Varför drabbas kristenheten av panik?
Så har det förbjudna gjorts igen! Den förfärliga överträdelsen är åter begången! En person har läst Bibeln, och berättat vad han har funnit där. Oh, styggelse och skam!
Aldrig någonsin har Sveriges Radio fått så mycket klagomål som när författaren Lena Andersson gjorde det i sitt Sommarprogram i P1 2005. Och nu har Jonas Gardell gjort det i sin bok Om Jesus. Ulf Ekman rasar, Stefan Gustavsson rasar, Stefan Swärd vill tala honom till rätta.
Varför drabbas kristenheten av panik så fort någon läser Bibeln utan det filter av dogmer, traditioner och konventioner som under århundradena har lagts ovanpå berättelserna i skriften? Vad är de rädda för? Varför är det så hotfullt att människor läser Bibeln och delar med sig av sin uppfattning om vad som verkligen står där?
Aldrig någonsin har Sveriges Radio fått så mycket klagomål som när författaren Lena Andersson gjorde det i sitt Sommarprogram i P1 2005. Och nu har Jonas Gardell gjort det i sin bok Om Jesus. Ulf Ekman rasar, Stefan Gustavsson rasar, Stefan Swärd vill tala honom till rätta.
Varför drabbas kristenheten av panik så fort någon läser Bibeln utan det filter av dogmer, traditioner och konventioner som under århundradena har lagts ovanpå berättelserna i skriften? Vad är de rädda för? Varför är det så hotfullt att människor läser Bibeln och delar med sig av sin uppfattning om vad som verkligen står där?
29 Comments:
Handlar det inte om att man vill ge argument till varför en inflytelserik person har en felaktig uppfattning i en viktig fråga?
Det borde väl vara samma princip som antigayretorik opererar utifrån??
Jag skulle inte säga att kristenheten drabbas av panik.
Kristen tro går ut på att man ska bekänna att Jesus dog för våra synder, för att därigenom bli frälst. Enligt Bibeln har Jesus gett kristenheten i uppdrag att sprida detta evangelium, för att så många som möjligt ska bli frälsta. Detta är ganska basic, så du känner säkert redan till detta.
När det lanseras en mängd andra Jesus-bilder och bristfälliga teorier om vem Jesus var (som Gardells, Da Vinci-koden, Lena Einhorn osv), så är det naturligt att kristenheten reagerar. Eftersom man ser bilder som vilseledande. På lång sikt kan dessa vilseledande bilder, leda människor i fördärvet (exempelvis om man inte tror att Jesus dog för våra synder).
Det är alltså utav kärlek och omsorg som dessa kristna reagerar.
När det gäller Gardells bok så är bilden också vilseledande. Hans bok utger sig för att vara källkritiskt och historievetenskapligt trovärdig, men faktum är att den redogör för en liten ateistisk, radikal gren inom Jesus-forskningen, det s.k. "Jesus-seminar". Därtill är han väldigt godtycklig i både sina utgångspunkter, sin källanvändning, bibeltolkning och använder helt okritiskt de gnostiska evangelierna.
Du undrar varför kristenheten får panik "så fort någon läser Bibeln utan det filter av dogmer, traditioner och konventioner som under århundradena har lagts ovanpå berättelserna i skriften". Problemet är ju att det är just det Gardell själv gör. Gardells teorier är inte nya. Redan på 1800-talet lanserades samma tankar av DF Strauss.
Dessutom skriver Gardell tydligt att han har en egen agenda med boken. Och det är ju inte svårt att inse vad den är.
Han vill ha en Jesus som säger att det är OK att leva hur som helst. Han gör Jesus till vad Freud kallade en kosmisk nallebjörn. En icke-provokativ, snäll gubbe. En bekväm person som inte ställer några krav. Inga krav på omvändelse från synd.
Tyvärr är denna bild mer grundat på önsketänkande än av djupgående studier av Bibeln.
Omvändelse är en av grunderna i kristen tro. Därför är det naturligt att kristna reagerar på när någon påstår att omvändelsen och t.o.m. Jesu gudomlighet inte är nödvändig/sann.
Jag tror inte kristna själva blir rädda för att kristendomen inte skulle vara san och därmed tappa tron. Jag tror de flesta kristna reagerar på att det är en vilseledande bild som kan leda folk i fördärvet. Alltså vore det kärlekslöst att inte reagera.
