Missionsprovinsen och kärleken
Jag skulle precis stänga av datorn och avrunda arbetsdagen med en Amarula på terrassen, när jag råkade se Dagen skriva om Missionsprovinsens pinfärska biskopsbrev om äktenskapet. Jag bara ögnat igenom det och kommer inte med några kommentarer nu. Läs det gärna själv så länge, det är vimlar av motsägelser, praktfulla fördomar, halsbrytande antaganden och selektivt exkluderande bibeltolkningar. Håll till godo med denna så länge:
En del av mänskligheten, oklart hur stor, grips i stället av känslor till någon av sitt eget kön. Detta kan dock inte leda till kärlek i samma utsträckning som mellan man och kvinna.
posted by Tor Billgren at tisdag, mars 31, 2009
14 Comments:
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Tor,
Jag håller med dig till viss del. Men ibland tycker jag att du raljerar väl mycket med kristendomen. Jag är visserligen ingen teolog men klart är att kristendomen har synpunkter när det gäller denna fråga och andra frågor som du driver på din (er) blogg. Klart är också att du har synpunkter på kristendomen, vilket naturligtvis är bra, men religionen försvinner ju inte för det. Inte för att jag har med det att göra, men är du själv kristen?
Om svaret är nej så kan jag i alla fall bättre förstå dina inlägg mot kristendomen.
Apropå citatet; "inte leda till kärlek i samma utsträckning som mellan man och kvinna". Detta stämmer ju om man sätter kommatecken efter "kärlek" dvs. det finns fler kärleksförhållanden mellan man och kvinna än mellan man och man osv.
Men tolkar man det som att nivån på "kärleken" är mindre - vilket också går att göra - så blir det en annan betydelse som absolut kan upplevas som kränkande av homosexuella. Med all rätt vill jag tillägga.
"ibland tycker jag att du raljerar väl mycket med kristendomen."
Så är förvisso inte fallet. Det kan den literate raskt konstatera.
Däremot är et fritt fram att raljera över kristendomen. Faktum är att jag saknar satir som hårdhänt driver med de kristendomens bruna tendenser. De ligger bara där och väntar på att någon god komiker ska ge den pompösa delen av kristenheten en rejäl omgång med den humoristiska rottingen.
Alltför sällan ställs kristna företrädare till svars för huvudlösa uttalanden och det ofta fullkomligt respektlösa bemötande som homosexuella får utstå från dem.
I flera fall vore en rak höger, det enda rimliga svaret.
lol
Undrar hur han vet det? :P
Min analys är att bloggägaren är osäker i sin egen sexualitet och som en ångestdämpare driver bloggen istället för att ta en Valium.
Gregorius Rex: jag tror i och för sig inte på våld, men annars håller jag verkligen med dig. Jag tänkte dela med mig av ett citat jag hört någonstans: "Religioners rätt att förolämpa människors förnuft kräver förnuftiga människors rätt att förolämpa religioner."
Robin Bolinsson:
Det var någon sorts bildlig mening i det där. Förolämpningar brukar förtjäna kraftfulla reaktioner och många kristna har genom sin okunskap - och även sitt förakt för kunskap - om den homosexuelle och dennes situation, förolämpat många homosexuella.
Så rak höger, örfil eller åtminstone en rejäl utskällning är naturligtvis vad man förtjänar om man är så till den milda grad oförskämd. Därmed inte sagt att sådant bör utdelas.
Men Tor, Amarula!? Det är inte bara äckligt, jag tror bestämt att det fräter upp själen inifrån.
Annars verkar det trevligt att kunna göra någonting alls på en terrass. Tyvärr inte möjligt i vädret på min breddgrad.
John Apse
Tack för Din analys av min psykiska status. Den har tillfört mycket. Förmodligen har du rätt. Jag är egentligen heterosexuell. Buhu...
Kalle
Dina lögner om Amarula är stötande och skandalösa.
Jag förnekar inte att flaskans estetik tilltalar min mjukare sida (visst är det fortfarande leopardmönster på den, och luddigt?), men innehållet!? Suck.
Lars Ewald
1. Ja, jag raljerar ibland, men oftast försöker jag hålla en så hög nivå som möjligt när jag ger mig i kast med de teologiska spörsmålen. Annars träffar inläggen inte där de ska.
2. Jag önskar inte att kristendomen eller någon annan religion ska försvinna. Jag tror att den fyller en mycket viktig och värdefull funktion i många människors liv.
3. Jag är inte troende, men jag har läst mycket mer Bibel än många som kallar sig kristna. Anledningen till att jag inte accepterar kristendomen för min egen del är att jag inte tror att en död kan kompensera alla andras dödar. Jag tror inte på offret som lösning.
4. Det råder inget som helst tvivel vad biskoparna avser med sitt citat. Det gläder mig att du reagerar negativt mot det.
Mäktig läsning. Tack för länken. Speciellt intressant tycker jag stycket
Homosexuella hör med till kyrkans gemenskap. Att vara ”annorlunda” är dock inte utan problem. De skall därför ges det stöd de i sin situation kan behöva
är, med tanke på att de "problem" jag stött på i stort sett helt varit i evangelikalt kristna sammanhang.
Märkligt också hur han tycks basera sitt resonemang om könens komplementaritet på hur lätt han har för att skilja män från kvinnor. Inte så stadig grund att fördöma till exempel min familj på.
Om en hbt-person vill ha stöd i sin livssituation så är det just de evangelikala kristna sammanslutningar som de ska undvika, tro mig, jag har personlig erfarenhet deras sk. "stöd".
Fastän jag aldrig har varit medlem har jag en tid varit starkt engagerad , och speciellt deras rätt att bli en erkänd del av Svenska kyrkans formella struktur. Det skulle lösa många problem inom kyrkan.
Jag kan dock inte till 100% hålla med om alla delar av biskopsbrevet om äktenskapet, ffa att man inte tillräckligt skiljer mellan kyrkans tro och lagstiftningen. Man borde t.ex. tydligt ha slagit fast att kyrkan och staten inte behöver tyckla lika.
Om de religiösa samfunden får behålla vigselrätten, utan tvång att viga, så innebär ju inte de vigslar som faktiskt förrättas i kyrkan något erkännande av något slags statlig ideologi. På den punkten tycker jag att Mpr-
biskoparna har förts bakom ljuset att kd:s retorik.
Förutom av en cynisk maktpolitik, domineras kd:s sagerande av en rent ateistisk agenda, som går ut på att "avlöva" kyrkan så att allt färre personer behöver ha något att göra med kyrkan, och dels av en frikyrklig (anti-) sakramentslära, som medger eller t.o.m. gör det önskvärt att möjligheten för heteropar att ingå äktenskap i kyrkan avskaffas.
Kd försöker lagstifta fram en sakramentsfientlig ideologi, som tvångsvis ska påföras alla kristna samfund.
På Mpr:s webbplats fann jag också föjande, som kan vara tankeväckande:
"Homosexuell kärlek skall anses vara lika värdefull som kärlek mellan man och kvinna. Men samtidigt är många i partnerskap trots allt inte nöjda med sin form av kärlek, utan vill också de ha barn. Men då måste de vända sig till vad som endast vanlig kärlek och lust kan ge som frukt. Paret måste föra in en avlande man eller en födande kvinna i bilden. Eller också söker de att adoptera ett barn. Men det är inte så lätt finna något i ett samhälle, där mindre önskade barn inte får se dagens ljus."
Det är inte lätt att vara både abortmotståndare och motståndare till homosexuella familjebildningar.
Skicka en kommentar
<< Home