onsdag, juli 04, 2007

Antihomoaktivism och makt

Här kommer lite USA-relaterad homostatistik från The Economist:

Antalet öppet homosexeulla hushåll växer snabbare än befolkningen som helhet.

År 2000 fanns det 600.000 öppna homosexuella par i USA. 2005 hade den antalet ökat med 30% till 777.000.

89% av amerikanarna tycker att homosexuella bör ha samma villkor på arbetsmarknaden.

1996 var 27% för homoäktenskap. 2007 hade siffran stigit till 46%.

1990 bodde 92% av gayparen i städer medan bara 77% av heterohushållen gjorde det. År 2000 hade siffrorna jämnats ut till 84% för homoparen och 80% för heteroparen. Homoparen gör alltså som heteroparen: flyttar ut i förorten för att få lugn och ro och framförallt bättre förhållanden för sina barn. Enligt artikeln har 25% av homoparen barn, vilket betyder att cirka 200.000 barn eller fler lever i familjer med homosexuella föräldrar. Och som sagt: siffrorna ökar ständigt.

Artikeln refererar till en intervju med en man som lever med sin man och sina barn i Ohio – en av delstaterna som har röstat fram tillägg i konstitutionen mot homoäktenskap. Han klagar inte på något, men uttrycker viss oro över hur myndigheterna ska betrakta familjen. Till exempel om de båda ska tillåtas komma till sjukhuset om barnet blir sjukt.

Kommentar:

Samtidigt som vi ser att allt fler homosexuella bildar familj, skaffar barn och lever förortsliv intensifieras också de antihomosexuella krafterna, framförallt från religiöst håll.

Jag ser flera förklaringar. En är att många högerkristna inte vill att homosexuella ska verka normala eftersom det strider med hur deras bibeltolkning beskriver homosexeulla. Homosexuella som inte uppfyller det de betraktar vara av gruppvåldtäktsförsöket i Sodom och Paulus prat om "manliga" och "kvinnliga" homosexuella eller "gosseskändare" uppvisar ju genom sin vandel och sitt liv att Bibeln har fel. Eller i alla fall den högerkristna tolkningen av Bibeln. En "assimilerad" homosexuell är därför en farlig homosexuell, trots att det borde vara tvärtom.

Därför kämpar de med näbbar och klor för att försvara den demoniserande bilden och visa att den är sann. Att homosexuella egentligen inte vill knyta band. Att assimileringen i själva verket är en trojansk häst i det "normala samhället".

Men det handlar inte bara om att värna om Bibelns negativa bild av homosexuella, utan också om att markera en tydlig skillnad mellan vi och dom. Homosexuella är lägre stående moraliskt sett eftersom varje aspekt av deras samliv anses vara synd.

Man ska älska syndaren men hata synden, heter det. Denna hållning kräver ett uppifrånperspektiv där man kan klappa de homosexuella på huvudet – ungefär som man behandlar ett barn som har bajsat i byxorna. Homosexuella som har fräckheten att inte tacksamt böja på huvudet inför denna nedlåtande acceptans – som alltså inte vill behandlas som ett barn som bajsat i byxorna, betraktas som ett hot eftersom de inte inordnar sig i den moraliska hierarkin som dikteras av religionen. Det är förmodligen ifrågasättandet av dessa maktpiedestaler som vissa skribenter uppfattar som ett hot mot samhällets fundament i sina texter om homoproblemet och äktenskapsfrågan.

0 Comments:

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home