Att Gardells Jesus-bild är löjligt dåligt underbyggd är ju dessutom bara en fördel för de kristna.
Du skrev:
"Varför är det så hotfullt att människor läser Bibeln och delar med sig av sin uppfattning om vad som verkligen står där?"
Ja, om det ändå vore så väl. Men nu delar ju inte Gardell med sig av vad som verkligen står där. Han delar med sig av sin dåligt underbyggda tolkning. Alla får tolka som de vill, men tolkningar kan vara bra eller dåligt underbyggda. Gardells är det senare.
Tor
Du skriver:
"Varför drabbas kristenheten av panik så fort någon läser Bibeln utan det filter av dogmer, traditioner och konventioner som under århundradena har lagts ovanpå berättelserna i skriften?"
Tror du verkligen att Jonas Gardell läser bibeln utan filter, traditioner och konventioner??? Har svårt att ta din artikel på allvar dessvärre. Du som Journalist borde väl veta att ingen kommer som ett vitt papper i mötet med en text, inte ens Jonas Gardell. Jonas Gardells teologi är inget nytt utan ett hopplock av läror (och villoläror) som funnits i kyrkans periferi under hela kyrkohistorien.
Mvh/Filip
p.s
Hur vet vi bloggläsare nuförtiden om det är Tor eller Bengt som skriver de olika inläggen här? Det skulle vara kanon med en signatur efter varje inlägg för att göra diskussionerna lite mer personliga och undvika missförstånd kanske. Bara en liten tanke.
ds
Jag drabbas inte av panik, även om jag kanske inte håller med om allt han skriver.
Jag tackar Gud för Jonas Gardell! Skulle kunna skriva mycket om det, men hinner inte nu. Men jag vet hur mycket som Jonas ord och uppträdanden betyder för många, inte minst när det gäller att orka leva och orka tro.
Det är bara att beklaga alla tros-poliser som inte kan se och förstå det.
Filip
Du kan läsa det direkt efter artikeln "Posted by Tor Billgren" precis där du klickar för att kommentera artikeln.
Annars är det alright att du berömmer mig när Tor skriver något du gillar. Men beröm absolut inte Tor när jag gjort något som du tycker är bra. :-)
"tros-poliser"
Själv gillar jag bäst kalsong-poliser. Tangatyp.
Ja, jag vet den var dålig men kunde inte låta bli. :-)
Det finns flera sätt för personer med en homosexuell läggning att förhålla sig till den kristna religionen. Gardells sätt är i särklass det sämsta sättet. Andra sätt är:
1) Anse att kristendomen är en kass religion, som man inte ska tro på.
2) Leva i celibat
3) Förespråka någon form av dispensteologi, som i korthet går ut på att man inte tror på varenda paragraf i syndakatalogen. Tanken är väl ungefär denna: En genuint homosexuell person kan inte ha sex utan att synda. Den genuina homosexualiteten skulle därmed ge "dispens". Det är visserligen inget som jag tror på, eller jag kan finna minsta belägg för, men vi heterosexuella syndar ju också en hel del och förtränger eller förnekar att det vi gör faktiskt är synd. Det är hur som helst bättre att ifrågasätta begränsade delar av den kristna religionen än att
4) riva ner hela den kristna religionen och ersättsa den med en ny, som Jonas Gardell gör enligt min mening.
5) Försöka sätta sig in i vad den kristna religionen egentligen går ut på, att Jesus faktiskt har dött för våra synder (vilket Gardell förnekar) för att envar som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv (vilket Gardell har missförstått).
Homosexuella är naturligtvis inte undantagna från detta löfte. Det är tron och inte förmågan att leva på ett visst sätt som ger evigt liv.
- - -
Gardell konstruerar felaktiga motsättningar mellan olika bibelställen, och mellan dom och förlåtelse. Gardell tror inte (enligt intevju som jag hört) att Jesus skall komma åter och döma levande och döda. Jo, det ska han göra, men genom att han genom korsfästelsen har tagit straffet på sig själv, befriar han dem som tror på honom från straffet. Att Jesus kunde ta på sig straffet för alla människors synder beror på att han är Guds son och själv var syndfri.
Om man inte tror att Jesus var Guds son, måste man fråga vilkejn makt han har att förlåta. Om Jesus bara var en mysputte som viskade lena ord i syndares öron, kunde han ju inte befria dem från syndens konsekvenser.
