Homosexuell man fick inte köra bil
Någon KAN ju ha missat denna absurda lilla historia från Sicilien, så här kommer den. Jag saxar ur Svenska Dagbladet:
Det finns två tolkningar av den här historien. Den första är att kunskapen om homosexualitet är så bottenlöst låg, att tjänstemännen verkligen trodde att de vidtagna åtgärderna var nödvändiga. Den andra är att en tjänstemännen ville jävlas. Att de kände ett litet extra styng av maktberusning när de fick möjlighet att trycka till en bög. För tjugo år sedan hade det varit fritt fram. Då hade ingen bög - absolut inte i Italien, och förmodligen inte i Sverige heller, vågat protestera mot ett sådant beslut. Idag är det tack och lov annorlunda. Historien visar hur oerhört viktigt det är med information om homosexualitet, och att homosexuella inkluderas i antidiskrimineringslagar - särskilt i länder där konservativa yttringar av religionen är stora och mäktiga.
Homosexuell man fick inte köra bil
Den italienska staten måste betala 100 000 euro, eller nästan en miljon kronor, i skadestånd till en homosexuell man. Skälet: myndigheterna ansåg att mannens sexuella läggning gjorde att hans förmåga att köra bil kunde ifrågasättas.
Det är en domstol i Catania på Sicilien som nu dömt myndigheterna att betala skadestånd till den 26-årige mannen. Detta efter att myndigheterna ifrågasatt mannens förmåga att köra bil på grund av hans sexuella läggning.
Det hela började med en läkarundersökning inför militärtjänstgöringen, då mannen berättade att han var homosexuell. Uppgiften skickades vidare till både försvars- och transportdepartementet i Italien och hölls plötsligt emot honom. Utan anledning krävde den italienska motsvarigheten till Vägverket att 26-åringen skulle köra upp på nytt på grund av "störningen i hans sexuella identitet" – eller riskera att förlora körkortet, rapporter brittiska BBC. När mannen klarade av uppkörningen en andra gång förnyades hans körkort med bara ett år – trots att det normala i Italien är tio år. Nu konstaterar domstolen att mannens medborgerliga rättigheter kränktes och att det var fel av myndigheterna att betrakta homosexualitet som en sjukdom.
Det finns två tolkningar av den här historien. Den första är att kunskapen om homosexualitet är så bottenlöst låg, att tjänstemännen verkligen trodde att de vidtagna åtgärderna var nödvändiga. Den andra är att en tjänstemännen ville jävlas. Att de kände ett litet extra styng av maktberusning när de fick möjlighet att trycka till en bög. För tjugo år sedan hade det varit fritt fram. Då hade ingen bög - absolut inte i Italien, och förmodligen inte i Sverige heller, vågat protestera mot ett sådant beslut. Idag är det tack och lov annorlunda. Historien visar hur oerhört viktigt det är med information om homosexualitet, och att homosexuella inkluderas i antidiskrimineringslagar - särskilt i länder där konservativa yttringar av religionen är stora och mäktiga.
posted by Tor Billgren at tisdag, juli 15, 2008
3 Comments:
Tor
Jag vill tipsa Italiens myndigheter om ett uttalande från Kambodjas premirärminister.
"Jag vill ta tillfället i akt att vädja till föräldrar och samhälle att inte diskriminera dem (homosexuella) och att inte kalla dem transvestiter. De flesta av dem är bra folk som inte brukar alkohol, droger eller kör bil för snabbt.”
:-)
Hittade citatet på Niclas Berggrens blogg.
Allvarligt talat så är jag inte förvånad att det här händer just i Italien. De som styr landet är dels Berlusconis nya högerparti där fd fascistpartiet är en del. Berlusconis gamla parti Forza Italia och fd fascistpartiet Alleanza nationale har bildat ett gemensamt nytt parti som fick drygt 40 % i senaste parlamentsvalet i år. De samarbetar sedan med det främlingsfientliga och homofientliga Lega nord som i valrörelsen 2006 hade valafficher emot "homoäktenskap" som de kallade en harmlös sambolag för både samkönade par.
Båda partierna har offentligt uttalat sig emot gayparader, de är emot varje erkännande av samkönade relationer, de är emot lagar som skyddar homosexuella mot diskriminering men tack vare att EU kräver det så har Italien nu en sådan lag inom arbetsmarknaden. De är emot att hetslagen ska skydda homosexuella.
När flyktingmyndigheterna för något år sedan uttalade att homosexuella kan ha rätt att få asyl, något som för övrigt alla EU-länder måste göra idag, då började Lega nord-politiker tala om att miljontals homosexuella nu kanske skulle flytta till Italien.
Tidigare har vissa högerpartier i Italien uttalat att staten kanske borde förbjuda homosexuella att jobba som lärare.
Den här politiska situationen i Italien är givetvis inte någon som helst ursäkt för den som vägrade acceptera ett körkort för att vederbörande var homosexuell. Men med en regering som sprider de här attityderna är det kanske inte förvånande att någon inte så begåvad myndighetsperson gör snurriga saker.
Inte blir situationen bättre av att mitten-vänsteroppositionen är så oenig och rädd att utmana katolska kyrkan att de inte ens kunnat enas om en sambolag för samkönade par.
Det paradoxala är att mer än 60-80 % av Italiens befolkning enligt opinionsmätningar är för en sambolag för samkönade och olikkönade par. Men även om påven inte formellt har något veto så har han det ofta politiskt i Italien.
Inget annat land i Västeuropa hade idag tillåtet religiösa samfund att avgöra politiken som de gör i Italien.
Bengt Held
Att uppgiften skickades till försvarsdepartementet är väl relativt logiskt, men vad i all världen har transportdepartementet med saken att göra, varför öht gick informationen dit?!?!?!??
Jag tror nog främst att problemet är en hegemonisk manlighet i en macho-kultur där homosexualitet anses hamna utanför hegemonin (till skillnad exempelvis ifrån antika Sparta, där det var fullt möjligt att vara homosexuell och macho på samma gång, i mainstreamkulturens ögon). I en sådan kultur är det extra viktigt med information och åtgärder. Jag tror alltså inte att det främst är konservativa yttringar av religionen som är avgörande.
Visserligen går det inte att skilja kultur och religion åt, men jag anser det vara felaktigt att lägga tyngdvikten eller betoningen vid ordet "religion" snarare än "kultur".
När jag pluggade till genusvetare fick jag fundera igenom väldigt noga vad som var min djupaste identitet, väl medveten om att hos de flesta är det könsidentiteten. Hos mig är det att jag är kristen. Och då blir jag lite ledsen när det ständigt ska skyllas på religionen när religionen ofta är lika stort offer för kulturen som de ickenormativa är.
mvh
John Nilsson
Skicka en kommentar
<< Home