Kristna skyddas också av hatbrottsparagrafen
Här i vår lilla ankdamm som kallas Sverige så har det blivit så i den politiska korrekthetens namn att det bara är vissa grupper som kan utsättas för hatbrott, oftast grupper som inte på det ena eller andra sättet ingår i det som kallas det normala, vad nu det är.
Men en muslim kan bli utsatt för hatbrott av en kristen, en homosexuell kan bli utsatt för hatbrott av en heterosexuell. Men tänk om hatat även går åt andra hållet då bör det väl straffas på ett likvärdigt sätt, något som tyvärr inte förekommer i Sverige.
Nonsens, nonsens och åter nonsens. Lagen skyddar kristna på exakt samma villkor som muslimer och homosexuella. Brottsbalkens 29:e kapitel lyder:
2 § Såsom försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet skall, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas (...) om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.
Jag vet inte var vanföreställningen om att lagen bara skulle skydda homosexuella och muslimer kommer från, men den har onekligen slagit rot ordentligt. I grunden ligger förmodligen den starka och vanligt förekommande driften att vilja vara dissident.
posted by Tor Billgren at måndag, mars 16, 2009
25 Comments:
Ja, kristna skyddar den, men inte etniska svenskor/svenskar. Många anmälningar har lämnats in när "kulturberikarna" kallar oss bla för svennehoror och svennejävlar. Svennebög är däremot straffbart. Men oftast handlar det om ärokränkning/förlolämpning snarare än hets. Det finns ju två skilda paragrafer. Om du kallar en muslim för tex häxa så blir du antagligen anmäld för ovanstående, likaså om jag kallar dig för bögjävel. Men om du kallar mig för heterojävel så händer inget.
Oskar Bark
Den kristna traditionen innehåller en stark ingrediens i just martyrskapet. När vissa kristna upplever att de inte längre har det inflytande som deras religion en gång haft, kommer detta till uttryck just på det sätt som exemplifieras i inlägget.
/Gregorius Rex
Vänner
Det är inte något enkelt område. Det handlar både om själv lagen och dess tillämpning.
Jag ska försöka reda ut det även om det inte är enkelt.
Lagen
När det gäller lagen så är den tydlig som Tor skriver, den säger att domstolar kan döma ut högre straff (men de måste inte göra det) vid brott som har som motiv att kränka någon pga vederbörandes hudfärg, sexuella läggning, religion etc.
Lagens tillämpning
Men läser man polisens hemsida om deras definition av hatbrott blir det följande.
http://www.polisen.se/inter/nodeid=36332&pageversion=1.jsp
"Hatbrott är brott som har sina motiv i gärningspersonens negativa inställning till olika minoriteter på grund av deras:
hudfärg,
nationella eller etniska ursprung,
religionstillhörighet eller trosbekännelse,
sexuella läggning.
Motivet avgör om det är ett hatbrott
Du måste inte tillhöra en minoritet för att bli offer för ett hatbrott. Eftersom gärningspersonens motiv är det avgörande räcker det att hon eller han utsätter dig i tron att du tillhör en minoritet."
Här är det tydligt att i praxis tillämpas lagen mot hatbrott mot folk från minoritetsgrupper när det gäller hudfärg, sexuell läggning, religion etc. Likadant har rättsväsendet i övrigt resonerat. Jag vet inte någon dom dömts för hatbrott eller ens blivit åtalad för det där syftet varit att kränka någon för att vederbörande är etniskt svensk eller heterosexuell. Om kristen är en minoritetsgrupp kan ju diskuteras, men ett brott mot någon från Svenska kyrkan hade nog inte bedömts som hatbrott även det varit pga vederbörandes religion. Hur man skulle bedöma tex folk från Jehovas vittnen eller någon katolik är mer tveksamt. Kanske någon av bloggbesökarna vet något rättsfall?
Förarbeten
Rättsväsendet (polis, åklagare, domstolar) ska inte bara följa lagen utan vid tveksamhet även granska dess förarbeten dvs regeringens och riksdagens resonemang när de i sina handlingar behandlat införandet av lagen.
Jag har letat fram riksdagens justitieutskotte behandlinga av straffskärpninglagen när den införde 1994. En riksdagsledamot från Ny demokrati (ett högerpopulistiskt parti) hade nämligen föreslagit att lagen även bör skydda etniska svenskar när det är en invandrare som har som syfte att kränka någon för att vederbörande är etniskt svensk.
Så här skriver justitieutskottet
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3322&dok_id=GH01JuU13
"I motion 1993/94:A35 (nyd) begärs ett klargörande om att den
föreslagna särskilda straffskärpningsbestämmelsen skall vara
tillämplig också i fall då invandrare har rasistiska motiv för
att begå brott mot svenskar. Om detta inte görs klart yrkas
avslag på förslaget i propositionen i denna del.
