torsdag, september 25, 2008

Vilseledande om Sarah Palin i Världen Idag

Igår läxade Världen Idag upp Liza Marklund för att hon skulle ha raljerat och farit med osanningar om vicepresidentkandidat Sarah Palin. Och det gjorde de genom att själva komma med osanningar och felaktiga påståenden.

Fru Marklund försöker även framställa Palin som homofob. Fakta är att Sara (sic!) Palin inte stödjer homosexuella äktenskap, men hon är emot att homosexuella ska diskrimineras. Palin är kristen och likt kyrkor genom hela historien i alla världsdelar delar hon denna syn. Knappast udda.

Det är sant att Palin 2005 lade in sitt veto mot ett lagförslag som skulle hindra offentliganställda homosexuella att få sociala förmåner på samma sätt som heterosexuella. Mycket tyder dock på att hon gjorde detta för att hon var tvungen att följa ett utslag i Alaskas högsta domstol.

Jag har inte hittat några mer ingående redogörelser för Palins homopolitik, men om hon stödjer John McCain är hon definitivt FÖR diskriminering av homosexuella. I sitt hbt-nyhetsbrev för september gjorde Bengt Held denna sammanställning av McCains homopolitik. Samtliga punkter är tydliga exempel på diskriminering:

Nej till partnerskap för samkönade par.

Nej till att samkönade par i delstater som tillåter homoäktenskap även ska få del av federala förmåner som olikkönade par får i deras delstat.

Nej till att samkönade par ska kunna adoptera barn, inklusive näståendeadoptioner.

Nej till att lesbiska kvinnor ska kunna bli inseminderade vid kliniker.

Nej till att tillåta öppet homosexuella och bisexuella att jobba inom försvaret.

Nej till att de federala lagarna mot diskriminering förutom etnicitet etc. även ska skydda HBT-personer

Nej till att de federala lagarna mot hatbrott förutom etnicitet etc. även ska skydda HBT-personer.

Nej till att individer som blir förföljda p.g.a. sin sexuella läggning ska kunna få asyl i USA som flyktingar.

Nej till att göra det enklare för homosexuella i USA att kunna få sin utländske partner att tillåtas flytta till USA.

Om Sarah Palin stödjer dessa punkter, är hon i högsta grad FÖR diskrimiering av homosexuella. Världen Idag misstar sig alltså i sin artikel. Den fortsätter:

Den som kan något om mänskliga rättigheter (läs gärna på Liza Marklund!) vet att äktenskap för vem som helst, med vem som helst, och hur som helst med hur många som helst INTE är en mänsklig rättighet.

Den konservativa kristenheten älskar att missbruka artikel 16 i FN:s allmäna deklaration om de mänskliga rättigheterna. De inbillar sig att den fastställer äktenskapet som ett förbund mellan en man och en kvinna, men det stämmer helt enkelt inte. Däremot ger den principiellt stöd för att alla vuxna män och kvinnor ska få ingå äktenskap. Jag utvecklar resonemanget här.

Artikeln går vidare:

Marklund försöker framställa Palin som en slags primitiv grottmänniska eftersom hon och många andra kristna tror att Gud kan förvandla homosexuella.
Återigen: Hälsa gärna på i verkligheten – den som journalister säger sig vilja spegla. Vad ska man säga om de många människor som lämnat det homosexuella livet bakom sig efter bön och gudomligt ingripande? Ska man låtsas som om de inte finns och som om det aldrig hade hänt?

Var finns alla dessa människor? Världen Idag har under sina sju år skrivit om det norska paret Refstad två gånger, om Hasse Gardelach och om nederländaren Richard Oostrum, som lika gärna skulle kunna betraktas som en bisexuell man som valt att endast leva ut sin "heterosexuella sida". I samtliga fall skildras hur de drabbade har lämnat en "homosexuell livsstil" som präglas av droger, sexuellt risktagande, självmordstankar och destruktivt leverne. Under sina sju år har Världen Idag alltså bara lyckats vaska fram fyra personer, alla med extremt negativa och olyckliga erfarenheter av homosexualitet - om det nu verkligen var homosexualitet det handlade om. Begreppet "homosexuell livsstil" förvirrar begreppen avsevärt. Men var finns de andra? Var finns alla dessa tusentals människor?

42 Comments:

Anonymous Anonym said...

Här finns inte ganska ingående redogörelse för Palins homopolitik.

torsdag, september 25, 2008 11:58:00 fm  
Anonymous Anonym said...

Eh? Det ska naturligtvis vara "Här finns en ganska..." i kommentaren ovan. (Har suttit uppe och skrivit halva natten. Är trött i huvudet.)

torsdag, september 25, 2008 12:02:00 em  
Anonymous Anonym said...

Kristen som jag är blir jag mörkrädd av bara tanken på att den här personen kanske en vacker dag kommer att ha den högsta maktpositionen i världen.

Speaking before the Pentecostal church, Palin painted the current war in Iraq as a messianic affair in which the United States could act out the will of the Lord.

"Pray for our military men and women who are striving to do what is right. Also, for this country, that our leaders, our national leaders, are sending them out on a task that is from God,"

Länk

Ödmjukt ber jag om ett gudomligt ingripande så att Barack Obama vinner valet.

torsdag, september 25, 2008 12:11:00 em  
Blogger Michael G. Helders said...

Sanna: Om du har tid över, så anbefallar jag dig att läsa "Stöt i Basunen" av David Wilkerson- tror du vill gilla hans perspektiv om irak krigen (trotts att boken är skriven långt innan...) och USA i övrigt.

Tor:

Jag tror jag delar alla "nej till..."- men måste jag vara kränkande för det? Betyder det att jag är diskriminerande? Att inte instämma med alla krav, är det det samma som att vara diskriminerande?

Saknar fortfarande svar på min blogg :) ...

torsdag, september 25, 2008 12:23:00 em  
Anonymous Anonym said...

