tisdag, augusti 28, 2007

Märklig slutsats om Polen

Det är kommunismens ofrihet som är roten till dumnationalism, homofobi och moralism. Men de är minskande problem. Inte tvärtom.

Så skriver debattören Erik Zsiga i dagens Dagen i en debattartikel som handlar om att kritiken som riktats mot Polen de senaste åren bygger på religionsförakt. Men hur kan det vara kommunismen som ligger bakom de antihomosexuella stämningarna i Polen när förhållandena för homosexuella idag de facto försämras? Hur kan homofobin vara ett "minskande problem" när det stiftas nya lagar som begränsar homosexuellas villkor? Menar Zsiga att dessa (oftast katolska) politiker inte bär ansvar för sina handlingar? Att de är så skadade av kommunismen att de inte är tillräkneliga? Jag förhåller mig skeptisk till Zsigas slutsater.

Etiketter:

8 Comments:

Anonymous rumcajs said...

http://www.weeklystandard.com/Content/Public/Articles/000/000/002/653hsdpu.asp

ockupationen av Sovjet o deras hårda linje gjorde att tolleransen för alla avvikare var mycket låg, alla skulle stöpas i samma form,
homosexuella kunde inte demonstrera,den kommunistiska säkerhetspolisen förde lista över
homosexuella som användes i utpresningssyfte, sexuell läggning var en statlig angelägenhet, så kom inte och snacka om att homosexuella har det sämre nu,
de finns överallt på tv,deras representanter finns i snart vartenda debatt, homo-organisationer frodas, homo-klubbar,etc.
samtdigt finns det en konservativ regering som är emot deras yttringar, men snart blir det ny vänster-liberal regering som vill "hjälpa" dom,

tisdag, augusti 28, 2007 10:20:00 em  
Blogger Tor Billgren said...

Med en katolsk regering är sexuell läggning i allra högsta grad en statlig angelägenhet. Lagar som begränsar homosexuellas villkor måste ensidigt betraktas som en försämring av situationen för homosexuella. Jag förstår inte vad det är som är glasklart i detta.

Kommunismen förtryckte homosexuella. Den katolska regimen förtrycker i allra högsta grad också homosexuella. Det finns ingen anledning att välja mellan dessa båda.

tisdag, augusti 28, 2007 10:26:00 em  
Anonymous Anonym said...

den gamla socialistiska regimen osynliggjorde homosexuella,
de fanns inte i med debatten,
nazister stigmatiserade homosexuella ,de fick bära rosa band i koncentrationlägren, och senare kommunister betraktade de som samhällsomstörtande element,
katolska kyrkan i sin katekesbok utgiven för 10 år sedan värnar om homosexuellas rättigheter, man ska respektera homosexuella människor,
men inte deras handlingar...
sen är det så att majoriteten av prästerskapet har homosexuell läggning, och utan tvekan den yrkeskår som har flest homosexuella...
Polen blev självständigt först 1991..alltså den debatten man hade i Sverige på 1980-talet har man i Polen först nu, tacka kommunisterna för det!

onsdag, augusti 29, 2007 6:51:00 fm  
Blogger Tor Billgren said...

Värna vilka rättigheter? Respektera hur? Älska syndaren men hata synden? När det samtidigt handlar om att betrampa individens innersta och mest sårbara väsen är det ju bara floskler.

I Vatikanens senaste dokument i frågan dehumaniseras homosexuella relationer (Considerations Regarding Propopals to Give Legal Recognition to Unions Between Homosexual Persons). På 80-talet slog man fast att brotsslighet som drabbar en homosexuell på grund av sin läggning är den homosexuelles eget fel.

onsdag, augusti 29, 2007 8:19:00 fm  
Anonymous Anonym said...

På kort sikt är utvecklingen, som jag konstaterar, oroväckande. Politikerna bär så klart ansvar för att de exploaterar de sunkiga stämningarna, men dessa stämningar har sin rot i kommunistdiktaturens ofrihet, intolerans och fattigdom. Det är ingen slump att just det djupt katolska land som under decennier hämmades av kommunismen, är det katolska land där homofobin verkligen har urartat.

Men ju längre Polen överlag tar sig från kommunisttiden, desto mindre kommer grogrunden för dessa problem att bli. Och därför är det på lång sikt ett minskande problem.

Mvh/Erik Zsiga

onsdag, augusti 29, 2007 12:55:00 em  
Blogger Tor Billgren said...

Skulle det vara ett minskande problem även om den katolska inriktningen på politiken skulle bli större än idag?

onsdag, augusti 29, 2007 1:02:00 em  
Anonymous Anonym said...

Poängen är ju just att skilja på katoliker i politiken och katolsk inriktning på politiken.

Att politikerna är katoliker kan jag inte acceptera som problemet i sig. Problemet är att pseudoreligiösa stämningar kan användas i politiken. Ett ökat sådant inflytande är självklart inte bra. Men återigen, det inflytandet får de som ett resultat av decenniers intellektuell, social och politisk fattigdom. Mänskliga rättigheter förnekades, tolerans för minoriteter var oönskat och den enskildes värde gentemot kollektivets intressen var obefintligt. Därför får korkade argument om familjen, nationen och historien sådant genomslag i dag.

/Erik Zsiga

onsdag, augusti 29, 2007 2:17:00 em  
Blogger Tor Billgren said...

Resonemanget påminner om hur den del debattörer ständigt skyller korruption och andra tillkortakommanden i afrikanska länder på de gamla kolonialmakterna.

onsdag, augusti 29, 2007 4:53:00 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home