torsdag, maj 14, 2009

Vilka är praktiserande heterosexuella?

av BENGT HELD

Saronkyrkan i Göteborg har haft ett möte berättar tidningen Dagen i en notis. Ja, riktigt trevligt har det där mötet varit. De har diskuterat att församlingen har en ny policy och nu ska acceptera "praktiserande homosexuella". Och det är väl i och för sig positivt att det blir en försiktig förändring.

Men så är det utrycket "praktiserande homosexuell". För vad är egentligen det? Någon kanske invänder att det är väl givet vad de menar men är det verkligen det? Om vi nu vänder på det och börjar definiera heterosexuella likadant, när blir de "praktiserande heterosexuella"?

Anders och Anna bor hemma och struntar en viss dag helt i sex och kärlek. Nåja, då är de väl inte praktiserande hetero då. Där kan vi nog vara ense. Men nästa dag så träffas de på stan och pratar med varann, de gillar varann och ska ses igen, kanske som vänner, kanske annat. På kvällen så onanerar båda två med fantasier om varann, har de blivit praktiserande hetero då? Eller är de ännu bara hetero i teorin eller vad det nu blir om de inte är "praktiserande"?

När de möts igen så har de en mysig kväll, innan de lämnar varann så ger de varann en kram och en snabb kyss på kinden, har de blivit praktiserande hetero då?

Eller betyder "praktiserande" att man måste ha sex?

Ja, samma resonemang gäller givetvis för ett samkönat par som ni nog gissat.

På Irland så var det en bög på 1980-talet som i olika rättsprocesser jobbade för att avskaffa totalförbudet mot homosexuella relationer. Landet hade faktiskt kvar ett sådant förbud till 1993. Han berättade i media att han själv hade en partner av samma kön.
En del tidningar och jurister kallade honom för "praktiserande homosexuell". För att förtydliga att han inte var någon homosexuell som levde i celibat. Några homosexuella aktivister beslutade då att närhelst de berättade om någon journalist eller jurist som de visste var gift med någon av motsatt kön så skrev de i sin utåtriktade information "Mr Smith, praktiserande heterosexuell och journalist skrev igår följande i tidningen... eller ....advokaten Richard, praktiserande heterosexuell, höll ett anförande förra kvällen.... För att visa att de inte levde i celibat. Och det hade effekt. Efter en tid så slutade tidningar och jurister omkring dem att använda ordet "praktiserande homosexuell". De hade genom egen erfarenhet fått veta hur stigmatiserande det kan vara att använda sådana ord.

Det som hade varit bäst är kanske om fler konservativt kristna varit "praktiserande medmänniskor". Men det är en annan debatt.

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Det är ett hycklande utan dess like så länge de inte i frikyrkorna behandlar de heterosexuella som bor sambo, har sex före äktenskapet, får barn utan att vara gifta, skiljer sig och/eller gifter om sig på samma sätt som homosexuella.

Det är tydligen jätteviktigt att inte homosexuella är "praktiserande" men inte om heterosexuella är det. Och det är inte viktigt att dela in heterosexuella i kategorier på det sättet.

Det visar återigen hur fixerade de är vid själva sexet, att det förmodligen enbart utgör en liten del av förhållandet tycks de inte vilja förstå. Och hur löjligt det blir att sätta etiketter på folk utifrån hur deras sexliv ser ut, som om det vore oerhört viktigt för alla att få reda på.

Jag vet att Saronförsamlingen öppnat upp för homosexuella och att de fått mycket kritik för det.

För mig är det ofattbart att någon vill vara medlem i en församling där församlingsledningen och de övriga församlingsmedlemmarna lägger sig i privatlivet på det sättet. Det ger stor makt åt församlingsledningen och främjar skvaller och skitsnack.

Det är ofattbart att kristna kan tycka att det är okej att vissa människor inte får vara medlemmar, eller att de visserligen få delta i möten men ej vara fullvärdiga medlemmar på samma villkor som andra pga sexuell läggning.

Att vissa tycker att det är okej att ha olika nivåer på medlemskapet, och att man kan halka ned i nivåer om något händer i privatlivet såsom skilsmässa, som tydligen Stefan Swärd EFK tycker. Inte nog med att det är en sorg och tillräckligt jobbigt att gå igenom en skilsmässa, utan då ska församlingsmedlemmen dessutom straffas i kyrkan genom att halka ned i en lägre nivå i medlemskapet. Det blir någon slags skampåle för de som "misslyckas" med att försöka vara perfekta.

Jag tycker att hela det resonemanget säger en hel del om människosyn, och att man visar att man har behov av att vara förmer än andra och göra skillnad på människa och människa. Man strävar efter något omöjligt, nämligen ofelbara människor.

Exemplen i den här bloggposten visar hur tramsigt det blir med uttryck som "praktiserande homosexuella", "utlevd homosexualitet" osv. Om inte förr måste alla inse det om man som i exemplet gör likadant fast med heterosexuella. Man kan fråga sig om den överdrivna fixeringen vid vad homosexuella gör i sängkammaren någonsin ska upphöra?

/Emma

fredag, maj 15, 2009 2:05:00 em  
Anonymous AT said...

Upplysningsvis så är det inte så där värst lätt för dem som lever ut sin hetrosexualitet tillsammans med någon de inte är gifta med i vissa frikyrkor. Däremot så accepteras oftast vissa fysiska uttryck som handhållande och kyssar för hetropar.

Ibland känns vissa kyrkor extremt sexfixerade.

fredag, maj 15, 2009 4:53:00 em  
Anonymous Lisa said...

"Det är ett hycklande utan dess like så länge de inte i frikyrkorna behandlar de heterosexuella som bor sambo, har sex före äktenskapet, får barn utan att vara gifta, skiljer sig och/eller gifter om sig på samma sätt som homosexuella."

Vill bara säga att jag är medlem i en frikyrka och håller definitivt med om uttalandet ovan! Skulle dessutom vilja tillägga att alla dessa kan ses som värre än girighet och egoism vilket också är helt uppåt väggarna!

"Kyrkan ska inte vara ett hotell för helgon utan ett sjukhus för syndare"

"Helgon vet att de är syndare - bara syndare tror att de är helgon."

Tyvärr har det funnits en tendens inom kristendomen att fokusera på gränsmarkörer snarare än mot centrum mot Kristus.

Vi som kyrka har INGEN rätt att säga till människor utanför hur man ska leva (på något område) och när en människa kommer nära Jesus och lär känna honom så förändrar han ens sätt att tänka och situationen löser så småningom sig självt...

lördag, maj 23, 2009 11:02:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home