Homosexualitet som kristen profilfråga

Detta är en något redigerad version av en kommentar i tråden Mycket bra radio om äktenskap och familj. Den utgår från några intressanta frågor som sign. Hapax ställde, samt påpekandet att även sekulära institutioner har tryckt ned homosexuella genom historien.

* * *

Du har helt rätt i att även sekulära institutioner tryckte ned homosexuella. Tidningarna, läkarevetenskapen och psykologin var knappast styrda av kyrkan. Men de verkade i ett klimat och en tid då förståelsen av och attityderna mot homosexualitet grundades i vissa tolkningar av vissa Bibelställen. Och dessa tolkningar speglar i sin tur tidsandan och åsikterna hos dem som hade tolkningsföreträdet, så allt hänger ihop i en cirkel där det är svårt att avgöra vad som är hönan och ägget.

Jag är medveten om att det finns många kristendomar, och att mina kommentarer inte ger en rättvisande bild av kristendomen som helthet. Men det är heller inte syftet med bloggen. För att undvika att dra alla kristna över en kam försöker jag vara så specifik som möjligt, t.ex. genom att använda begrepp som ”högerkristna” etc. (Vilket i sig också är ett luddigt begrepp… Men man tager vad man haver.)

Som jag tidigare påpekat har homorörelsen många av sina uppriktigaste och helhjärtade bundsförvanter inom kristenheten. Det är mycket viktigt att bemöta dessa människor med värme och respekt, och inte dra dem över samma kam som Världen Idag- och Maranatafolket. Tyvärr uteblir denna aspekt ofta hos många aktivister och debattörer.

Din fråga om hur motståndet mot homosexualitet blev en profilfråga för en del kristna är också mycket intressant. Jag tror det finns många orsaker till detta, t.ex:

1. Homosexuella har under de senaste 50 åren blivit mer synliga. Förut kunde problemet tystas ned och osynliggöras genom att homosexualitet var så skambelagt och tabu, att ingen vågade erkänna sin läggning.

2. Homosexuella har ifrågasatt kristenhetens tolkningsföreträde när det gäller homosexualitet, och har mycket framgångsrikt visat att de kristna föreställningarna och tolkningarna har varit felaktiga genom historien. Denna del av motståndet är en ren och skär försvarsmekanism. Ett försök att lappa ihop det förflutnas krackelerande anseende.

3. Det finns inom högerkristenheten ett starkt behov av ett ”vi” och ett ”dom”. Ett behov av att ha en grupp att definiera som omoralisk, samhällsfarlig och gynnad på bekostnad av andra. Om man studerar hur homosexualitet beskrivs i Världen Idag blir det mycket tydligt att homosexuella tillfredsställer det behovet för tidningen. Här ingår homosexuella som en kugge i en större eskatologisk föreställningsapparat, som syftar till att understryka den egna gruppens (församlingens) förträfflighet, i kontrast till den fallna världen runtomkring.

4. Sedan handlar det förstås också om personliga känslor. Man tycker att det verkar äckligt med homosexualitet. Man tycker det är motbjudande med män som kysser varandra (kvinnor i samma situation är däremot ofta OK…). Man har fantasier om sexakten. Att känna äckel inför medmänniskor är inget man gärna ger offentligt uttryck för, och då är det ju praktiskt att ha Bibelställen som ”gör jobbet” åt en.