Kefas-JDFK:
Byt ut kön mot ras och se hur illa det smakar. För inte så länge sedan sa många konservativa samma sak om blandäktenskap som man nu säger om homoäktenskap. Visst tycker också du att det är diskriminerande att inte erkänna ett äktenskap bara för att paret består av två personer med olika hudfärg? Så nog är det obegripligt att man ingenting lärt sig utan fortsätter hävda att en fysisk egenskap ska avgöra om man har rätt till vissa medborgerliga rättigheter?

torsdag, september 25, 2008 12:36:00 em  
Anonymous Anonym said...

Jag tror jag delar alla "nej till..."- men måste jag vara kränkande för det?
Nej du måste inte vara det, att vara kränkande är ett val, till skillnad från att vara homosexuell.

Betyder det att jag är diskriminerande? Att inte instämma med alla krav, är det det samma som att vara diskriminerande?
Ja mer eller mindre, samtliga lagar och förordningar som utgår från de demokratiska principerna om lika värde, behandling och likhet inför lagen. Att utesluta, särskilja, en grupp av människor, oavsett anledningen, från dessa principer är diskriminering per automatik.

torsdag, september 25, 2008 12:56:00 em  
Blogger Michael G. Helders said...

Sanna:

Även när man tar sig rättigheter som man normalt inte skulle ha haft?
Exempel: Två män kan av naturliga skäl inte få barn tillsammans. Är man då kränkande om man säger nej till adoption eller suregat?

torsdag, september 25, 2008 1:00:00 em  
Blogger Tor Billgren said...

Kefas

Självklart är det diskriminering att homosexuella inte har möjlighet att befästa och ordna sina förhållanden på samma villkor som heterosexuella.

Självklart är det diskriminering att homosexuella är utestängda från militärtjänstgöring, dvs en viktig den av arbetsmarknaden.

Självklart är det diskriminering att homosexuella par inte får federala förmåner på samma villkor som heterosexuella.

Hur kan du på allvar hävda att detta INTE är diskriminering? Du reducerar detta till åsikter och höljudda krav, när det i själva verket handlar om självklara och grundläggande rättigheter.

Och VARFÖR skulle man som homosexuell inte få adoptera sin partners biologiska barn? Varför ska detta barn inte ha rätt till två vårdnadshavare?

torsdag, september 25, 2008 1:13:00 em  
Anonymous Anonym said...

Två män kan av naturliga skäl inte få barn tillsammans. Är man då kränkande om man säger nej till adoption eller suregat?

Ja, om man inte är konsekvent och med samma argument nekar adoption till heterosexuella par som inte förmår skaffa barn tillsammans.

torsdag, september 25, 2008 1:16:00 em  
Anonymous Anonym said...

Sanningen är att Sarah Palin sannolikt är mer HBT-fientlig än McCain eftersom hon är en del av den kristna högern i USA vilket McCain inte är.

Även om de delar liknande HBT-fientliga åsikter så är det mer prioriterat för Palin att jobba emot HBT-reformer än för McCain.

Vi kan ju sedan granska hur lagarna är för HBT-personer i den delstat där Sarah Palin sedan 2006 är guvernör.

Den största HBT-föreningen i USA, Human rights campaign, redovisar hur lagarna är i de olika delstaterna.

http://www.hrc.org/laws_and_elections/state.asp?state=&listpage=2

Delar av informationen om Alaska.

"Alaska Hate Crimes Law

State law does not address hate crimes based on gender identity or sexual orientation....

Alaska Marriage/Relationship Recognition Law

Alaska law and the state constitution both purport to ban recognition of marriages between same-sex couples. There are no other forms of relationship recognition for same-sex couples in state law or policies....

Alaska Non-Discrimination Law

Alaska law does not address discrimination based on gender identity or sexual orientation.

Alaska School Laws

Alaska law does not address school issues relating to sexual orientation or gender identity."

Faktum är att Alaska tillhör den grupp av delstater (tillsammans med de flesta sydstater och stater i mellanvästern) som aldrig själv sagt ja till några HBT-rättigheter, förutom när möjligen någon domstol tvingat dem till det.

Bengt Held

torsdag, september 25, 2008 1:45:00 em  
Blogger Michael G. Helders said...

Tor:

Kring arbete, militär, överig samhälls frågor- så instämmer jag med dig, på sådana här områden tycker jag vi ska eftersträva att alla människor ska ha lika möjligheter och mötas med respekt.

Men kring barn, är jag inte för. Det finns ju självklart frågor som man kan diskutera- exempel som du själv tar upp- när det gäller ens egna biologiska barn. Men det måste finnas en gräns, och här är jag nog ganska konservativ.
Om det var meningen att homosexuella skulle få barn, hade det varit möjligt av naturliga skäl- nu är det inte så. Om man har barn från tidigare förhållanden, så är det ju självklart att man ska vara delaktig i sitt barns liv- och ta sitt ansvar.
Adoption ser jag som en öppen fråga, jag ser båda nakdelar som fördelar- häller placera ett barn hos ett homosexuelt parr- än att låta det sulta i ex. afrika. Men kring suregat, tycker jag man har dragit det allt för långt, det är båda omoralisk som oetisk (gäller även för heterosexuelle- anser jag).

För mig är inte krav och respekt det samma. Exempel jag skulle gärna vilja vara foto modell, men nu har jag inte utseende till det- så då för jag helt enkelt acceptera läget. Inte ska jag känna mig mindre respekterad eller uppleva mig kränkad av den orsak.

torsdag, september 25, 2008 3:31:00 em  
Anonymous Anonym said...

Kefas-jdfk

Modellargumentet håller ju inte.

Det är ju inte förbjudet att vara modell, även om man ju råkar se ut som ett babianarschle i ansiktet.

Att det möjligtvis kan finnas praktiska svårigheter för dig att sälja ditt utseende, som du själv säger, är ju inte ett argument för lagkrav mot att du ska visa dig på offentlig plats :)

torsdag, september 25, 2008 4:42:00 em  
Anonymous Anonym said...

Även om jag inte håller med Kefas i sak så har han en iofs en poäng. Barn är inte någon "rättighet". Ingen har automatisk rätt att adoptera eller bli inseminerad.

Vi kan ju också konstatera att vi har begränsningar som de flesta accepterar. Det är inte tillåtet att adoptera för personer som är äldre än 45 år (vet inte exakt gränsen men den är där någonstans).

