Kommer åsikterna om hatbrott att svänga nu?
av TOR BILLGREN
Vissa kristna opinionsbildare har under många år kritiserat hatbrottbegreppet. Världen Idags Mats Tunehag har kallat hatbrott "ett hot mot demokratin" och man får ofta höra att människor som inkluderas i hatbrottsparagrafen skulle värderas högre än andra medborgare. En annan vanlig ståndpunkt är att hatbrottsbegreppet påstås vara skräddarsytt för att skydda homosexuella och muslimer, trots att ordet "trosbekännelse" finns med i definitionen.
Men i samband med redovisningen av 2008 års statistik har BRÅ förtydligat hatbrottskriterierna:
Det ska bli mycket intressant att ta del av vad kristna opinionsbildare tycker om det här. I dagens Dagen välkomnar chefredaktören Elisabeth Sandlund förtydligandet och framhåller hatbrottsbegreppets relevans. Men vad kommer de tidigare motståndarna att tycka? Att kristna värderas högre än ickekristna medborgare? Att hatbrottsbegreppet är odemokratiskt? Att det är framlobbat av högljudda kristna lobbyorganisationer? Att det syftar till att ge kristna en gräddfil i rättssystemet? Jag avvaktar med spänning!
Fotnot:
Jag tycker inte att hatbrottsbegreppet är oproblematiskt. Men om det nu ska finnas, är det rimligt att såväl sexuell läggning som trosbekännelse inkluderas i bestämmelserna.
Men i samband med redovisningen av 2008 års statistik har BRÅ förtydligat hatbrottskriterierna:
När det gäller hatbrott på grund av religion har Brå tidigare endast fört statistik över anmälningar som gällt judar och muslimer. Men från och med 2008 inkluderar man även hatbrott mot personer på grund av kristen religion. Det kan till exempel handla om skadegörelse och klotter på kyrkor och församlingslokaler, eller kränkningar och hot mot enskilda personer. (Dagen)
Det ska bli mycket intressant att ta del av vad kristna opinionsbildare tycker om det här. I dagens Dagen välkomnar chefredaktören Elisabeth Sandlund förtydligandet och framhåller hatbrottsbegreppets relevans. Men vad kommer de tidigare motståndarna att tycka? Att kristna värderas högre än ickekristna medborgare? Att hatbrottsbegreppet är odemokratiskt? Att det är framlobbat av högljudda kristna lobbyorganisationer? Att det syftar till att ge kristna en gräddfil i rättssystemet? Jag avvaktar med spänning!
Fotnot:
Jag tycker inte att hatbrottsbegreppet är oproblematiskt. Men om det nu ska finnas, är det rimligt att såväl sexuell läggning som trosbekännelse inkluderas i bestämmelserna.
4 Comments:
"När det gäller hatbrott på grund av religion har Brå tidigare endast fört statistik över anmälningar som gällt judar och muslimer. Men från och med 2008 inkluderar man även hatbrott mot personer på grund av kristen religion."
Jag håller med dig om att hatbrottsbegreppet inte är oproblematiskt. Och det kan väl inte förnekas att den omdefinition, som nu skett är "framlobbad" av "högljudda kristna lobbyorganisationer". Även om påståendet kanske rymmer en viss överdrift, är det inte helt fel att påstå att det gått till så.
Detta bekräftar bara den kritik som jag tidigare haft mot hatbrottsbegreppet, att det inte skyddar dem som har störst behov av sådant skydd, utan dem som har stora röstresurser och starka organisationer. Och det har ju både homosexuella och kristna. Det bör dock nämnas att homosexuella inte alltid har haft det, utan har kämpat sig till det ur ett fruktansvärt underläge.
Att lyckas med en sådan prestation kräver mental styrka, och det är något som de som idag är i störst behov av skydd av en hatbrottsparagraf nämligen de psykiskt sjuka, inte har.
Ju fler som inkluderas i hatbrottsbegreppet, desto mer utsatta blir de som inte gör det. De värderas som sämre människor än de som inkluderas i begreppet. Fördomarna mot psykiskt sjuka har ökat, och lär öka ännu mer.
Jag har varit kritisk till att kristna invandrare från Turkiet och Mellanöstern inte har haft samma skydd som muslimer, då deras orientaliska kristendom är en del av deras etniska identitet - alltså inte enbart för att de är kristna.
Jag har i princip varit mot all utvidgning av hatbrottsbegreppet jämfört med den ursprunliga lydelsen av lagen 1948, som huvudsakligen var ett resultat av judeförföljelserna under andra världskriget.
Vi har haft en diskussion tidigare om detta på bloggen, då jag i princip har försvarat domstolspraxis, vilken Bengt anser strider mot uttalanden av Riksdagen. Men det är rättsväsendet och inte Riksdagen som tolkar lagarna.
Om det blir någon förändring av domstolspraxis återstår att se. Det är även ur teologisk synpunkt mycket tveksamt om kristna ska skyddas av en hatbrottsparagraf enbart på grund av sin tro, utom när tron har samband med etnicitet.
Kristna ska inte undandra sig martyrskap, utan ska vara beredda att lida för sin tro. Erfarenheten visar att den kristna tron är som renast från politiska anpassningar när kristna förföljs.
En invändning som jag haft och har mot hatbrottsbegreppet är att lagstiftaren utgår från att det är privatpersoner eller enskilda tjänstemän hos myndigheter, inte lagstiftningen och myndigheterna som helhet som diskriminerar och kränker. Trots att det historisk sett alltid har varit staterna själva som stått för de värsta förföljelserna, samt att hatbrott som begås av enskilda ofta är kvardröjande effekter av äldre lagstiftning.
"Men vad kommer de tidigare motståndarna att tycka? Att kristna värderas högre än ickekristna medborgare? Att hatbrottsbegreppet är odemokratiskt? Att det är framlobbat av högljudda kristna lobbyorganisationer?"
Ja, kristna kan verkligen inte göra något idag utan att folk ska reagera och säga att det är diskriminering mot icke kristna och andra. Jag börjar bli lite trött på det. För när ska dem som säger så inse att de gör precis det de anklagar oss för. De diskriminerar oss kristna genom att inte låta oss ha samma förutsättningar som alla andra i samhället.
En intressant och bra analys du gör! (Tor, alltså.)
Skicka en kommentar
<< Home