Om att "markera" mot gaybröllop
av TOR BILLGREN
Ni har väl inte missat DN:s etikettexpert Magdalena Ribbings eleganta bemötande av en frågeställare som ville "markera" mot gaybröllop? Jag citerar frågan och svaret i sin helhet:
Fråga: Vi har blivit inbjudna till ett så kallat "gaybröllop" på min mans sida av släkten. Kalla mig gärna konservativ men jag anser att äktenskapet är något som är förbehållet mannen och kvinnan. Hur markerar jag min ståndpunkt på ett vänligt sätt utan att såra bröllopsparet?Hon kunde visserligen gärna haft lite mer is i magen och besparat sig insinuationerna. Här ligger några läsarkommentarer på inlägget.
Svar: Det bästa är att du tackar nej. Din man kan ju gå på bröllopet utan dig. En bröllopsgäst som har behov av att som du skriver, markera sin ståndpunkt mot den aktuella vigseln, gör bäst i att avstå från att närvara.
Du har din uppfattning och den har du rätt till. Men de två som ingår sitt lagliga äktenskap ska också respekteras, liksom svensk lag ska respekteras. Och då bör inte den med en syn motstridig den som manifesteras i denna vigsel närvara.
Så tacka vänligt nej, skriv eller säg att du är förhindrad, och låt din man som såvitt jag förstår av ditt mejl är mer tidsenlig och tolerant, gå ensam på bröllopet. Det är både korrekt och rimligt i denna situation. Det är inte heller sårande för dessa två som gifter sig att du är frånvarande. Vem vill ha en protesterande gäst på sitt bröllop?
Oavsett vad du skulle säga eller göra för att som du vill, markera din ståndpunkt ,skulle det framgå att du är emot vigseln, och då ska du inte heller närvara. Man måste inte gå på ett bröllop, till skillnad från vad många tror. Man har sin fulla rätt att tacka nej. Gör det.Magdalena Ribbing
posted by Tor Billgren at tisdag, april 27, 2010
12 Comments:
Och där vann Ribbing en hel drös med poäng från mig.
"Hon kunde visserligen gärna haft lite mer is i magen och besparat sig insinuationerna."
Njaa... jag tyckte den "subtila" insinuationen var grädden på moset, eller som det tidsenligt kallas, "added value" i svaret. ;)
Magdalena Ribbing är nästan alltid bra! Många har fått för sig att hon är nån sorts helt odynamisk vett och etikett-snobb. Men jag tycker hons varar vettigt.
I det här svaret så saknar jag dock rådet "Du kan också vara med på bröllopet, men skäm för guds skull inte ut dig genom att ´markera mot´ bröllopsparets livsval eller ens ta upp det för diskussion. Som du säkert förstår skulle det vara ett extremt klumpigt ,oartigt och osympatiskt beteende.
Tyvärr så är det alltför många som ser det som sin mänskliga rättighet att både gå på och markera sin syn på alla bröllop.
Lite lustigt: Ni här tolkar det alla på samma sätt som Magdalena Ribbing och alla (? Nästan i alla fall) hennes kommentatorer. Så jag klistrar in samma drapa jag mejlade till henne:
Hej!
Apropå frågan om "gaybröllop" häromdagen, där du råder frågeställaren att tacka nej och avstå från att närvara... Först, som bakgrund, några citat:
* Signaturen Thomasine skriver i en mejlad kommentar: "Jag förstår inte riktigt hur frågeställaren tänker när hon undrar hur man kan markera sitt ogillande på ett vänligt sätt utan att såra och samtidigt tacka ja till invitationen."
* Deborah säger: "MR har så rätt, det är bara att utebliva. Det engelska uttrycket i fri översättning: 'Jag tänker ingalunda hedra denna sammankomst med min närvaro.'"
* Maleandro rekommenderar: "I det här specifika fallet så tycker jag att kvinnan skall stanna hemma och ge en bra ursäkt till sin frånvara..."