Barnperspektivet måste ju vara i fokus, inte vuxnas känsla av att bli diskriminerade eller inte. Däremot är det givetvis helt fel att diskriminera någon om det inte har någon koppling till barnets bästa.

Som jag brukar säga, om man ska diskriminera så ska man ha en bra orsak till det. Ett exempel är ju blodgivningsreglerna där det KAN var motiverat att ha mer restriktiva regler för män som har sex med män (och för heteromän som haft sex i Thailand etc) än för de flesta olikkönade par eftersom hiv är betydligt vanligare bland män som har sex med män (och för några andra grupper i samhället).

Det avgörande i barndebatten är ju då om det är sakligt motiverat att neka samkönade par att bli prövade som adoptivföräldrar eller lesbiska par att få möjlighet till insemination vid kliniker likt man nekar äldre olikkönade par att få del av sådant.

Här bör ju bevisbördan vara på på de som vill undanhålla samkönade par de möjligheterna.

Är det negativt för barn att bo i en samkönad familj? Ja, är det alltid det så bör ju man inte tillåta samkönade adoptioner och inseminationer för lesbiska kvinnor. Det vore ju fel mot barnen.

Om man däremot tycker, och här existerar det visst forskningstöd, att barn i samkönade familjer har lika bra social och emotionell utveckling som andra barn då blir det ju något besynnerligt att behålla förbud för samkönade par till adoptioner och inseminationer.

Men det avgörande är som sagt vad som är till barnets bästa.

Det är därför adoptions- och inseminationsdebatten är delvis annorlunda än de flesta HBT-debatter eftersom en tredje par berörs, ett barn.

Att däremot tillåta samkönade par att ingå äktenskap är inget som kan påverka någon tredje part negativt, tvärtom är det barn i homofamiljen påverkas det kanske positivt om deras föräldrar får ingå äktenskap precis som en del av deras kompisars föräldrar.

Av samma orsak så är det ju givet att samkönade par ska ha samma möjligheter till närståendeadoptioner som olikkönade par. Det är en gåta att kd ännu inte accepterat den sistnämnda reformen. Kristelig folkeparti i Norge har tex nu sagt ja till närståendeadoptioner.

Bengt Held

torsdag, september 25, 2008 5:40:00 em  
Blogger Michael G. Helders said...

Bengt:

Här är vi nog helt eniga.

Kring äktenskap, där för jag nog hålla med Magnus Betner:
http://tinyurl.com/4qk6vz (se mot slutet).

Skönt vi kan enas om nått :)

torsdag, september 25, 2008 6:27:00 em  
Anonymous Anonym said...

kefas

Kan du förklara exakt varför du inte tycker att homosexuella ska få adoptera barn? Vad är det som gör att homosexuella skulle vara sämre föräldrar än heterosexuella?

Du skriver att eftersom två homosexuella inte kan befrukta varandra, så ska de heller inte få adoptera för det är inte meningen att de ska ha barn.

Men de heterosexuella som adopterar brukar oftast göra det därför att de är infertila av något skäl. Ska dessa par också bara acceptera att det inte är meningen att de ska ha barn, och nekas adoptioner? Är det alltså så du menar, att enbart FERTILA HETEROSEXUELLA par som ska få adoptera?

Hur tänker du?

Du skriver också att du till stora delar håller med Sarah Palin vad gäller HBT-politiken. Precis som Sanna och övriga har skrivit, diskriminering innebär att man gör skillnad på folks rättigheter beroende på ras, kön, etnicitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet mm.

De allra flesta vill att människor med olika hudfärg ska ha samma rättigheter, annars handlar det om rasism och diskriminering. Gör man skillnad på folk beroende på sexuell läggning, är också det diskriminering. Då anser man inte att alla människor är lika mycket värda. Tycker du verkligen att det är okej??

/Emma

torsdag, september 25, 2008 7:28:00 em  
Anonymous Anonym said...

Om det var meningen att homosexuella skulle få barn, hade det varit möjligt av naturliga skäl- nu är det inte så.

Att argumentera från vad som är onaturligt eller naturligt faller på sin egen orimlighet, och är totalt irrelevant. Människan lever ett så pass "onaturligt" liv och har gjort i tiotusentals år, att vad som är naturligt idag är en högst subjektiv bedömning.

Det enda valida argumentet mot att homosexuella ska få skaffa barn är "för barnens bästa"-perspektivet, och tyvärr, för antisarna alltså, är motargumenten väldigt svaga, och anledningen till det är att föräldraskapets kvalité mäts inte i antal, kön eller föräldrarnas sexuella läggning.

torsdag, september 25, 2008 9:22:00 em  
Blogger Michael G. Helders said...

Sanne:
Ju för den post moderna människan är allt subjektivt. Men man kan ju fråga sig- aldrig före har vi haft ett så utvecklat samhälle som nu. Aldrig innan har vi haft det så bra- hur kan det då ha sig att våran barn och unga aldrig tidigare har mått så dåligt som dem gör nu?

Emma:
Jag själv tycker synd om en hel del barn som har det svårt i dag. Förra året sökte jag om att bli foster förälder, men jag fick avslag av den enkla anledning att jag har betalningsanmärkningar. Jag känner mig inte kränkt av den orsak, även om jag har arbetat en hel del som behandlings assistent, och har god erfaring att arbeta med människor med psyko sociala problem.
Men att utsätta redan utsatta barn för nya svårigheter tycker jag är fel. I mina ögon behöver ett barn goda roll modeller, och i samband med detta finns det många frågor kring homosexuella förälder. Som Bengt säger, barnet måste komma först. Jag har läst båda sidor här, det finns goda argumenter för det ena som det andra. Men jag anser först och främst att ett barn har rätt till en mor och en far, inte två mammor eller två pappor.

När det kommer till partnerskap (juridisk), jobb, och de aller flästa andra områden- är jag helt och hållet för att alla människor ska ha samma rättigheter. Men när det kommer till barn, så tycker jag frågorna inte handlar om rättigheter- utan va/vem/var barnet kan få det bäst.

