onsdag, mars 25, 2009

Därför är främlingsfientliga partier ofta emot HBT-rättigheter.

Sverigedemokraterna, Dansk folkeparti, Front National, Lega nord....

Partier med "nationalistisk" ideologi. Eller man kan kalla dem för främlingsfientliga. Deras retorik handlar ju oftare vad de är emot (sånt som enligt dem är främmande kultur) än vad de gillar med det egna landet.

Men vad tycker nationalistiska partier om homosexuella? Och vad är orsaken till deras åsikter om HBT-personer? Sverigedemokraterna skriver på sin hemsida att ett av deras "fokusområden" är familjen. Där hittar vi bl.a. följande formulering.

Sverigedemokraterna vill:

Slå vakt om kärnfamiljen och det traditionella äktenskapet som samhällets bas.


Det här är ju ett ganska traditionellt konservativt budskap även om det är diskriminerande emot samkönade par. Men vissa sd-politiker har sagt värre saker än så. Björn Söder är inte vem som helst i partiet, han är partisekreterare. Sd:s motsvarighet till sossarnas Baylan och moderaternas Schlingmann alltså.

Så här skrev Söder förra sommaren i partiets tidning Sd-kuriren.

Pride hyllas av den politiskt korrekta eliten som tillsammans med den mycket framgångsrika och numera inflytelserika homolobbyn försöker normalisera sina sexuella avarter....Vad är det som säger att den sk normaliseringen slutar med att homo-, bi- och transpersoner (hbt-personer) skall ”normaliseras”? Varför inte personer som begår tidelag (sex med djur) eller pedofili (sex med underåriga)?

Det svenska samhället är idag i total upplösning. Pendeln har helt enkelt slagit över. Det som är onormalt ses helt plötsligt som normalt.... Fotbollsspelaren Glenn Hysén invigningstalade idag på det perversa homosexevenemanget Stockholm Pride.


Det här är givetvis klassisk homofientlig retorik. Homosexuella är ett hot mot samhället, ett hot mot majoriteten av befolkningen. Och som vanligt så jämför man homosexuella vuxna par med pedofiler som är ansvariga för övergrepp på barn. Det borde vara helt oacceptabelt att göra den typen av kränkande uttalanden för ett parti som i vissa opinionsmätningar får mer än 4 % och kan hamna i riksdagen efter valet 2010. Dessutom hänvisar han hur till hemskt det är att man idag inte offentligt får håna bögar och lesbiska utan att själv få hån tillbaka av demokratiska människor.

I ärlighetens namn ska jag säga att Söder inte är representativ för partiet i sin helhet. Deras ordförande Jimmie Åkesson har inte gjort några liknande uttalanden. Inte heller någon annan i deras nuvarande partistyrelse vad jag vet. Men att en partisekreterare gör det är illa nog. Att övriga i partiledningen utan några offentliga protestester accepterar att han formulerar sig så extremt och kränkande som han faktiskt gör är ännu allvarligare.

Men är det här en slump? Nix. Jag följer noga HBT-debatten i de flesta av Europas länder. I nästan alla länder så är det två typer av grupper och partier som är mest negativa till HBT-reformer, dels konservativt kristna (förutom givetvis i Albanien och Turkiet där det är konservativa muslimer), dels olika nationalistiska och främlingsfientliga partier och grupper.

Varför är då extremnationalistiska partier så ofta även HBT-fientliga? Svaret kan tyckas enkelt. Har man fördomar om en grupp (invandrare) så är det lätt att ha fördomar om andra minoriteter (HBT-personer). Och så är det säkert ofta. Även om vissa människor är HBT-vänliga men samtidigt främlingsfientliga och vice versa. Men generellt så visar attitydmätningar att folk som har fördomar om en minoritet ofta har fördomar och negativa attityder till andra minoriteter.

