onsdag, februari 27, 2008

Lesbisk kvinna fick inte besöka sin partners dödsbädd

Motståndare till homoäktenskap menar ofta att homosexuella inte behöver äktenskapet, eftersom de redan har tillgång till alla rättigheter och skyddsfunktioner genom t.ex. partnerskapet och liknande lagstiftningar. Tidningen Olympian i delstaten Washington rapporterar om ett fruktansvärt exempel som visar att så inte är fallet (jag översätter fritt):

För fyra månader sedan var Janice Langbehn, hennes partner Lisa Pond och deras barn Katie, David and Danielle, 10-13 år, på väg ut på en kryssning från Miami till Bahamas. Men väl i Miami fick Pond, Langbehns partner sedan 18 år, en hjärnblödning och avled. På sjukhuset erkändes varken Langbehn eller deras gemensamt adopterade barn som Ponds familjemedlemmar, och nekades således tillträde till akutmottagningen där hon vårdades. Langbehn ansågs inte heller ha befogenhet att fatta några medicinska beslut å sin partners vägnar.

Detta är antigayretorikens och särlagstiftningens konkreta konsekvenser. Att en person hindras från att besöka sin partners dödsbädd. Att tre barn inte får möjlighet att farväl av en av sina föräldrar. Att en döende kvinna förnekas ett sista möte med sin familj. Det är paradoxalt att de som argumenterar för detta oftast samtidigt kallar sig kristna...

(Mer på Box Turtle Bulletin.)

14 Comments:

Anonymous TP said...

Tor, när jag läser artikeln verkar det som om det är enskilda personer i beslutsposition på sjukhuset (som säkerligen är privat) som varit nesliga. Tror du att enskilda tragiska fall som detta skulle gå att förhindra även i ett lesbiskt Utopia, givet amerikanskt sjukvårdssystem? Fösvinner ALLA svin för att man bannlyser bacon?

torsdag, februari 28, 2008 12:04:00 em  
Blogger Leif Ekstedt said...

Mycket talar för ,att statens juridiska bevis för att två personer är lagligen sammanboende
kärnfamilj. Ja vad skall sammanlevnaden kallas?
Sekulär beteckning efterlyses.
Ingen kyrka skall undantas från
sin rätt,att välsigna paren - men vigselrätten överlämnas till staten.

torsdag, februari 28, 2008 1:37:00 em  
Anonymous Anonym said...

Tyvärr är inte homoäktenskap någon garanti för att de verkligen fått träffa varann på sjukhuste.

USA har nämligen en lag som säger att en delstat inte måste erkänna samkönade äktenskap, partnerskap etc från någon annan delstat.

Idag är det tex bara en delstat Rhode island som juridiskt erkänner samkönade par flyttat dit efter att ha ingått äktenskap i Massachusetts.

Bengt Held

torsdag, februari 28, 2008 2:31:00 em  
Anonymous Sanna said...

"Ja vad skall sammanlevnaden kallas?
Sekulär beteckning efterlyses."

Hur menar du nu? Finns det icke-sekulära begrepp för sammanlevnad och vilka är de i så fall?

torsdag, februari 28, 2008 6:01:00 em  
Blogger Luka(s) said...

tp,

Oavsett hur lagen ser ut kan man aldrig garantera att alla följer lagen. Det är inget skäl att tillåta stöld, misshandel eller bedrägerier. Alltså är enskilda personers ovilja att acceptera ett samkönat äktenksap det heller inget skäl att inte staten ska acceptera samkönade äktenskap.

I Sverige hade händelsen lett till att sjukhuset hade kunnat åtalas för olaga diskriminering, redan idag utan att samkönade äktenskap accpeteras. Det är nämligen olagligt att inom hälso- och sjukvård särbehandla anhöriga och patienter pga deras sexuella läggning.

Däremot är det, som Tor pekar på, problem vid utlandsresor. Många länder accepterar inte partnerskap som likställda med äktenskap, och därmed riskerar såna situationer som beskrivs att upstå. Men såvitt jag vet accepterar alla länder andra länders äktenskap.

torsdag, februari 28, 2008 9:02:00 em  
Anonymous Anonym said...

Som komplement till det jag skrev tidigare om vilka delstater som erkänner äktenskap från andra delstater är det dessutom viktigt att säga att just det här med sjukhusbesök till anhöriga är en del av homorättighetsdebatten i USA.

Förenklat kan man säga att det är fyra alternativ i homoäktenskapsdebatten som nu är aktuell i USA.

1. En könsneutral äktenskapslag.
2. Partnerskap för samkönade par dvs att i princip ge samma rättigheter som äktenskap förutom namnet.
3. Någon typ av registrerat samboskap som oftast både samkönade par och olikkönade par kan ansluta sig till och som ger begränsade rättigheter tex rätt att besöka sin partner vid sjukhus.
4. Inget juridiskt erkännande av samkönade relationer.