Jag kan självklart förstå känslan av längtan att få barn. Jag själv trode jag var mer eller mindre steril, och har tidigare lagt ned mycket energi på att skaffa barn. När möjligheten visade sig svår, var det ju självklart en stor besvikelse...Nu väntar jag dock barn, lite mirakel- men jag kan förstå känslan att längta efter barn. Men våran egna behov, våran egna längtan, etc- för inte ställas över barnets bästa.
Om något så lite som en betalningsanmärkning kan utsätta ett barn för ustabilitet, hur mycket mer ostabilt blir det inte med två mammor eller två pappor?

torsdag, september 25, 2008 9:42:00 em  
Anonymous Anonym said...

"Kring äktenskap, där för jag nog hålla med Magnus Betner:
http://tinyurl.com/4qk6vz (se mot slutet)."

Just for your information. Magnus Betner berättar i senaste numret förutom att han är bisexuell även att han tycker det är givet att samkönade par ska kunna ingå äktenskap och kunna adoptera.

Så här säger Betner i Qx.

"Vuxna människor borde få levasom de vill, säger han. Så länge man inte
skadar någon. Jag förstår inte hur samkönat äktenskap ens kan vara en
fråga. Hur kan man bestämma vad någon
får göra, baserat på vem personen ligger med?

Han konstaterar torrt att alla argument som finns mot att homosexuella
ska få adoptera också bara är bullshit; att barn inte alls far illa av att ha två föräldrar av samma kön.

– Vem fan har en mamma och en pappa som bor ihop hela livet och Volvo, hund och två syskon? Så ser det ju
inte ut längre. Och var man lyckligare när man gjorde det? Näe. Det var lika mycket mobbing, misshandel, alkoholism
och otrohet. Vad har det att göra med vem man ligger med? Vill man ta
ansvar för ett barn ska man få göra det."

Bra att du tydligen bytt åsikt och nu likt Betner är för de två reformerna. :-)

Du utvecklas Kefas. Nästa mål blir att få med dig vid någon gayparad. Även om du enligt dig själv inte är en någon fotomodell kanske det vore trevlig att du bara iklädd ett par shorts hade ett plakat med budskapet "Frikyrkliga vänner till homosar" vid nästa Prideparad i Stockholm. :-)

Bengt Held

torsdag, september 25, 2008 9:43:00 em  
Anonymous Anonym said...

Kefas

"Aldrig innan har vi haft det så bra- hur kan det då ha sig att våran barn och unga aldrig tidigare har mått så dåligt som dem gör nu?"

Jag har redan bemött det där i en annan debatt här på bloggen men kopierar mitt svar här igen så du får möjlighet att läsa det och sluta sprida myter om att barn mår sämre än någonsin (sämre än på stenåldern och medeltiden också?)

Är det sant? Eller används det argumentet, att barn mår sämre än någonsin, för att legitimera att vi återigen ska ha en politik enligt 1950-talet? Där den heterosexuelle mannen jobbade, hans fru var hemmafru och där homosexuella par inte blev respekterade.

Intressant är att läsa en artikel i Sydsvenska dagbladet om just det här. Enligt den så mår barn i Sverige bättre än någonsin. Bättre än på 1950-talet då familjepolitiken var konservativ.

Och också bättre än i de flesta andra länder. Där politiken ofta är mer konservativ, icke-jämställd och heteronormativ än i Sverige.´

Men som jag sagt tidigare i debatter här, idag pratar man mer om barns problem. På 1950-talet led oftast barnen i det tysta när de mådde dåligt.

Det existerar givetvis inte några enkla samband. Men det kan ju vara så att dagens mer jämställda och homoinkluderande politik faktiskt gör att fler barn mår bättre jämfört med den konservativa familjepolitik Sverige hade på 1950-talet där många barn hamnade utanför snäva normer.

http://sydsvenskan.se/inpalivet/article370980/De-flesta-barn-mar-toppen.html

"De flesta barn mår toppen"

Från artikeln

"När Världshälsoorganisationen, WHO, i våras publicerade sin återkommande internationella studie om barns hälsa blev Lars H Gustafsson glad. Barnen i Sverige är nöjda med sina liv och relationer.

De känner sig friska. De dricker, drogar och röker mindre än sina jämnåriga i Europa.
– Våra barn och ungdomar har en positiv bild av sina familjer. De har god kontakt med båda sina föräldrar. Och bra relationer med kompisarna, säger han.

Samma slutsatser har dragits av hans kollega Lennart Köhler, professor emeritus i barnhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.

Han har forskat om barns hälsa i 40 år.
– Svenska barn är bland de friskaste i världen. Barn idag kan och vet dessutom mer, de är mer orienterade än tidigare generationer.

Det finns, menar Lennart Köhler, också yrkesgrupper i Sverige som sedan några årtionden är helt inriktade på barn: psykologer, socialarbetare, sjuksköterskor, psykiatriker.
– Barn är mer än någonsin involverade i samhället. Det har varit en fantastisk utveckling, säger han.

Ändå sprids uppfattningen att våra barn och unga mår allt sämre. Hur kommer det sig? Kanske för att normala svängningar i livet numera problematiseras, menar Lars H Gustafsson.
– Att bli lämnad av sin partner betyder inte att man behöver psykologhjälp. Tonårskriser är inte detsamma som verkliga depressioner, säger han.

Läkarna efterlyser en samhällsdiskussion som handlar om vad hälsa egentligen är. Vill vi att alla ska må bra hela tiden? Att ungdomar inte ska deppa och ha ångest? Strävar vi efter ett tillstånd av fullständigt fysiskt och psykiskt välbefinnande?
– Det tycker jag skulle vara förfärligt. Så som världen ser ut är det jättebra att ungdomarna är deppiga och ledsna ibland. Det vore konstigt annars, säger Lars H Gustafsson.

– Livet kan inte vara enkelt hela tiden. Det ingår i sökandet efter en partner och i frigörelsen från familjen att det ska vara lite besvärligt, säger Lennart Köhler.