Trots det så menar jag att förklaringen nog inte är riktigt så enkel. Även ideologiska nationalister borde ju kunna respektera HBT-personer som tillhör den egna etniska gruppen. Blonda bögar och lesbiska skulle kunna vara en del av nationalistidealet i Norden. Visserligen så får inte samkönade par barn tillsammans biologiskt (något som är viktigt i nationalistpartiers propaganda) men nationalistiska grupper brukar ju kunna acceptera heteropar som inte kan eller vill få barn med varann.

Nej, om man granskar de nationalistiska partiernas ideologi så kan man hitta en annan förklaring. Nationalisterna vänder sig emot det som de menar skapar "oordning" i samhället, sådant som orsakar det Björn Söder kallar "normupplösning". Just ordning och reda tycks vara mycket viktigt för nationalistpartier. Det budskapet hittar man i land efter land från olika främlingsfientliga grupper. Det är en av deras argument emot mångkultur, att det orsakar förvirring och kaos i samhället. Det är ett svart-vitt resonemang, antingen så är man som "oss" hederlig, ärlig, vill jobba etc eller så är man som "de främmande", kriminella, ohederliga etc. Mångfald och olikhet blir ett problem.

Visst vill vi väl alla ha en viss ordning i samhället, att folk ska följa lagar och liknande, men i nationalistpartiernas version så blir det där ordningskravet mycket mer extremt än så.

Och likadant blir det inom familjepolitiken. HBT-personer skapar "oordning" jämfört med sd:s idealssamhälle där alla bor i kärnfamiljer. Och bisexuella vet man ju inte var man har egentligen. Transpersoner skapar oordning och förvirring när det gäller könen. Och så håller det på i deras retorik.

Det som demokratiska partier brukar mena är en tillgång, att folk är olika och lever på olika vis blir enligt extremnationalistpartierna istället ett hot mot samhällets ordning och normer.

Där någonstans hittar vi nog en viktig orsak till att nationalistska främlingsfientliga partier i land efter land i Europa jobbar emot en könsneutral äktenskapslag och homoadoptioner, ibland även emot rätten till gayparader och lagar mot diskriminering.

Om några månader, i början av juni, är det val till Europaparlamentet. Det är ingen slump att den högerextrema gruppen där (som sd sannolikt blir en del av om de skulle komma in i EU-parlamentet) är den grupp som är mest negativ till HBT-rättigheter vid omröstningar där.

Visst är Sverigedemokraterna idag inte ett tydligt homofientligt parti som de var fram tills för några år sedan. Även de har säkert blivit påverkade av de mer liberala attityderna i samhället. Delvis är det nog också en anpassning av budskapet, det blir svårare hamna i riksdagen med ett för extremt program. Sd är till stor del ett populistiskt parti.

En del bögar, lesbiska, bisexuella och transpersoner sympatiserar med Sverigedemokraterna. Det är inte något att hymla med. Precis som en del invandrare sympatiserar med homofientliga partier.

Ofta säger HBT-personer som gillar sd att för dem är inte HBT-politiken det viktigaste utan andra saker tex att byta invandringspolitik. Men även om Sverigedemokraterna idag visar en acceptans för homosexuella så blir det tydligt att HBT-personer inte är en del av deras ideal. Och om vinden vänder igen, om homofientligheten ökar igen precis som i mitten av 1980-talet när hiv-spridningen ökade och bögar fick skulden för det, hur tryggt är det då att ha sd vid sidan.

Det är som bekant när det är tufft i debatten i samhället som en minoritets situation verkligen prövas och vem som dess vänner är. Sd lär inte vara en av de där vännerna då.

12 Comments:

Blogger Bengt Held said...

Jag kan lugna de flesta (och möjligen göra någon besviken) här med att mina bloggmeddelanden inte blir så här långa alltid. Det här var mitt premiärmeddelande.

Härefter blir de flesta sb mina meddelanden ungefär som herr Billgrens brukar vara när det gäller artikellängd.

Bengt Held

torsdag, mars 26, 2009 1:04:00 fm  
Anonymous Zem said...

Bengt, du gör en mycket viktig poäng och jag delar din analys till fullo. Just rädslan för de annorlunda, de som skapar oreda och oordning är ett genomgående drag i alla totalitära eller fascistoida rörelser. Ska man hårddra det så är det väl i själva verket ett genomgående drag i alla samhällsbyggen, men rädslan koncentreras och blir mer aggressiv ju mer likriktat samhället (eller samhällsidealet) är.

