Socialstyrelsen vill avskaffa blodgivarförbud
Jag publicerar här i en serie inlägg innehållet i Bengt Helds senaste hbt-nyhetsbrev.
= = =
Socialstyrelsen vill avskaffa nuvarande totalförbud för män som har sex med män att bli blodgivare. Men både Sveriges kommuner och landsting (SKL) och läkarföreningar är negativa till bögar som blodgivare, delvis med absurda argument.
= = =
Socialstyrelsen vill avskaffa nuvarande totalförbud för män som har sex med män att bli blodgivare. Men både Sveriges kommuner och landsting (SKL) och läkarföreningar är negativa till bögar som blodgivare, delvis med absurda argument.
Så har då socialstyrelsen äntligen skickat ut ett förslag till nya blodgivningsregler på remiss. Det mest kontroversiella förslaget är att tillåta män som har sex med män att ge blod om vederbörande inte haft sex med en annan man de senaste sex månaderna. Eftersom det tre månader efter att någon fått hiv alltid är möjligt att konstatera sjukdomen vid ett hiv-test så är det en tydlig säkerhetsmarginal med sex månaders karenstid. Notera dessutom att de flesta heterosexuella fritt kan ge blod förutom om man haft sex med någon ny partner de senaste tre månaderna.
Reglerna är alltså betydligt mer restriktiva för bögar än för heterosexuella även med socialstyrelsens nya förelsag. Vissa menar att det är diskriminerande. Men eftersom hiv är betydligt vanligare bland män som har sex med män än bland heterosexuella så kanske det är motiverat med olika regler. Det är inte någon mänsklig rättighet att få ge blod, däremot en rättighet att få friskt blod.
Men det är besynnerligt att många remissinstanser trots socialstyrelsens balanserade förslag är negativa. Ofta är resonemanget att säga nej till socialstyrelsens förslag "för säkerhets skull". Med den motiveringen skulle man ju kunna avgöra att bara folk (hetero eller homo) som aldrig någonsin haft sex ska få ge blod. Men det är det ju ingen remissinstans som föreslår.
Men låt oss granska några av remissinstansernas argument i övrigt.
Svensk förening för transfusionsmedicin (en läkarförening) närmast antyder att det är någon typ av "homolobby med diskrimineringsargument" som gjort att politiker inom socialstyrelsen tvingat på nya regler emot medicinsk expertis inom myndigheten. Ja, de skriver inte direkt så givetvis men det är budskapet i deras remissvar. De berättar att politiker (styrelsen för socialstyrelsen) december 2007 sa ja till ett "inriktningsbeslut" om att män som har sex med män ska få bli blodgivare. Det som läkarföreningen inte skriver är att socialstyrelsens medicinska expertis då redan i ett helt år utrett om man ska avskaffa totalförbudet för bögar att ge blod. Och deras utredning ledde till att de menade att det är motiverat med en karenstid på sex månader. Politikerna inom socialstyrelsen sa sedan ja till det.
Svensk förening för transfusionsmedicin framför även det något udda argumentet att erfarenhet från andra länder skulle visat att det ofta är meningslöst att ha karenstidsregler eftersom folk inte är ärliga och följer reglerna. Det är ju intressant för om folk generellt inte är ärliga så kan vi ju avskaffa alla regler för blodgivning. Folk kan ju ljuga om sin situation t.ex. heterosexuella som förnekar att de haft en ny partner de senaste tre månaderna trots att de haft det. Eller menar verkligen läkarföreningen att homosexuella skulle ljuga oftare än heterosexuella? Förutom att de inte lär ha bevis för det så är det homofientligt att antyda det.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) är något mer resonerande i sitt remissvar men även där är en del absurditeter. De skriver att det är en risk att Sverige inte kan sälja blodplasma till andra länder om vi tillåter män som har sex med män att bli blodgivare. De menar också att EU i praktiken förbjuder det. Man låtsas alltså som om Sverige inför något helt nytt och radikalt i Europa. Fakta är att flera länder i Europa, varav några EU-länder, redan tillåter bögar att ge blod, Spanien, Italien och Polen är några av dem. Ingen remissinstans kan hänvisa till att något av de länderna fått hinder att sälja blodprodukter. Men det som är intressant är också hur mycket diskussioner om pengar det är i många remissinsvaren. Då är plötsligt inte patientsäkerheten och möjligheten att få fler blodgivare det viktigaste utan istället de kommersiella perspektiven och spekulationer om förluster i pengar.