Lars H Gustafsson poängterar att det finns många barn som har det svårt. I sitt arbete som barnläkare har han mött många som inte mår bra. Det är framför allt de som lever i socialt utanförskap och med små ekonomiska resurser som drabbas av sämre hälsa, menar han. Det finns också en stressrelaterad problematik idag, särskilt bland tonårstjejer.

Något som också kom fram i WHO:s studie.
– Jag vill inte bagatellisera att det finns de som mår dåligt. De som har det svårt har det ofta mycket svårt. Men jag kan inte låta bli att undra hur det påverkar de unga att höra att de är en problemgrupp. Det är lätt att det blir en självuppfyllande profetia. Om man hör att man borde må jättedåligt börjar man känna efter lite extra, säger Lars H Gustafsson.

Idag är det mer accepterat att prata om sina problem än på 60-talet när han började som barnläkare. Då sökte inte eleverna upp skolsköterskan eller psykiatrin när de mådde dåligt.
– Jag känner många skolsköterskor som på måndagsmorgnarna har en grupp tjejer i väntrummet som behöver prata av sig om helgen innan de kan gå till sina lektioner. Så var det absolut inte tidigare."

Bengt Held

torsdag, september 25, 2008 9:48:00 em  
Anonymous Anonym said...

Ja nu hann ju Bengt svara istället, men det gör inget, jag skulle ha svarat så här ;)

Aldrig innan har vi haft det så bra- hur kan det då ha sig att våran barn och unga aldrig tidigare har mått så dåligt som dem gör nu?

Gör dom verkligen det eller är det bara en populariserad tes från "det var bättre förr"-gänget?

torsdag, september 25, 2008 10:10:00 em  
Blogger Michael G. Helders said...

Bengt:

Kanske...men sjukdoms statistiken viser annurlunda.

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=2729&Itemid=29

torsdag, september 25, 2008 10:31:00 em  
Anonymous Anonym said...

Jaha
¨
I artikeln skriver Världen idag

"Undersökningar visar att andelen depressiva ungdomar ökat med 40 procent de senaste åren"

Vilka undersökningar? Hade Världen idag varit en seriös tidning hade man inte slängt omkring sig uttalanden så här.

Visst kan tidningen ha rätt men sannolikheten är betydande att man istället ljuger eller feltolkar rapporter.

Bengt Held

torsdag, september 25, 2008 10:37:00 em  
Anonymous Anonym said...

kefas

Jag önskar att de som är emot homoadoptioner och att homosexuella ska få bli föräldrar någon gång kunde ge ett riktigt svar.

Men, som alltid, får man ingen riktig motivering. Du berättar inte heller varför, eller på vilket sätt homosexuella skulle vara sämre. Vad i föräldraskapet skulle vara sämre, ge exempel.

Nej, det som det handlar om egentligen, verkar vara känslor om att homosexualitet är fel, en synd, och därmed diskvalificerar det föräldraskap. Men brukar man inte i kyrkan hävda att ALLA är syndare, så då är ju alla diskvalificerade att bli föräldrar...

Eftersom ni som är mot, har så svårt att tala ur skägget och ge en motivering så måste det handla om något annat.

Är det någon underliggande känsla, tanke om att homosexuella och heterosexuella är jätteolika som människor?

Du skriver att barn behöver rollmodeller, och att du anser att homosexuella skulle vara sämre sådana. Vad baserar du det på? Vad är det som gör en människa till en bra förebild? Är det verkligen personens sexuella läggning? Blir en pappa alltid en bra förebild för sina barn? Blir en mamma det alltid, bara för att hon råkar vara just mamma?

Och barn till homosexuella mår inte sämre än de till heterosexuella!

Vad är det bästa för barn? Jo, att ha vuxna omkring sig som kan tillgodose deras behov och ge dem kärlek. Heterosexuella blir inte automatiskt goda föräldrar och homosexuella automatiskt dåliga.

Jag önskar kefas, att du fick lära känna en familj där föräldrarna är homosexuella, så att du med egna ögon fick se att det kan fungera alldeles utmärkt, och barnen må bra!
/Emma

fredag, september 26, 2008 12:12:00 fm  
Anonymous Anonym said...

Ang. de stora massorna som blivit botade från homosexet... Är det inte lite paradoxalt att begära empiri från individer som baserar sitt tankeliv på tro och självuppfyllande profetior?

fredag, september 26, 2008 10:28:00 fm  
Blogger Michael G. Helders said...

Bengt:

Artikeln är skreven av mig själv, och uppgifterna är hämtad från BRÅ, Karolinska, NASP och WHO.
Detta blir ju inte specielt uppmärksamt i media- då självmord statistiken sjunker generelt, men bland ålder grupp 10-25 har den ökat markant, som du kan läsa.

Emma:
Jag önskar inte ställa klara och tydeliga förmuleringar, då jag inte är jette påläst på dette ämne, därför vill jag också vara försiktig när jag yttrar mig. Det jag skriver, är enbart mina egna åsikter här och nu.

Sen kring synd, har du rätt. Men den frälsta människan har fått kraft att bli fri från sin synd. Det är skillnad på att leva i synd och att falla i synd. Bibeln har aldrig givet rätt i att synda på nåden.
Nu pratar jag om synd generelt- HBTQ frågorna är djupare än så.

Jag har vänner som är homosexuella, och känner båda homosexuella föräldrar, samt föräldrar var dem lever i polygami.
Men av erfaring av min egen uppväxt, tror jag det finns en hel del- man inte ska utsätta sina barn för.
Sen med tal om förebilder, och rollmodeller- så är ju detta en generell svår fråga i dag. Finns ju de som blundar, men ta en titt på brått statistiken- så kan vi se hur våran barn och unga mår, och detta tror jag själv är en brist på kärlek, omsorg, och disiplin- i dag var vi har ett samhälle var oftast båda föräldrarna måste arbeta.
- Åter igen bara en reflektion, mina åsikter.

TP:
I en ohelgad församling kommer det att finnas en hel del självuppfyllande profetior. Men Gud är verksam i de helgade församlingarna. Ta exempel Time Squere Church i New York som satte stop för all form av verksamhet över 1 månad innan 09/11- då de upplevde profetisk va som var på väg att hända.
Om nu Gud finns, om Gud är jorden och universum skapare- är det då så konstigt att Herren även har makt att upprätta en människas sexualitet?

fredag, september 26, 2008 11:09:00 fm  
Anonymous Anonym said...

