torsdag, oktober 11, 2007

Svar till Johan Lumme

Bloggaren Johan Lumme bad mig kommentera hans inlägg Österbottningar är lättlurade 3, där framför kritik mot homosexualitet och homorörelsen.

Eftersom hans bloggprogram inte medger direktlänkning till enskilda inlägg publicerar jag hans inlägg i sin helhet först, och mitt svar därunder.

10.10.2007 18:24:38 Österbottningar är lättlurade 3

När det är dags att introducera nyspråket, tar man hjälp av olika psykologiska knep från retorik och marknadsföring. Man ger synden ett nytt namn som väcker positiva känslor. T.ex. homosexuella sodomiter kallar man "gay" - glada, muntra. Deras orgier kallas festivaler och deras marscher går under devisen "pride", stolthet, i stället för skam.

Samtidigt blir det viktigt att lägga beslag på hela den offentliga diskussionen genom att förklara avvikande åsikter brottsliga. När det amerikanska psykiaterförbundet för något årtionde sedan avförde homosexualitet från listan över sjukdomar, var det ett politiskt beslut. Man hade inte gjort några nya vetenskapliga upptäckter som motiverade beslutet, utan det var ett resultat av stark påtryckning från olika lobbygrupper.

Och här får tankefrihet och vetenskapens frihet stryka på foten. På Sveriges HomO:s (ombudsmannen mot diskriminering pga. sexuell inriktning) hemsida kan man läsa om en föreläsare i psykologi som i universitetet nämnde att homosexualitet går att bota. Föreläsaren anmäldes genast för myndigheterna. Denna gång blev domen frikännande, därför att föreläsaren "inte kunde veta" att det i klassen fanns en öppet lesbisk kvinna som "kände sig kränkt".

Söker man på Google och namnen "Jones" och "Yarhouse" ser man hur det fungerar i praktiken. Professor Yarhouse - inte från ett amerikanskt postorderuniversitet, utan från Arizona State University - hade tillsammans med en kollega gjort en grundlig undersökning, som visade att man i många fall botat homosexualitet.

Sådana forskare är naturligtvis ett hot mot de homosexuella fundamentalisterna, som angripit deras undersökning världen över.

För en kort tid sedan kunde man i Aftonbladet med stora rubriker läsa att EXTREMISTER infiltrerat den svenska idrottsvärlden. Bekymrade idrottsledare och politiker uttalade sig och lovade att "titta på saken" (som man säger i Sverige inte för att bagatellisera och förlöjliga, utan med betydelsen att granska ordentligt).

Terrorister? Nynazister?

Nej, det som hade hänt var att några idrottsföreningar hade samarbetat med en kristen kyrka, som vågat hävda den farliga sanningen - att homosexualitet går att bota.

När jag skrev mitt första inlägg i denna blogg, reagerade genast Tor Billgren, en svensk reporter som har en bloggsida med den enda uppgiften att motarbeta "farliga" åsikter som mina. Jag hoppas du reagerar också nu, Tor! Dina inlägg var sakliga och kunskapsrika och det är alltid nyttigt att höra olika åsikter.

Mitt svar:

Tack för din vänliga inbjudan.

1. Jag har aldrig påstått att dina åsikter är farliga. På min blogg försöker jag BEMÖTA saker som jag reagerar på. Det är alltså SVAR på något som sägs eller skrivs. Att svara är inte att motarbeta, det handlar snarare om deltagande i en dialog.

2. Det är riktigt att homosexuella tillämpat nyspråk för att hitta adekvata benämningar på sig själva. Ordet ”sodomit” som kyrkan framgångsrikt upprätthållit genom århundraden är ju helt felaktigt och missvisande, eftersom det enda vi får veta i Bibeln om männen i Sodom är att de vill gruppvåldta två änglar. Och vad har det med homosexualitet att göra?

Homosexuellas nyspråk handlar främst om att finna en utväg ur den förödmjukande, förminskande och förtryckande terminologin majoritetssamhället belagt dem med. Jämför med nyspråket som numera används för att benämna ”romer” (istället för ”zigenare” eller ”tattare”) och ”färgade” (istället för ”neger” eller ”nigger”).

Pridefestivalen handlar om att våga vara stolt för den man är och att våga stå upp mot förtryck och fördomar. Att man som du föreslår skulle kalla festivalen för ”skamfestivalen” hade gått stick i stäv med festivalens syfte. Ett tips på vägen dock: antigaydebattörer som ogillar Prideevenemang brukar översätta ordet med ”högmod” istället för ”stolthet”. Det är både fyndigt och bekvämt, eftersom man inte behöver gå omvägen via helt andra ord.

