Mer om Irak

av TOR BILLGREN

Just nu pågår en ny våg av mord av homosexuella (män) i Irak. Enligt Amnesty har 25 bögar mördats de senaste veckorna. Aqurette har följt utvecklingen på sin blogg och Bengt tipsade om en insamling till en irakisk hbt-organisation i föregående inlägg.

Förra vågen av våld mot homosexuella (som uppmärksammades i media) inträffade för tre år sedan. I oktober 2006 rapporterades om att två ledande ayatollorna – Sistani och Baghdadi – utfärdat fatwor som beordrar mord på homosexuella irakier. I januari 2007 slog FN larm om situationen i en rapport – som avfärdades som olämplig av landets regering. Så här uttalade sig en talesman då:

– Det fanns information i rapporten som vi inte kan acceptera här i Irak. Rapporten talade exempelvis om fenomenet homosexualitet och om att ge dem sina rättigheter. Sådana uttalanden är inte passande för det irakiska samhället. Detta avfärdas.

I dagens P1 morgon i SR berättar mellanösternkorrespondenten Ceclilia Uddén om hur religiösa ledare åter hetsar mot homosexuella i sina predikningar. I städerna sätts affischer upp med listor på homosexuella och polisen trakasserar och torterar misstänkta bögar. Det rapporteras även om hedersmord.

Vad vi ser är alltså samma mönster som i t.ex. Uganda, där kristna ledare hetsar och sprider negativ skräckpropaganda med stöd och inspiration från kristna ledare i USA. Homosexuella hängs ut i tidningarna, något som innebär fara för livet.

Det är i denna kontext det massiva motstånd mot försök att förbättra situationen för världens homosexuella ska ses. I december motsatte sig bland annat Vatikanen en FN-resolution som syftade till att avkriminalisera homosexualitet och hindra diskriminering. Inte ens detta kan de alltså skriva under på. Och katolska bloggare rusade genast till Den Heliga Stolens försvar med ihåliga hänvisningar till sluttande plan och katekesen. Det är självfallet de som utför morden och står i minareter och predikstolar och bräker ut lögner som ska fördömas hårdast. Men de som låter det ske och blockerar försök till förbättring av villkoren kommer inte långt efter på skamlistan.