En spännande bok i sammanhanget är Arjun Appadurais Vredens geografi som även om den inte specifikt diskuterar hbt-diskriminering, tar upp just de problem som uppstår när vissa grupper (immigranter i Appadurais exempel) ges skuld för att skapa oreda i samhället.

Självfallet är även gamla Mary Douglas bok Renhet och fara ett standardverk när det gäller denna fråga. Det märks inte minst på att t.ex. Appadurai använder sig flitigt av hennes teorier.

Tack för ett bra premiärinlägg! :)

torsdag, mars 26, 2009 1:10:00 fm  
Blogger Robin Bolinsson said...

Jag blir alltid lika mörkrädd när jag läser ett uttalande från SD. Likaså blir jag mörkrädd när jag läser ett uttalande från ett extremt konservativt parti med kristna värderingar som pläderar om vikten av kärnfamiljen. Jag höll nyligen ett tal om att vi bör skrota begreppet kärnfamilj, så jag är väldigt trött på den termen. Det är skandal att SD är över 4%; ett kristet parti åker ur riksdagen (KD) och ett annat åker in. Båda med konservativa värderingar vad gäller HBT-personer och kärnfamiljen..

torsdag, mars 26, 2009 10:17:00 fm  
Anonymous TP said...

Undrar om det där med ordning och reda, var sak på sin plats, allt annat oroar mig, är ett utslag av höga testosteronhalter.

torsdag, mars 26, 2009 11:26:00 fm  
Anonymous LIVET ÄR UNDERBART said...

Alla är vi brödrar och systrar under ytan.

torsdag, mars 26, 2009 12:11:00 em  
Blogger Roger Svensson said...

Varför skulle värdekonservativa partier stödja den kulturmarxistiska politik som till stora delar präglar ”HBT-rörelsen”? Att man inte bekänner sig till diverse ”genus”- och ”queer”-teorier är ju inte nödvändigtvis samma sak som att man är ”homo- och kvinnofientlig” som förespråkarna för dessa teorier brukar hävda (vilket är ungefär samma sak som när kommunister hävdar att alla som inte stödjer deras idéer är ”arbetarfientliga”).

Att Jimmie Åkesson, eller någon annan Sd-företrädare, knappast kommer att gå i någon Pride-parad betyder inte att det bland Sd-anhängare skulle finnas något större andel som vill t.ex. kriminalisera homosexuella handlingar. Däremot finns det stort stöd för dessa idéer i andra grupper, t.ex. 28% av de med härstamning från muslimska länder i en undersökning i Danmark. Om, eller snarare när, det kommer till konflikt med dessa grupper lär homosexuella ha fler ”vänner” i t.ex. Sd än vad man har bland de kultur- och moralrelativistiska ”liberalerna” och vänstern …

torsdag, mars 26, 2009 1:54:00 em  
Blogger Bengt Held said...

Roger

1. Nog är det besynnerligt att kalla lika rättigheter och en könsneutral äktenskapslag för "kulturmarxism". Det betyder att både nyliberalerna i moderata ungdomsförbundet och kristdemokratiska partier i Nederländerna och Belgien är kulturmarxister. De är nämligen för en könsneutral äktenskapslag.

Men så¨har strategin ofta varit i den homofientliga propagandan. Man har försökt koppla ihop kampen för homosexuellas rättigheter med motståndarnas ideologi. Därför har många konservativa partier i olika länder (USA, Västeuropa etc) kallat HBT-rättigheter för socialistiska försök att förstöra familjen medan kommunistpartier i olika länder (fd diktaturerna i Östeuropa, vissa kommunistpartier ännu idag tex i Grekland) kallat samma kamp för kapitalistisk dekadens. Nu kan ju rimligen inte homorättigheter vara både socialism och kapitalitisk dekadens samtidigt. Men det visar att när sakargumenten är svaga blir det enklare att ha klyschor.