Jag ifrågasätter om Gardell har fått rätt undervisning i den kristna tron, i den frikyrka där han är uppväxt. Hans åskådning är en rätt så märklig blandning mellan traditionellt frikyrkligt gods, liberalteologi och nyhedendom. Det finns definitioner av vad som menas med kristendom. Och Gardells åskådning uppfyller inte de defintionerna. Att konstatera det är inte detsamma som att "fördöma" personen Jonas Gardell.
Jag fördöömer inte muslimer för att de inte är kristna. Men islam är dock en religion som står närmare kristendomen än Gardells åskådning. Man har inte rätt att kalla sig kristen, bara för att man är uppvuxen i en kristen miljö. I så fall skulle muslimerna kunna säga: "Men oss erkänner ni inte som kristna bara för att vi är invandrare."
Tor utgår från att vem som helst kan läsa och rätt förstå Bibeln utan något slags "nyckel". Den rätta förståelsen av Bibeln är den mening, som de som skrev lade in i texten. Detta har visserligen varit föremål för många tvister inom kristenheten, men det finns dock en gemensam konsensus om alla centrala delar av Bibeln.
Hörni, vänligen använd inte uttrycket "kristenheten" för Ulf Ekman och hans polare. Vi är en liten bredare rörelse än så. Gardell är fö också en del av kristenheten.
Bengt!
Helt okey, jag inbjöd ju till det när jag skrev tros-poliser. :)
Kan bara instämma med Nils, visst är Gardell en del av kristenheten.
Är muslimerna också en del av kristenheten?
Flemström, den nyckel du talar om är en efterkonstruktion. Den är fin och på alla sätt trevlig. Men faktum kvarstår: En efterkonstruktion. Se på hur katoliker, pingstfolk och evangelikaler ser på dopet, nattvarden, kvinnliga förkunnar med mera... Det är centrala, essentiella delar av tron, men tolkas ändå fullständigt annorlunda. Vad är Gardells tankelek med Jesus mot de fundamentalt olika synerna på t.ex. nattvarden som finns mellan samfunden?
Bengt
Tack för upplysningen...det var jag som var dåligt uppmärksam...
mvh/Filip
Filip, men du har rätt i att det kunde vara tydligare. Jag ska se vad jag kan göra...
Nej, det är ingen efterkonstruktion, utan det är snarare ifrågasättandet som är efterkonstruktioner. Jesus grundade själv sin kyrka, som tyvärr har splittrats. För ett par år sedan träffade jag en indisk präst, som berättade att hans i Kerala-provinsen i Inddien hade grundats år 52 äav Jesu lärjunge Thomas. Trots alla år som gått, det geografiska avståndet isoleringen från övriga kristenheten av olika muslimska välden, råder en fantastisk överensstämmelse i lära mellan den indiska och europeiska kyrkan.
Vi vet vilka som har skrivit Nya Testamentets böcker, detta har förnekats under 1700-tgalet och framåt, men denna kunskap har återupprättats av nya textfynd under den senaste tiden.
Skulle då inte dessa skribenter, som själva deltog i grundandet av de första kristna församlingarna, själva ha förklarat vad de skrev? Har du aldrig själv fått frågor om vad du egentligen menat, när du skrivit något? Lutheranen Schemnäitz skrev under 1500-talet: "Ty det är ingen tvekan om att urkyrkan mottog från apostlarna och apostoliska män inte bara texten till Skriften utan också dess legitima och naturliga tolkning."
För några år sedan fann jag följande sats på rysk-ortodoxa kyrkans webbplats: "Predanje kallas den del av Traditionen, som lär oss att rätt läsa och förstå Skriften."
Vad Luther vände sig mot var olika tillägg till den ursprungliga traditionen, som vi vet är av senare datum. Luther rensade, men så fanns det mer radikala reformatorer som ville rensa bort allt vid sidan av Skriften, utan tolka denna enbart med "Andens vägledning." Och det är närmast i de läran, som Gardell är uppväxt.
Du skriver vidare att dopet, nattvarden,kvinnliga förkunnare mm är "centrala, essentiella delar av tron". Men därom står ingenting i trosbekännelserna, som är sammanfattningar av de verkligt centrala delarna i tron.