3. Det var snarare så att det just var politiska, religiösa och juridiska (homosexuella handlingar var ju förbjudna i många delstater på den tiden) påtryckningar som gjorde att sjukdomsklassningen hade behållits så länge. APA konstaterade att homosexualitet inte levde upp till de kriterier som krävs för en psykisk sjukdom, och strök det således från listan över sjukdomar.

Det var på samma sätt i Sverige 1979. Beslutet fattades av Socialstyrelsen – inte av politiker. Regeringen hade INTE med det att göra. (Integrationsministern försökte i våras ge den borgerliga regeringen 1979 cred för att sjukdomsklassningen togs bort, men det finns det alltså inget utrymme för. Jag skrev om saken här.)

4. Att redovisa ANMÄLNINGAR till HomO är helt meningslöst. Folk anmäler till höger och vänster. Att dra några slutsatser av det, är som att redovisa alla anmälningar t.ex. kristna gör till Granskningsnämnden för radio och TV, och anklaga gruppen kristna för att vilja strypa yttrandefriheten. Det som är relevant är FÄLLNINGAR. Fallet med Åke Green är ett bevis på att man får påstå vad som helst om homosexuella och homosexualitet utan att straffas för det.

5. Jones- och Yarhousestudien redovisar inte i ett enda fall där någon av de undersökta gått från genuin homo- till heterosexualitet. Vad man visat är att 11 personer av 72 under en treårsperiod med exgay-terapi påvisat en rörelse i heterosexuell riktning. Man har inte gjort några fysiska mätningar av sexuella attraktioner, utan allt baseras på vittnesmål. Jag ifrågasätter inte att det skulle gå att ändra sin sexuella läggning. De som känner att det är nödvändigt av personliga skäl har självfallet rätt att försöka. Men det är tragiskt om de luras av all den lömska propaganda som omger hela exgayrörelsen. Många debattörer (t.ex. Peter LaBarbera) talar om ”radikal och omedelbar” förändring – men sådant förekommer inte. Exodus ordförande Alan Chambers kallar sig f.d. homosexuell, men medger att han fortfarande känner fysisk attraktion till män. Men vad det, om inte just homosexualitet? Mycket ex-gay-retorik är alltså bara en lek med ord. Nyspråk, om du så vill... (Formuleringen ”homosexuell livsstil” istället för ”homosexualitet” är också ett exempel på detta.)

Istället för att fokusera på de som har angripit Jones/Yarhouse kan du ju studera hur ”gayaktivisten” Jim Burroway hittills har granskat studien. Dr Jones har till och med varit inne och bemött dessa kommentarer och berömt dess vederhäftighet. Jag refererar till Burroways granskning här.

6. Aftonbladet är en kvällstidning och kvällstidningarnas främsta drivmedel är KONFLIKT. För övrigt ÄR det i Sverige en extremistisk åsikt att homosexualitet skulle gå att bota, eftersom 1.) formuleringen implicerar att homosexualitet skulle vara en sjukdom, och 2.) det inte finns något socialt behov för homosexuella att ändra sin läggning i Sverige.

7 Comments:

Anonymous Teas mamma said...

Tor, om omständigheterna hade varit annorlunda hade jag bett dig gifta dig med mig. Puss!

torsdag, oktober 11, 2007 5:19:00 em  
Blogger Tor Billgren said...

Åh, jag rodnar...

torsdag, oktober 11, 2007 5:21:00 em  
Blogger Fred said...

Fantastiskt bra svar. Tryckte ner varenda av hans påstående i halsen på honom själv! Tack!

torsdag, oktober 11, 2007 6:39:00 em  
Blogger swYck said...

Bra bra bra. Skall bli intressant om han kan åstadkomma något svar...

fredag, oktober 12, 2007 12:31:00 fm  
Blogger Tor Billgren said...

Se Lummes blogg för svar och kommentarer.

fredag, oktober 12, 2007 9:31:00 fm  
Blogger Noa Resare said...

Åh, att bli friad på av Teas mamma är inte illa. Grattis!

lördag, oktober 13, 2007 1:55:00 em  
Blogger Tomas Lif said...

Underbart fint herr Billgren.
Jag följer verkligen din blogg flera gånger i veckan. Alltid värt det.

söndag, oktober 14, 2007 9:55:00 fm  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home