2. Jag kallar inte sd för ett homofientligt parti idag. Tvärtom skriver jag i min artikel att de var det fram tills för några år sedan men inte är tydligt homofientliga idag. Däremot är deras åsikter om äktenskapslagen diskriminerande emot samkönade par eftersom de vill vägra homopar möjligheten att gifta sig.

Inte heller talar jag i min artikel något om queerteorier. Att du i ditt svar argumenterar så mycket mot vad andra sagt i debatten kan möjligen vara ett tecken på att du haft svårt att hitta saker i min artikel som du kan vända dig emot.

3. Inte heller har jag sagt att Åkesson måste gå med i någon gayparad. Men nog är det besynnerligt dels att sd är emot lika rättigheter för homopar och heteropar, och än värre att Åkesson utan problem tillåter sin partisekretare att sprida homofientlig propaganda och kalla homosexualitet för perversion. Men du Roger kanske tycker det är fint och tolerant att kalla HBT-personer för perversa? Är det då fint och tolerant att kalla alla sd-sympatisörer för perversa också?

Om sossarnas partisekreterare Baylan skulle kalla judar för perversa eller moderaterans partisekreterare Schlingmann skulle kalla araber för perversa kan jag nog lova att Sahlin respektive Reinfeldts skulle reagera och offentligt kritsera sådana uttalanden.

4. När det gäller homofientlighet bland sverigdemokrater kontra muslimer så publicerar jag en ny artikel om det här på bloggen där jag bemöter dina argument.

torsdag, mars 26, 2009 6:00:00 em  
Anonymous Sanna said...

Vad är en Nyttig Idiot?

Jag kan inte begripa varför en hbt-person skulle sympatisera med SD öht, ingen självbevarelsedrift?

"Ofta säger HBT-personer som gillar sd att för dem är inte HBT-politiken det viktigaste utan andra saker tex att byta invandringspolitik."

Är det nån som tvivlar på att när SD är klar med invandrarna så tar de itu med hbt.

"Tyskland hämtade de först kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade de de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade.
"
-Martin Niemöller

fredag, mars 27, 2009 7:09:00 fm  
Blogger Bengt Held said...

Eftersom både Zem och Sanna hänvisat indirekt till fascism i kommentarerna om sd så vill jag säga följande. Det här är egentligen inte i polemik mot Zem eller Sanna utan mer som ett förtydligande vad jag menar att sverigedemokraterna är för parti.

Det är viktigt att konstatera att sverigedemokraterna inte är ett nazistiskt parti idag, de är inte ens i närheten av att vara det. Det konstaterar även tidningen Expo. Sd är för demokratin som politiskt system.

Däremot har sd ett ursprung i halvnazistiska grupper som Bevara Sverige svenskt och Sverigepartiet. Ideologiskt är det också tydligt att de hämtade inspiration från nazistisk ideologi i början av sin historia. Men de har sedan mer blivit ett traditionellt högerpopulistikt parti typ dansk folkeparti (som inte alls har något ursprung i nazism eller halvnazism)

Det är dock två falanger inom sverigedemokraterna. Dels den "pragmatiska" falangen som vill att sd ska vara ett högerpopulistiskt parti som Dansk folkeparti. Nästan hela sd:s partistyrelse idag tillhör den falangen med Jimmie Åkesson i ledningen. De som tillhör den pragmatiska falangen är ofta från Skåne och Blekinge, de områden där sd är starkast.

De är oftast för partnerskapslagen men emot en könsneutral äktenskapslag, internationella homoadoptioner och inseminationer för lesbiska kvinnor. De är tydligt heteronormativa men inte homofientliga. Nära kd alltså inom HBT-politiken.

Sedan har sd en minoritet, en extrem falang, som vill att partiet återigen ska bli mer som det var på 1990-talet, alltså flirta med halvnazistiska grupper. Ungefär som nationaldemokraternas politik idag. En av dess representanter är fd partiordföranden Mikael Jansson. De är dock i tydlig minoritet i partiet idag. Den extrema falangen inom sd är starkast i Västsverige.