I trosbekännelserna står heller ingenting om homosexualitet. Och det är anledningen till att jag inte anser att inställningen till homosexualitet är utslagsgivande för om man är kristen eller ej. Den som däremot förnekar att Jesus är Guds son är enligt min mening inte kristen. Spelar ingen roll om han heter Muhammed eller Gardell.
Tror man att Gud finns, tror man förstås att Guds ande kan hjälpa den troende att rätt förstå Skriften, men det är ju inte kontrollerbart om man inte någon tradition att jämföra med. Vem som helst kan ju påstå sig ha fått andlig vägledning.
Att jag själv, uppväxt i den lutherska traditionen och Stefan Swärd, uppväxt i den baptistiska traditionen, trots olika åsikter om dopet, nattvarden och prästämbetet, är överens om alla centrala delar av läran, är alltså ingen slump.
Slutligen: Det handlar inte om "panik", utan om det kristna "varumärket".
Problemet är väl faktiskt inte att Gardell tolkar Bibeln - utan att han går tvärsemot vad som faktiskt står i Bibeln svar på vitt.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Såväl Bibeln som Jesusgestalten är kulturellt allmängods. Ingen har monopol på någondera och det står var och en människa fritt att tolka eller lägga ut texten hur den vill.
Debatten som just uppstått bygger just på panik som Billgren skriver. 'Protestanternas' underliggande motiv handlar om helt andra fenomen än Jesusbilder, vilket tonläget illustrerar mycket tydligt.
Själv rasade jag inte av att höra Gardell, jag håller inte med honom i allt, men jag tycker om att höra andras perspektiv på tron. Gardell är otroligt intelligent i mitt tycke om än han kanske inte är utbildad inom teologi (vad jag vet). Han kan verkligen visa nya sätt att se på bibeln.
Man grips av panik därför svensk kristenhet står inför vägval. Och eftersom vi står inför vägval (återgå till grunderna, gå mot rom, bli anabaptistiska, bli mer nyandliga, etc etc) så blir det lätt kaos när en utomstående som Jonas Gardell kommer med en bok "Om Jesus", då kristenheten i sig själv står utan grund och rötter den dag i dag (det enda som lever kvar är ju själva moralen- men moral utan Jesus är ju död moral).
Om vi kristna hade lärt oss att vända oss till Gud istället för att vända oss till kosmiska tankar, organisationer med makt, eller egna förmågor- så hade det sätt lite annorlunda ut den dag i dag.
Gregorius Rex,
Det är inget fel på tonläget bara för att man gör invändningar. Eller är varje tonläge, som är högre än absolut tystnad för högt?
Om någon grips av panik är det knappast jag och andra som har varit med i debatten om några år och är vana vid argumenten.
Vilka underliggande motiv menar du att vi har? Jag har läst ett antal kommentarer från dig, att vi inte bryr oss om homosexuellas erfarenhet. Det gör vi visst, och själv tycker jag nog att jag har lärt mig en hel del, bl.a. tack vare dig, och har fått revidera en del åsikter jag har haft. Men jag är inte beredd att revidera den kristna läran, möjligen den praktiska tillämpningen av den på vissa punkter.
Det är klart att ingen har monopol på Jesus och bibeltolkningar, men jag har dock rätt att säga att vissa tolkningar inte är kristendom utan något annat.
Sedan har vi detta att Jonas Gardell sägs vara en mycket god människa, som stödjer och uppmuntrar andra. Ja, men bevisar det att han är kristen? Kristna har väl inte monopol på godhet!
Jasg kan naturligtvis inte veta vad Gardell EGENTLIGEN tror. Jag kan bara uttala mig om det som han har sagt och skrivit, och DET har drivit längre bort från traditionell kristendom, än exempelvis Muhammeds lära.
Kan det vara så att Gardell, som dock är artist och nöjesprofil, skriveer mer med tanke på läsare och publik än för kristna debattörer och teologer, och därför gör påsåtåenden som rimmar illa med traditionell kristen tro?
"att vi inte bryr oss om homosexuellas erfarenhet. Det gör vi visst..."
Det gläder mig. Dock är min massiva erfarenhet av motsatsen tillräcklig för att veta att det hör till ovanligheterna bland de kristna som drar åt det konservativa hållet. Och jag tror knappast att man behöver vara själavårdare åt homosexuella för att inse detta faktum.
Tonhöjden får vara hur hög den vill för min del. Det avslöjar dock saker om den som yttrar sig.