Nej, det är tydligt att flera remissinstanser har argument som antingen är halvsanningar eller som är inkonsekventa. Förhoppningsvis så säger socialstyrelsen som planerat ja till de nya blodgivningsreglerna i april i år. Då kan de nya reglerna börja gälla från och med i sommar. En diskriminerande regel avskaffas och Sverige får fler friska blodgivare.
Länk till socialstyrelsens meddelande om sitt remissförslag om nya blodgivningsregler
Länk till socialstyrelsens information på sin hemsida om blodgivningsregler. Konsekvensutredningen om att avskaffa totalförbudet för män som har sex med män att bli blodgivare är med där.
Reglerna är alltså betydligt mer restriktiva för bögar än för heterosexuella även med socialstyrelsens nya förelsag. Vissa menar att det är diskriminerande. Men eftersom hiv är betydligt vanligare bland män som har sex med män än bland heterosexuella så kanske det är motiverat med olika regler. Det är inte någon mänsklig rättighet att få ge blod, däremot en rättighet att få friskt blod.
Men det är besynnerligt att många remissinstanser trots socialstyrelsens balanserade förslag är negativa. Ofta är resonemanget att säga nej till socialstyrelsens förslag "för säkerhets skull". Med den motiveringen skulle man ju kunna avgöra att bara folk (hetero eller homo) som aldrig någonsin haft sex ska få ge blod. Men det är det ju ingen remissinstans som föreslår.
Men låt oss granska några av remissinstansernas argument i övrigt.
Svensk förening för transfusionsmedicin (en läkarförening) närmast antyder att det är någon typ av "homolobby med diskrimineringsargument" som gjort att politiker inom socialstyrelsen tvingat på nya regler emot medicinsk expertis inom myndigheten. Ja, de skriver inte direkt så givetvis men det är budskapet i deras remissvar. De berättar att politiker (styrelsen för socialstyrelsen) december 2007 sa ja till ett "inriktningsbeslut" om att män som har sex med män ska få bli blodgivare. Det som läkarföreningen inte skriver är att socialstyrelsens medicinska expertis då redan i ett helt år utrett om man ska avskaffa totalförbudet för bögar att ge blod. Och deras utredning ledde till att de menade att det är motiverat med en karenstid på sex månader. Politikerna inom socialstyrelsen sa sedan ja till det.
Svensk förening för transfusionsmedicin framför även det något udda argumentet att erfarenhet från andra länder skulle visat att det ofta är meningslöst att ha karenstidsregler eftersom folk inte är ärliga och följer reglerna. Det är ju intressant för om folk generellt inte är ärliga så kan vi ju avskaffa alla regler för blodgivning. Folk kan ju ljuga om sin situation t.ex. heterosexuella som förnekar att de haft en ny partner de senaste tre månaderna trots att de haft det. Eller menar verkligen läkarföreningen att homosexuella skulle ljuga oftare än heterosexuella? Förutom att de inte lär ha bevis för det så är det homofientligt att antyda det.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) är något mer resonerande i sitt remissvar men även där är en del absurditeter. De skriver att det är en risk att Sverige inte kan sälja blodplasma till andra länder om vi tillåter män som har sex med män att bli blodgivare. De menar också att EU i praktiken förbjuder det. Man låtsas alltså som om Sverige inför något helt nytt och radikalt i Europa. Fakta är att flera länder i Europa, varav några EU-länder, redan tillåter bögar att ge blod, Spanien, Italien och Polen är några av dem. Ingen remissinstans kan hänvisa till att något av de länderna fått hinder att sälja blodprodukter. Men det som är intressant är också hur mycket diskussioner om pengar det är i många remissinsvaren. Då är plötsligt inte patientsäkerheten och möjligheten att få fler blodgivare det viktigaste utan istället de kommersiella perspektiven och spekulationer om förluster i pengar.
Nej, det är tydligt att flera remissinstanser har argument som antingen är halvsanningar eller som är inkonsekventa. Förhoppningsvis så säger socialstyrelsen som planerat ja till de nya blodgivningsreglerna i april i år. Då kan de nya reglerna börja gälla från och med i sommar. En diskriminerande regel avskaffas och Sverige får fler friska blodgivare.
Länk till socialstyrelsens meddelande om sitt remissförslag om nya blodgivningsregler
Länk till socialstyrelsens information på sin hemsida om blodgivningsregler. Konsekvensutredningen om att avskaffa totalförbudet för män som har sex med män att bli blodgivare är med där.
Bengt Held
10 Comments:
För mig framstår det som något absurt att neka homosexuella personer att lämna blod. Det viktigaste måste väl ändå vara att blodet lämnas av friska människor och detta måste ju sjukvården kunna säkerställa. Vad har sexuell läggning med frågan att göra?