Kefas

"Artikeln är skreven av mig själv, och uppgifterna är hämtad från BRÅ, Karolinska, NASP och WHO.
Detta blir ju inte specielt uppmärksamt i media- då självmord statistiken sjunker generelt, men bland ålder grupp 10-25 har den ökat markant, som du kan läsa."

Men var är då källförteckningen? Visa till länken där en myndighet berättar att depressionerna ökar med 40 % bland ungdomar.

Och även om det är sant så kan du inte skriva att ungdomar mår sämre än någonsin.

Men gjorde inte den här typen av rapporter på 1300-talet eller 1800-talet.

Inte heller måste en rapport om förändringar de senaste åren säga något om utvecklingen av deprimerade barn de senaste 20 åren. Kanske andelen minskat i decennier men tillfälligt ökat de senaste åren. Man måste ju se betydligt längre trender än några år. Hur har utvecklingen varit de senaste decennierna?

Inte heller kan man hänvisa till enkla orsaksamband. Du hänvisar till femiljesitueionen. En socialist skyller på att det är regeringens politik som är orsaken till de ökade depressionerna. En sd-politiker menar att det är en konsekvens av det mångkulturella samhället att vi har fler deprimerade barn. En humantist menar att det är det ökade fokuset på religion som orsakr depressionen bland icke-religiösa barn.

Ditt uttalande om att barn "mår sämre än någonsin" och att orsaken är att homoadoptionslagar och att alla inte bor i kärrfamiljer är populistiskt och oseriöst. Lika oseriöst som när sverigedemokraterna gör tvärsäkra uttalanden utan att redovisa riktig statistik eller hur komplicerade orsakssamband ska vara.

Bengt Held

fredag, september 26, 2008 12:20:00 em  
Anonymous Anonym said...

Kefas

"Men den frälsta människan har fått kraft att bli fri från sin synd"

Nu är det ju en teologisk fråga men snacka om felaktig själgodhet. Tror du verkligen du i varje situation har "kraft att vara fri från sin synd" därför att du blivit frälst.

Alla människor, frälsta som ateister eller övriga, gör oetiska saker ibland eller man kan kalla det synd.

Den största synden är att tro sig själv vara syndfri är det en del kristna som menar.

Bengt Held

fredag, september 26, 2008 12:25:00 em  
Anonymous Anonym said...

Rättelse

"utan att redovisa riktig statistik eller hur komplicerade orsakssamband ska vara."

Hur komplicerade orsakssamband KAN vara.

Bengt Held

fredag, september 26, 2008 12:33:00 em  
Blogger Michael G. Helders said...

Bengt:
"Ditt uttalande om att barn "mår sämre än någonsin" och att orsaken är att homoadoptionslagar och att alla inte bor i kärrfamiljer är populistiskt och oseriöst. Lika oseriöst som när sverigedemokraterna gör tvärsäkra uttalanden utan att redovisa riktig statistik eller hur komplicerade orsakssamband ska vara."

Jag hade inte detta som argument emot homoadoptionslagar. Jag bara pekade på att våran barn mår inte bra, under de senaste 120 åren förekommer det inte så många självmord som nu, kriminaliteten har aldrig varit hårdare, aldrig tidigare har så många varit deprimerade etc etc. Man kan säckert forska vidare va som är huvud orsakerna till detta, eller hur det exempel såg ut på 1300 talet. Poänget är- barn och unga mår inte speciellt bra i dag.

Har inte källor på självmord här på datorn (är i Lund), men hittade detta: http://www.lakartidningen.se/old/content_0450/pdf/4078_4079.pdf

Söker du på google kan du hitta en del.

Kring synd:
Se mitt inlägg på min blogg "Till Tor Billgren och andra":
http://jdfk-kefas.blogspot.com/2008/09/till-tor-billgren-och-andra.html

fredag, september 26, 2008 1:42:00 em  
Anonymous Anonym said...

Kefas

"Jag bara pekade på att våran barn mår inte bra, under de senaste 120 åren förekommer det inte så många självmord som nu, kriminaliteten har aldrig varit hårdare, aldrig tidigare har så många varit deprimerade etc etc."

Var hittar man den statistiken. Var vänlig länka när du har möjlighet.

För 120 år sedan kunde föräldrar slå sina barn halvt ihjäl utan att samhället brydde sig, massor av ungar kunde inte äta sig mätta varje dag, de bodde ofta i hus där råttor sprang omkring. Majoriteten av barnen bodde i hem där ingen av deras föräldrar hade rösträtt och kunde påverka samhället.

Men det där kanske inte gjorde så¨mycket enligt dig eftersom de lärde sig katekesen utantill i skolan då.

Bengt Held

fredag, september 26, 2008 3:04:00 em  
Blogger Michael G. Helders said...

Bengt Held:

Är du så självisk att du enbart hakar dig upp på saker som rör hbtq folket? Länken jag hänvisade dig till borde vara tillräcklig upprörande. Granskar du HBTQ artiklar på samma sätt? I så fall kan ju samma form av argumentation bli använd mot människor som dig själv och Tor.

Men jag hänvisar när jag har möjlighet.

fredag, september 26, 2008 3:57:00 em  
Anonymous Anonym said...

Kefas

"Är du så självisk att du enbart hakar dig upp på saker som rör hbtq folket"

Nej, jag brukar ha engagemang även för andra grupper tex som integrationspolitiker som jag tidigare varit. Eller för jämställdhet mellan könen. Eller för hemlösa som jag jobbat politiskt för i Malmö. Men du vet ju inte om det eftersom vi på den här bloggen fokuserar på HBT-rättigheter.

Jag önskar att du lika osjälviskt skulle börja engagera dig emot homofientlighet och hatbrott även om du själv inte är homosexuell eller bisexuella.

Jag nekar inte till att att många barn mår dåligt. Det ska vi jobba för att förändra. Det är också en av orsakerna till att jag brukar fokusera på barns rättigheter även i tex adoptionsdebatter här på bloggen. Dock lär vi inte kunna göra så mycket åt det på den här bloggen.

