogger Magnus said...

Hej igen, inte råkar du ha koll på hur många läsare dagen och världen idag har?

-MW

måndag, januari 21, 2008 7:22:00 em  
Anonymous Anonym said...

totalt typ 25 tusen prenumeranter. Vet inte hur många läsare de representerar.

måndag, januari 21, 2008 8:37:00 em  
Anonymous Anonym said...

Nej precis, det är liksom det som är grejen. Hade man skrivit en avhandling vore man redan doktor.

måndag, januari 21, 2008 9:53:00 em  
Anonymous Anonym said...

Jag håller med om att det är tråkigt att Jonas Gardell som person angrips, men tycker också att det är tråkigt att han blev hedersdoktor.

Tyvärr så ändrades reglerna för hur hedersdoktorer skulle utses under pågående möte sedan Gardell först blivit stoppad genom veto. Det var även på andra sätt en ful kupp av professor Lindström.

Jag tycker att det är lika fel när man bara vill ha PR-agenter och utser kungar och drottningar till hedersdoktorer. Likaså är det fel när Göran Persson blev medicine hedersdoktor vid Örebro univversitet.

En hedersdoktor ska naturligtvis ägnat sig åt egen forskning och och publicering. Det Gardell har gjort är att populariserat (och vulgariserat) andras forskning. (Ev. rent av plagierat ett amerikanskt verk.) Han har publicerat ett enda (1!) religionshistoriskt verk. Jag kan jämföra med Uppsala universitet där t.ex. tyskaprofessorn Birgit Stolt efter ett helt livs studier av Martin Luthers verk på grundspråken tyska och latin blev hedersdoktor. Ville Lund belöna någon mera värdig kunde man valt latinprofessorn Anders Piltz som ägnat sig åt bl.a. studier av medeltida teologi och kyrkohistoria. Eller idéhistorikern Magnus Nyman som forskat om katoliker i Sverige efter reformationen samt om antisemitisk och antikatolsk propaganda under Upplysningstiden. Eller journalisten Maja Hagerman för hennes böcker om Sveriges kristnande och medeltidens kyrkohistoria. Eller varför inte någon flitig församlingspräst som skrivit en god prästmötesavhandling av mycket god kvalité?

Vi bör vara mycket kritiska mot den populistiska utmärkelsen av Jonas Gardell, men denna kritik bör absolut inte drabba Gardell som person utan teologiska fakulteten i Lund och i synnerhet professor Lindström.

tisdag, januari 22, 2008 5:13:00 em  
Blogger Tor Billgren said...

Tack för denna substansfyllda argumentation. Grundproblemet tycks alltså vara att ickeforskare kan komma i fråga för hederspromovering. Personligen kan jag dock se ett värde i att även personer med andra erfarenheter än forskning kan knytas till en fakultet.

onsdag, januari 23, 2008 11:06:00 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home