* Du [=Ribbing] säger också i ditt ursprungliga svar: "...skriv eller säg att du är förhindrad..."
* Sign Philip påpekar i sin kommmentar: "Frågeställaren har ju rätt till sina egna åsiketer och bör därför tacka nej till inbjudan men jag anser däremot att hon definitivt bör tala om varför hon inte vill gå."
Min undran är helt enkelt: Har frågeställaren över huvud taget _sagt att hon vill gå_ på brölloppet, eller är det något som alla bara blint utgår ifrån?
Hon tänker kanske helt enkelt INTE som Thomasine tror, att hon ska kunna både 'markera sitt ogillande på ett vänligt sätt utan att såra' och samtidigt tacka ja; eftersom hon ville markera sitt ogillande _på ett vänligt sätt utan att såra_ kan hon förstås INTE använda Deborahs minst sagt snorkiga uttryck; hon kanske tyckte att det vore FEGT ELLER LÖGNAKTIGT att som du [=Ribbing] förespråkade påstå att hon 'är förhindrad'; eller, om "förhinder" inte skulle vara så trovärdigt, så var det kanske just vad Maleandro rekommenderar, en BÄTTRE URSÄKT till sin frånvaro, som hon frågade efter.
Eller, kanske snarast, om hon ville göra just som Philip säger och tacka nej till inbjudan men också tala om varför hon INTE vill gå... Så frågade hon kanske efter ett vänligt sätt att göra just det, som inte skulle såra. Så läste då i alla fall jag den ursprungliga frågan. Varför gjorde ingen annan det; är det en så omöjlig tolkning?
@ Christian R. Conrad
Vad skulle du ge för råd till frågeställaren?
Varför har hon över huvud taget ett behov att markera sin ståndpunkt, och speciellt vid ett tillfälle där två människor vill manifestera sin kärlek till varandra genom att ingå i en emotionell och juridisk förbund inför sina nära och kära.
Är det kristligt att göra så eller är det Phelpskt?
@Clapham: Ingen aning. Lyckligtvis var det ju inte mig hon frågade. :-)
@Sanna: Hon kanske helt enkelt vill vara ärlig och säga varför hon inte kan komma (om nu jag har tolkat det rätt), i stället för att ljuga något genomskinligt om "förhinder". Är det nu en så himla "okristlig" synd, eller?
Och vaddå "Phelpskt"; har OS-simmaren något med det här att göra?
"Phelpskt" efter baptistpastorn Fred Phelps, är tendensen att kunna överse med att man har olika synsätt i diverse aktuella ämnen (t.ex. partipolitiska sympatier), men inte kunna frånhålla sig från markeringar av ovan beskrivna slag i just HBT-frågor (och allt som oftast endast HBT-frågor).
Christian R. Conrad: "Hon kanske helt enkelt vill vara ärlig och säga varför hon inte kan komma (om nu jag har tolkat det rätt"
Det är en relativt förenklad tolkning av "Hur markerar jag min ståndpunkt.."
Grejen är inte att hon vill markera, grejen är att hon vill göra det vid ett tillfälle då markeringen av ens ståndpunkt är högst opassande, och jag skulle vilja påstå även sårande per default, oavsett hur vänligt man än försöker markera ståndpunkten att äktenskapet är endast till för man och kvinna, sen får man ju inte glömma att det handlar om släkten, visserligen är hon släkt genom ingifte, men ändå.
Phelpskt sätt att "markera sin ståndpunkt" är att markera det på ett sätt som är både sårande och i många fall även kränkande.
Phelps åsikter
Ursäkta off topic inlägget.
George Rekers, Anti-Gay Activist, Caught With Male Escort 'Rentboy'
George Rekers är ju, som bekant kanske är, grundaren för den ultra konservativa kristna antigay organisationen Family Research Council.
Ja, det rätta är ju att tacka nej utan att göra några påpekanden. Hon borde ha visat sin omtanke tidigare och det har hon kanske också.
Björn
Skicka en kommentar
<< Home