Det jag däremot vänder mig emot är dina följande uttalanden

1. Att de flesta barn skulle må dåligt. Även om självmordsfrekvensen ökar bland ungdomar enligt en rapport så mår tack och lov de flesta ungdomar bättre än någonsin enligt andra rapporter. Det kan vi väl tycka är bra.

2. Att barn mår sämre än någonsin. Det där är ju ett tramsigt uttalande om man vet hur barns situation varit historiskt. Aldrig har barns rättigheter varit så centrala i debatten som idag och det är bra.

Och ja, jag och Tor hånvisar ofta med länkar när vi skriver något här. Varför skulle man inte kunna ställa samma krav på dig.

Att slänga runt sig uttalanden om att barn mår sämre än idag än de gjort någonsin de senaste 120 åren är så sensationellt att det är rimligt att kräva någon typ av referens.

Bengt Held

fredag, september 26, 2008 4:42:00 em  
Anonymous Anonym said...

kefas

Någon okänd har sagt: "Den gamla goda tiden finns bara i det förflutna." Det vill säga att det är så lätt att tro att allt var bättre förr.

Som Bengt redan har påpekat, om du påstår att barn mådde bättre förr måste du ha belägg för det, för annars kanske andra bara tror att det är din egen uppfattning - och den kanske inte stämmer med verkligheten.

Om man ska kunna säga att barn har det sämre idag, måste man jämföra aktuella studier av barns fysiska och psykiska hälsa, med liknande studier som gjorts tidigare. Hur långt bak i tiden har sådana studier gjorts?

Jag vet inte, men jag tror att vi i dagens samhälle funderar mycket mer på barnens hälsa, även den psykiska, än vad man gjorde på t ex 1940- och 1950-talet. Förr förväntades barn uppföra sig som vuxna och man anpassade inte olika saker till barnens behov och förmåga som vi gör i dagens samhälle.

När jag lyssnar till när mina farföräldrar berättar om hur det var när de var barn, inte får jag uppfattningen om att barnen hade det bättre än vad jag själv hade det som barn! Jag tror faktiskt inte att samhällsutvecklingen går utför! Jag har fått helt andra förutsättningar i livet jämfört med min farmor och farfar, vad gäller sjukvård, utbildning, materiell standard osv.

Jag vägrar tro att barn idag mår sämre för att könsrollsmönsterna har förändrats och för att kvinnor är ute i arbetslivet! Tala om att skuldbelägga kvinnor... Det går inte att vrida klockan tillbaka till 1950-talet som du tycks betrakta som ett föredömligt årtionde där kvinnor var hemmafruar och männen jobbade.

/Emma

fredag, september 26, 2008 7:42:00 em  
Anonymous Anonym said...

Jag henvisade bara till statistik Bengt.

Man kan ju fråga sig, va har du själv för statistik att homosexuella har blivit illa bemött av kyrkan genom tiderna (som ofta används som argumentation)?

Sen artikeln jag hänvisade till, tycker du även den inte håll kaliber?

lördag, september 27, 2008 1:47:00 fm  
Anonymous Anonym said...

Dags att vakna Bengt

http://www.newsdesk.se/pressroom/bris/pressrelease/view/130567

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_850521.svd

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=777556

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1783441.ab

http://stockholm.city.se/nyheter/2008/02/08/Bris_larm__Allt_fler_unga_mar_daligt/

Du kan ju börja med det här, så ska jag se om jag kan hitta mina källor när jag kommer hem igen.

lördag, september 27, 2008 1:58:00 fm  
Anonymous Anonym said...

Visst är det allvarligt att fler verkar ha problem enligt Bris rapport.

Men inget stöder din teori om att barn mår sämre än någonsin annat än Aftonbladets populistiska rubrik som inte har stöd i själva brödtexten.

Inte heller säger rapporten att de flesta barn mår dåligt. Andra rapporter visar att de allra flesta barn mår bra och det har givetvis inte kontakt med Bris.

Men att en minoritet av barnen mår mycket dåligt och siffrorna tydliget ökat från ett år till ett annat är illa nog givetvis.

Vakna du själv och skriv inte floskler igen som att barn mår sämre än någonsin.

Bengt Held

lördag, september 27, 2008 3:26:00 fm  
Anonymous Anonym said...

Bengt Held:

Var bor du nånstans? Drottningholm?

Se nyheterna i kväll, så kan du fråga dig själv "var det så här för 100 år sen?"

Och när det kommer till din argumentation, va hade du tyckt om vi började argumentera på samma sätt kring HBTQ frågorna? Finns ju svärt lite som stöder äran teser, men dem som är lite sann mot sig själv- kan ju se att det ligger en hel del sanning i dem. Men om man ska börja argumentera såsom du nu argumenterar, ja då kommer ni inte långt...

Så lite självkritik för du tåla.

lördag, september 27, 2008 1:26:00 em  
Anonymous Anonym said...

Ang. BRIS:
Strålande att allt fler barn blir medvetna om att möjligheten att kontakta organisationen finns. Och på fler sätt än tidigare. Om det går att säga något om barnens mående i stort genom det? Knappast. Detta utifrån texten i länken.

Artiklarna i DN och SvD kan man inte heller dra några längre slutsatser av.

Att ö.h.t. länka till en tidning som Aftonbladet känns ju rätt oseriöst, men dom kan väl som alla andra ha hittat seriösa undersökningar att grunda sina texter på. Den där artikeln säger dock inte heller något om ungdomar mår bättre eller sämre nu.

Och detsamma gäller artikeln från Sthlm City.

Med det sagt tycker jag att det är uselt att man drar ner på resurser där de behövs som mest. D.v.s. riktat mot barn och ungdomar. Borde kännas ganska logiskt att för att bygga ett stabilt samhälle måste man bygga underifrån. Inte bara lappa taket om det är sprickor i grunden.

lördag, september 27, 2008 2:13:00 em  
Blogger Michael G. Helders said...

Smitz:

Det har du helt rätt i, alltså att man måste använda mer resurser riktat mot barn och ungdomar.