Bland få kända USA-politiker som är för en könsneutral äktenskapslag är Ted Kennedy och Al Gore.

Presidentkandidaterna Obama och Clinton är för alternativ 2 alltså partnerskap.

McCain som med all sannolikhet blir presidentkandidat för republikanerna är för alternativ 4 alltså nej till varje juridiskt erkännande av relationer förutom heterosexuella äktenskap.

Bengt Held

torsdag, februari 28, 2008 10:41:00 em  
Anonymous Björn said...

Har just kommit tillbaka från USA efter en resa på Östkusten.

Exemplet är taget från verkligheten och visar det beklämande och tragiska med att ha särlagstiftning inom området.

Debatten har dock helt hamnat fel anser jag i frågan om lika rätt till äktenskap och anledningen till den starka mobiliserigen av motståndarna bland KD och diverse konservativa troende av olika religioner är ju att man tror att frågan handlar om att tvinga samfund att äkta samkönade, något som enligt mig är vansinnigt och endast drivs av Miljöpartiet och Vänstern.

Frågan hade inte varit så laddad om man tydligt gjort klart att det handlar om den JURIDISKA benämningen på äktenskap enligt vår lagbok och inte den KYRKLIGA.

Alltså, öppna för en gemensam äktenskapsbalk med exakt samma benämning och samma regler men låt kyrkorna sedan fortsätta viga bara hetrosexuella om det är deras övertygelse om att annat är fel.

Sedan kommer det säkert finnas enstaka församlingar som även inom kyrkan kommer öppna upp för likaberättigande och hålla ceremoni för samkönade. Min uppskattning är att församlingar som Livest Ord och Pingst inte kommer att göra det de närmsta hundra åren men låt dom då slippa.

Debatten har tyvärr hamnat helt snett enligt mig.

fredag, februari 29, 2008 11:27:00 fm  
Blogger Luka(s) said...

Björn,

nu blir jag lite förvirrad. Var hittar du information om att Vänsterpartiet och Mp vill TVINGA samfunden att viga samkönade par?

Mig veterligen stöder båda partierna den svenska religionsfriheten, har de ändrat sig i den frågan utan att det gett genklang i media?!!

fredag, februari 29, 2008 11:51:00 fm  
Anonymous Björn said...

Dom pratar väl om att ta bort vigselrätten helt från kyrkorna om dom inte gemensamt ålägger sig viga homosexuella om inte jag är felinformerad.

Jag är ingen politiker, bara en glad amatör så rätta mig om jag har fel.

fredag, februari 29, 2008 12:17:00 em  
Anonymous Anonym said...

Björn

"Dom pratar väl om att ta bort vigselrätten helt från kyrkorna om dom inte gemensamt ålägger sig viga homosexuella om inte jag är felinformerad.

Jag är ingen politiker, bara en glad amatör så rätta mig om jag har fel."

Björn, du är som du skriver. Så någon rättelse är inte motiverad. :-)

Däremot är det inte sant att kd är emot en könsneutral äktenskapslag främst för att de fått för sig att samfunden ska bli tvingade. Kd vet mycket väl att äktenskapsutredningens förslag främst berör borgerliga äktenskap och att det ska vara frivilligt för samfunden men trots det säger partiet nej till reformen.

Bengt Held

fredag, februari 29, 2008 2:22:00 em  
Blogger Luka(s) said...

Björn

den inställnignen från V och Mp j
känner jag mer igen. Men kan man verkligen säga att det handlar om tvång?

Att många samfund ida ghar en rätt att utför ajuridiskt giltiga vigslar är ju en förmån man har. Det är staten som delegerat sin myndighetsutövning till en del samfund, de gör alltså detta på statens uppdrag.

Då vore det väl egentligen inte orimligt om staten som villkor krävde att de samfund som ska fortsättta åtnjuta den förmånen också ska följa samma policy om anti-diskriminering som alla myndigheter har?

Staten ska givetvis inte tvinga dem, men jag tycker staten har rätt att dra in rätten att utöva myndighetsmakt från de som vägrar anpassa sig till de villkor som gäller för alla andra myndighetsutövre. Det var ju inget bekymmer att göra så när det gällde vigselförrättarna som vill vägra att utföra partnerskapscermonier, vilket är i princip samma situation.


De som jag upplever snedvrider debatten är alla de konservativa kristna som låtsas just att deras samfund kommer "tvingas" viga samkönade par.

fredag, februari 29, 2008 4:00:00 em  
Anonymous ab said...