Lars
När socialstyrelsen avgör vilka grupper som ska få ge blod så delar man in befolkningen i grupper. Skulle vi ha en helt individuell prövning så hade man fått ha kanske långa intervjuer med folk och vad de gjort senaste tiden som kan vara en risk.
En annan faktor är att hiv-testerna vid blodcentralerna inte ger 100 % tillförlitlighet även om det är nära. Det är en, visserligen extremt liten, risk att det kan bli fel testresultat. Dessutom så kan folk ha fått hiv men om det är för bara en månad sedan så blir det inte tydligt vid hiv-testet.
Därför kan det vara motiverat med gruppindelningar för vilka som inte får ge blod. Problemet med dagens gruppindlening när det gäller män som har sex med män att reglerna är så fyrkantiga så att en bisexuell kille som hade oralsex med kondom med en killkompis för 20 år sedan, aldrig haft killsex därefter, visat sig frisk vid hiv-test placeras i samma grupp som en kille som osäker sex med främmande män varje helg och hade det senast förra helgen innan han besökte blodcentralen. Båda två blir portförbjudna att ge blod resten av livet. Det är absurt.
Hur sedan exakt reglerna ska vara, ja det är det ju medicinsk expertis som får avgöra vid socialstyrelsen.
Bengt Held
Faktum är just att man har gruppindelning där det finns bl.a. begreppet "män som har sex med män". Socialstyrelsen grundar sig inte på den sexuella dragningen, utan på verkliga aktioner, ett riskbeteende.
I denna grupp är smittrisken betydligt högre än i andra grupper. Om våra flummpolitiker hade fått bestämma så hade de säkerligen blundat för smittorisken och gladeligen offrat människors hälsa i "jämlikhetens" tecken...
Men de kommer få sin lön.
"utan på verkliga aktioner, ett riskbeteende"
Och det är flera andra grupper som också har en högre risk att få hiv, tex inom vissa invandrargrupper, folk som har sex som turister i Baltium, Thailand etc.
Viktigt också att säga att inte all typ av sex (homo eller hetero) medför någon risk för hiv.
Bengt Held
minutz3
Med samma logik skulle katolska präster inte få komma i närheten av barn.
Tor Billgren: det där var slag under bältet, och det vet du mycket väl.
(För övrigt har det aldrig varit en pedofilskandal i Katolska Kyrkan - det var en homofilskandal.
För referens, se t.ex. "The clergy abuse scandal: homosexuality or pedophilia?". För övrigt var skandalen ifråga nästan helt uteslutande i USA. Nu har detta noll relevans till ditt blogginlägg, men det hade din kommentar till min kommentar likaså.)
Allt gott!
Kommentaren befinner sig på exakt samma nivå som din. Individer ska inte dömas utifrån kollektiva kriterier. En homosexuell man ska inte nekas att bli blodgivare för att ett visst beteende är statistiskt vanligare inom gruppen homosexuella män. Katolska präster ska inte nekas kontakt med barn för att ett visst beteende är statistiskt vanligare inom gruppen katolska präster.
Och visst, du kan leka med orden pedofil och homofil hur mycket du vill om det får dig att känna dig renare. Men det löser inte på något sätt problemen med övergrepp inom din kyrka.
Tor Billgren: det handlar fortfarande inte om homosexuella män - utan om just män som har sexuellt umgänge med män - inget annat.
Oavsett sexuell dragning.
Sedan leker jag inte med orden, jag påpekar bara faktum. Läs artikeln jag länkade till exempelvis. Läs rapporten.
Allt gott!
måste ändå inte allt blod testas?
jag menar, det vore ju hemskt om de använde blod till blodtransfusion utan att hiv-testa det?
Och om nu ändå allt blod testas, då spelar det väl ingen roll vilken grupp man tillhör?
Jag kan mångt och mycket förstå detta med risker, men om jag har ett fast förhållande med en man/kvinna sedan flera år tillbaka som är otrogen mot mig och ådrar sig hiv utan att säga något mot mig och jag lämnar blod. Jag har alltså fått HIV men det visas inte på testerna och vips så är egentligen ALLA en riskgrupp..!
Nu är det inte som jag skrev men alla har väl eget ansvar över sitt sexliv. En annan sak är att jag kan ha sex med en man som tidigare haft sem med en man, vad händer då?
Då borde endast oskulder få lämna blod, men eftersom du måste vara över arton för att få lämna blod hur många finns det då kvar?
Skicka en kommentar
<< Home