Ta en ronda i vilken stad som hällst, Malmö, Göteborg, Stockholm- och prat med misbrukarna- när deras problem började, av 9 av 10 fall började deras problem redan som barn (nej Bengt jag har inte vetenskaplig fakta på det här, men jag har arbetat en hel del med misbrukare- så jag talar utifrån min subjektiva erfaring...). Om man tar en titt på hur mycket misbrukare kostar samhället, och hur mycket vård för utsatta barn kostar- så vill man se att det är ekonomisk lönsamt för samhället att satsa stort på barn och unga (här Bengt har jag fakta- om du vill ha).

lördag, september 27, 2008 2:22:00 em  
Anonymous Anonym said...

kefas

Jag tror att alla vill att barn ska ha en bra uppväxt där deras behov blir tillfredsställda och de får växa upp i trygghet och kärlek.
De som får det har förmodligen större chans att må bra även i vuxen ålder.

Varje barn som far illa, är ett barn för mycket! Det är tragiskt och hemskt att barn kanske redan i unga år mår mycket dåligt, och inte får den hjälp det behöver. Vuxna kanske sviker, och ingen vuxen griper in för att försöka förbättra situationen.

Det är väl ingen som förringar det faktum att det finns barn och unga som får leva i missbruk, misshandel, brister i omvårdnaden och i familjer med ekonomiska svårigheter. Jag tror att vi alla vet om att det finns barn som tyvärr får uppleva det, och därmed far illa.

Men frågan är om det är något nytt under solen, att dessa problem först har uppstått nu under 2000-talet? Har tidigare generationer i Sverige sluppit det helt och hållet? Har antalet barn som får växa upp under svåra missgynnade förhållanden ökat, minskat eller är ungefär lika stort till antalet?

Har barn och unga idag, år 2008, sämre uppväxtvillkor SOM GRUPP, än tidigare generationer? Är den fysiska och psykiska hälsan sämre idag?

Hur långt tillbaka finns det stora studier av barns fysiska och psykiska hälsa? Du skrev i något tidigare inlägg om att många barn är deprimerade idag. Hur gammalt är egentligen begreppet, diagnosen depression? Hur långt tillbaka kan man jämföra med hur stor andel av barnen som var deprimerade? Finns det öht studier på det?

Jag tror att så länge mänskligheten har funnits så har det funnits barn som mått dåligt. Frågan är om de är fler idag än tidigare? Och, vilket årtionde eller århundrade jämför man med?

Men jag tror att vi idag är mer medvetna om problemen, och pratar mer öppet om dem. I familjer, på förskolan och i skolan, på BVC osv försöker man ta hänsyn till barns behov.

Jag tror ändå att man i många familjer försöker sätta barnens bästa först. Jag tror att många äldre faktiskt upplever att dagens föräldrar t om klemar och skämmer bort sina barn.

Jag tror att förr fick barnen anpassa sig till de vuxna, medan idag anpassar sig de vuxna i stor utsträckning efter barnen. I trasiga familjer är det förstås inte så.

Idag finns BVC, barnombudsman, BRIS osv det fanns inte förr. Aga har blivit förbjudet. Är inte det ändå ett bevis för att man idag är mer medveten om barnens behov och rättigheter? Hur mycket diskuterade man olika frågor ur ett barnperspektiv förr?

Vi vet att det finns barn som far illa, en del mycket illa, men frågan är om de har blivit fler, om de utgör större procent av barnen som grupp?

/Emma

lördag, september 27, 2008 5:20:00 em  
Anonymous Anonym said...

Kefas

"Bengt Held"

Det är jag. :-)

"Var bor du nånstans? Drottningholm?"

Nej, oftast på Kungliga slottet när jag besöker Stockholm. Spelar klädpoker med Carl-Philip om han är där.

Är det inte ledigt på slottet så blir det något vandrarhem. Är jag hemma bor jag i min lägenhet i Malmö.

Min favoritfärg är förresten svart och mina favoritartister Pet shop boys.

Om du har fler frågor om min personliga situation kan du maila mig. :-)

"Se nyheterna i kväll, så kan du fråga dig själv "var det så här för 100 år sen?"

Nej, då hade man inte nyheter på TV så det var inte så.

"Och när det kommer till din argumentation, va hade du tyckt om vi började argumentera på samma sätt kring HBTQ frågorna? Finns ju svärt lite som stöder äran teser,"

Du är nästan söt när du blandar svenska och norska. :-)

"men dem som är lite sann mot sig själv- kan ju se att det ligger en hel del sanning i dem. Men om man ska börja argumentera såsom du nu argumenterar, ja då kommer ni inte långt..."

Faktum är att jag granskar statistik relaterat till HBT-gruppen likadant.

Ett exempel är att antalet anmälda hatbrott ökat betydligt de senaste 10 åren. Det är ju en paradox eftersom de generella attityderna i Sverige blivit HBT-vänligare samtidigt.

Och statistiken måste inte heller betyda att det VERKLIGA antalet hatbrott ökat, i alla fall inte så dramtatiskt.

Sannolikt är det istället så att anmälningsbenägenheten ökar eftersom fler HBT-personer är öppna och vet sina rättigheter idag jämfört med för 10 år sedan. Det betyder inte att man bagatelliserar problemet utan att man kritiskt granskar statistiken.

Att antalet anmälda hatbrott ökar kan faktiskt vara bra om orsaken är att fler anmäler de brott som drabbat dem.

En paradox är ju också att ju bättre polisen och övriga rättsväsendet blir på att hantera hatbrott desto fler hatbrott blir det oftast i statistiken.

"Så lite självkritik för du tåla."

Hm, alltså självkritik kan bara jag rikta mot mig själv. Men det var en kul felskrivning. :-)

Kram på dig.

Bengt Held

lördag, september 27, 2008 9:13:00 em  
Anonymous Anonym said...

Rekommenderar denna länk för den som vill veta var Ms Palin står (alltså den nedre länken)

http://dantoujours.blogspot.com/2008/10/seniors-for-barack.html

torsdag, oktober 02, 2008 6:35:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home