Har jag missförstått följande: Om staten förbehåller sig rätten att utföra juridiskt bindande vigslar, alltså borgerliga vigslar, betyder det att samfundens vigslar i praktiken enbart är välsignelser, och ingen myndighetsutövning? Man kan alltså viga eller inte viga allt eftersom man önskar.

Också: Samfunden är ju inte homogena. "Om de inte vill ska de få slippa" låter som om samfunden var och ett för sig hade en gemensam vilja. I själva verket är det ju inte så.

söndag, mars 02, 2008 5:02:00 em  
Anonymous Anonym said...

Ab

"Har jag missförstått följande: Om staten förbehåller sig rätten att utföra juridiskt bindande vigslar, alltså borgerliga vigslar, betyder det att samfundens vigslar i praktiken enbart är välsignelser, och ingen myndighetsutövning?"

Ja, så är det. Om staten inför civiläktenskap alltså att enbart borgerliga vigslar är juridiskt giltiga så har samfunden ingen juridisk roll. Välsignelse från ett samfund, eller välsignsle från någon annan förening för den delen, ger ju inga juridiska rättigheter och skyldigheter.

"Man kan alltså viga eller inte viga allt eftersom man önskar."

Här vet jag inte riktigt vad du menar. Samfunden kan givetvis utföra religiösa vigselritualer i ett system med civiläktenskap men samfundens vigslar blir då inte juridiskt giltiga. De paren måste även viga sig borgerligt för att enligt lag vara gifta.

Oavsett system kan givetvis alltid ett samfund helt strunta i att viga några par.

"Också: Samfunden är ju inte homogena. "Om de inte vill ska de få slippa" låter som om samfunden var och ett för sig hade en gemensam vilja. I själva verket är det ju inte så."

Det är iofs sant. Men många samfund försöker ha några gemensamma riktlinjer för sina präster, imamer, rabbiner etc. Skaffa sig en gemensam policy. Det gäller för vigslar och det gäller för annan församlingsverksamhet.

Bengt Held

söndag, mars 02, 2008 6:41:00 em  
Anonymous Anonym said...

Jag kan berätta något om borgerliga vigselförrättare som fram till för något år sedan faktiskt hade tillåtelse att vägra förrätta partnerskap, dvs de hade rätt att diskriminera vissa grupper.

Den här debatten är ju iofs avslutad i praktiken idag men den visar att det som de flesta idag tycker är självklart var kontroversiellt för bara ett decennium sedan.

När Sverige fick en partnerskapslag 1995 så valde man att tillåta borgerliga vigselförrättare att vägra vara partnerskapsförrättare. Och vice verca, det var faktiskt några som bara var partnerskapsförrättare och inte ville viga olikkönade par men de var få.

Oavsett om en förrättare vägrade viga samkönade eller olikönade par så var det enligt min mening fel eftersom en borgerlig vigselförrättare representerar det offentliga.

Systemet försvarades ofta med två argument. Dels att några pga sin religion och sitt samvete inte vill viga samkönade par. Men det är givetvis ett nonsensargument för borgerliga förrättare där religion inte ska spela någon roll. Det är ungefär som om en person på skatteförvalningen skulle vägra ge service åt vissa personer pga sin religion. Däremot är religionen givetvis viktig för vilka par ett religiöst samfund vill viga men det är en annan debatt.

Ett andra argument var att de personer som blev vigselförrättare före 1995 inte visste om att de senare kanske skulle bli tvingade att viga samkönade par. Och visst det kan ju möjligen vara ett argument för några års system med "frivillighet" för vigselförrättare att även vara parnterskapsförrättare. Men principiellt är det givetvis fel. Och man får ju förvänta sig att även folk som är vigselförrättare ska respektera att lagarna och värderingarna förändras i samhället och att man respekterar demokratiska beslut i riksdagen. Det är inte någon mänsklig rättighet att vara borgerlig vigselförrättare. En rasist som inte vill viga svarta par får avsäga sig vigseluppdraget och likadant ska gälla för en homofob som inte vill viga samkönade par.

När debatten startade 1997 i riksdagen om att alla vigselförrättare även ska vara skyldiga att vara partnerskapsförrättare (och vice verca) så var det bara folkpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet som var för att slå ihop uppdragen till ett gemensamt uppdrag. 2003 sa c ja, 2004 s och 2006 m.

Det betydde att när riksdagen 2006 sa ja till att slå ihop uppdragen som vigsel- och partnerskapsförrättare så röstade alla partier i riksdagen ja förutom kristdemokraterna som faktiskt ännu principiellt är för att borgerliga vigselförrättare ska kunna vägra vara partnerskapsförrättare även om partiet idag har accepterat reformen att det är ett gemensamt uppdrag. Sverigedemokraterna resonerar idag likadant som kd, principiellt emot men har accepterat reformen.

Bengt Held

söndag, mars 02, 2008 7:18:00 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home