Den extrema falangen inom sd är tydligt homofientliga, de var de som fixade så att sd fram till 2003 ville avskaffa partnerskapsreformen och därmed göra redan gifta homopar ogifta igen juridiskt. De är emot partnerskapslagen och menar att homosexualitet är en "onormalt" även om de inte vill förbjuda det.

Det här är givetvis generaliserande om de två falangerna. Varje individ inom de två falangerna har inte samma åsikter. T.ex. så är partisekreteraren Björn Söder homofientlig trots att han annars tillhör den "pragmatiska" falangen i partiet.

fredag, mars 27, 2009 10:22:00 fm  
Blogger Roger Svensson said...

@ Bengt Held

1. Jag hävdade aldrig att man måste vara kulturmarxist för att stödja t.ex. könsneutrala äktenskap, bara att ”HBT-rörelsen” i Sverige har kommit att starkt förknippas med dessa idéer.

2. Påstod eller inte att du kallat Sd homofientliga. Att något är ”diskriminerande” är ju inte eller nödvändigtvis samma sak som att det är ”fel” eller att det skulle vara ”besynnerligt” att vilja ha denna ”diskriminering”. T.ex. är ju även äktenskapslagen ”diskriminerande” mot dem som vill ägna sig åt månggifte, få i Sverige tycker dock nog att just denna ”diskriminering” är ”fel” eller ”besynnerlig”.

3. Nu är det nog mer Söders egna tankar som kom till uttryck än någon officiell Sd-linje, sen betvivlar jag att han hade inhämtat något tillstånd från Jimmie Åkesson eller någon annan innan han publicerade detta blogginlägg. Naturligtvis är det dock mycket olämpligt att en officiell partirepresentant uttrycker sig på detta sätt, just Björn Söder är ju f.ö. (ö)känd för att i bland komma med mindre genomtänkta uttalanden.

4. Får kommentera detta där då …

fredag, mars 27, 2009 3:01:00 em  
Blogger Bengt Held said...

Roger

Hur definierar du en kulturmarxistisk familjepolitik?

"Att något är ”diskriminerande” är ju inte eller nödvändigtvis samma sak som att det är ”fel” eller att det skulle vara ”besynnerligt” att vilja ha denna ”diskriminering”. T.ex. är ju även äktenskapslagen ”diskriminerande” mot dem som vill ägna sig åt månggifte, få i Sverige tycker dock nog att just denna ”diskriminering” är ”fel” eller ”besynnerlig”."

Nej, det är ju sant att lagar som i någon mening är diskriminerande kan vara acceptabla men då bör det ju var tydliga sakskäl för att behålla den diskrimineringen. När det gäller månggifte har vi en tydlig jämställdhetsaspekt som jag tycker är viktig. Inte så att alla som skulle testat månggifte är emot jämställdhet men många som ägnar sig åt månggifte är mycket patriarkala och konservativa.

Dessutom skulle det kunna leda till juridiska problem hur man ska lösa konflikter juridiskt i ett månggiftesäktenskap.

Inga av de argumenten är tillämpliga på debatten om en könsneutral äktenskapslag.

Bra du markerar avstånd till Söders uttalanden.

söndag, mars 29, 2009 3:11:00 em  
Blogger Roger Svensson said...

@ Bengt Held

Med kulturmarxism avser jag Frankfurtskolan med ”filosofer” som Wilhelm Reich och Herbert Marcuse. De ansåg t.ex. att familjen var auktoritär; underordnade barn mot föräldrar och kvinna mot man. Familjen var maktens instrument för anpassning och "Målet blir därför att upplösa kärnfamiljen, upphäva könsrollerna och införa en icke-auktoritär barnuppfostran."

Det är ju bra att du håller med om att något är ”diskriminerande” inte i sig utgör något rationellt sakskäl för dess avskaffande. Skall man argumentera för avskaffandet så får man ju då ha andra bevekelsegrunder än att ”diskriminering är fel” om man accepterar det i andra sammanhang.

söndag, mars 29, 2009 5:54:00 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home