Själv välkomnar jag en frisk debatt om Jesusgestalten. Dock hade jag gärna varit utan de bittra undertoner och tendenser till orättmätigt ägande av sagda person. Bitterheten vittnar - som andra redan sagt här - om en svag tro.
En bärkraftig tro blir inte provocerad av vare sig fula broderade Jesusbilder i församlingshemmet eller av Ecce homo.
"Kristna har väl inte monopol på godhet"
Strävan efter godhet förfaller vara det sista dagens uppdaterade kristna har för ögonen 3 april 2009.
Varken du eller jag behöver revidera vår lära. Och båda får vi stå ut med de vederstyggligheter och hycklerier vi ser hos den andres lära. Och protestera mot dem. Vilket är vad vi gör.
Dogmer, traditioner och konventioner som dessutom inte är vare sig Kristna eller Bibliska, utan Hellenistiska = Hednisk Filosofi från Indien/Alexandria.
Nu tycker jag att broder Göran är mer än olovligt otydlig. Palestina låg vid Jesu tid sedan lång tid tillbaka inom den hellenistiska kultursfären. Bildade judar var väl förtrogna med hellenismen. Paulus var en bildad jude. När kristendomen spreds bland hedningarna, och där gjorde ju Paulus en pionjärinsats, behövdes den hellenistiska begreppsapparaten för att förklara den nya relgionen för hedningarna. Och för att avgränsa kristendomen mot de hedniska gudalärorna och den ateism som hade rötter i den hedniska miljön.
Att påstå att den tidiga kristna traditionen och dogmerna inte var kristna, lknar Ta fast tjuven, sa tjuven. För dessa dogmer användes ju i hög grad för att försvara kristendomen mot den nyhedendom och de gnostiska läror som då försökte infiltrera kristendomen, och nu åter har kommit på modet, och anklagar den traditionella kristendomen för att ha hedniskt ursprung.
Människor är ju hedniska i grunden, det syns på de stora helgerna vi har och speciellt hur vi firar dem här i Sverige, tex. Julen, Påsken och Midsommar, alla dessa helger har ju hedniska inslag.
Många, inte bara ateister, menar på att just detta visar att kristendomen är en konstruerad religion från hedniska religioner.
Vad svara man på det?
Hur övertygar man tex nån som faktiskt har kulturhistoriska belägg att Julen faktiskt var en hednisk tradition och inte kristen tradition, samtidigt som präster och andra religiösa ledare med förtjusning faktiskt anammat helhjärtat julens hedniska kulturarv?
Sanna,
Det där vet vi i detalj. Jag har t.o.m. själv deltagit i utforskning av hedniska kultplatser och brytningstiden mellan hedendom och kristendom i vårt land. Och det är nästan så att man känner hednagudarnas närvaro på en del av de kultplatser som jag har besökt. Och de är många.
Undra hur många bokstavkristna som väljer att fördöma boken ovan som verkligen läst den :-)
Jag själv väljer att inte uttala mig förrän jag har läst boken.
Snacka om att döma på förhand eller som man kan säga mera Bibliskt: Kasta den första stenen :-)
Jag sågar Gardells bok här:
http://jesusmissionrevolution.blogspot.com/
Intressant att notera är för övrigt att i de fyra-fem intervjuer jag hittills sett med Jonas Gardell angående hans bok, understryker han med emfas:
Tro inte på vad jag säger!
Det är ju uppenbart att många inte gör det heller. Men man utmålar honom ÄNDÅ som om han kom och sa: Tro på vad jag säger för detta är den yttersta sanningen om Jesus.
Kanske ytterligare ett varv med vad jag tidigare kallat högt tonläge: Gardells kritiker tappar ju trovärdighet, när de inte lyssnar på vad han säger. Vissa säger t o m rakt ut att de inte har för avsikt att läsa boken. Ändå ska han kritiseras.
De upprörda känslorna - ja, paniken - vittnar om att det finns andra motiv, andra drivkrafter.
Naturligtvis är en av dessa homofientlighet. Gardell blir berör alltid extra mycket, och får alltid extra kritik även när han säger sådant som sagts i hundra år.
Drivkraften hos de så kallade "på nyttfödda kristna" eller om du vill "bokstavskristna" är en stark motvilja, ibland ett rent förakt, mot de som är homosexuella.....
Skicka en kommentar
<< Home