I propositionen (s. 22) behandlas problemet med s.k. omvänd
rasism. Där anförs att den föreslagna
straffskärpningsbestämmelsen kan vara tillämplig inte bara när
exempelvis svenskar ger sig på invandrare utan också i den
motsatta situationen, alltså när personer med utländskt ursprung
angriper någon eller några just för att de är svenskar. Också i
fall då både gärningsmannen och brottsoffret är invandrare kan
bestämmelsen enligt propositionen vara tillämplig.Utskottet konstaterar att den aktuella bestämmelsen kan vara
tillämplig också i de fall som tas upp i motion 1993/94:A35.
Motionen i denna del får anses tillgodosedd och avstyrks."
Det är alltså tydligt att både lagen och dess förarbeten säger att det kan vara hatbrott när tex en invandrare attackerar en svensk. Eller när någon homosexuell attackerar någon heterosexuell.
Men tydligen gör rättsväsendet idag av någon orsak en annan bedömning, där man menar att bara minoriteter har skydd av lagen.
Bengt Held
Bra Held!
Precis så är det. Har själv pratat med några jurister och poliser rörande detta, och de säger samma sak. Svårt att veta varför lagen tillämpas olika. Kanske inte alla anmäler, okunnighet bland myndighetspersoner eller varför inte den "mänskliga faktorn" osv.
Det torde nog även finnas rent praktiska/administrativa orsaker bakom problematiken. Om alla som kände sig kränkta skulle få "rätt" och därigenom ekonomisk ersättning så skulle förmodligen snuten och co inte ha något annat att syssla med.
Johan
"Svårt att veta varför lagen tillämpas olika. Kanske inte alla anmäler, okunnighet bland myndighetspersoner eller varför inte den "mänskliga faktorn" osv."
Nej, orsaken kan ju inte vara någon av de där tre förklaringarna eftersom polisen själva säger att lagen bara skyddar minoriteter. Det är alltså inte så att de bara i smyg struntar i att lämna det vidare (som hatbrott) till åklagare eller att åklagare i smyg struntar i att åtala det (som hatbrott) om det är någon etnisk svensk eller heterosexuell som är hatbrottsoffer.
Polisen erkänner det ju öppet på sin hemsida. Trots att det egentligen är emot både lagen och dess förarbeten.
Orsaken till att inte fler protesterar är förmodligen att det är inte riktigt politiskt korrekt att diskutera etniska svenskar eller heterosexuella som brottsoffer. I praktiken är det väl etniska svenskar det handlar om, jag vet inte någon heterosexuell som blivit misshandlad eller trakasserad allvarligt för att han eller hon är hetero, någon här som vet om något sådant rättsfall?
Däremot så är det ju en del kulturkrockar och etniska konflikter tex i min hemstad Malmö där folk både bland etniska svenskar och bland invandrare är brottsoffer pga sin etnicitet.
"Om alla som kände sig kränkta skulle få "rätt" och därigenom ekonomisk ersättning så skulle förmodligen snuten och co inte ha något annat att syssla med."
Men det där resonemanget blir ju helt fel Johan, man kan ju inte begränsa och stänga ute vissa grupper från rättskydd för att polisen inte hinner med. Och det är ju inte så att hatbrottslagen skyddar mot alla kränkningar. Om någon slår dig för att du är tjock, ful, har fula kläder, har fel attityd etc så blir det inte hatbrott oavsett din etnicitet.
Jag tycker själv hatbrottslagen borde tillämpas åt båda håll så att säga. Sannolikt skulle de allra flesta trots hatbrottsoffer tillhöra minoriteter med en sådan tillämpning. Men för mig är det mer en principsak att få respekt bland befolkningen för lagen. Att det sedan skulle göra det svårare för sd att exploatera situationen är väl en positiv bieffekt men det är marginellt jämfört med själva sakdiskussionen.
Bengt Held
Förtydligande
"Orsaken till att inte fler protesterar är förmodligen att det är inte riktigt politiskt korrekt att diskutera etniska svenskar eller heterosexuella som HATbrottsoffer."
Bengt Held
Nåväl, det var några enskilda poliser och jurister jag har talat med, ca 10 personer kanske inte är representativa för resten. Men även jag har läst några poäng jurdik så jag känner att jag har hyfsad koll trots allt.
Jag tycker generellt sett att hatbrottsparagrafen borde avskaffas i rättsystemet, i varje fall tills dess att den förnyats och därigenom blivit mer klar även för de på fältet. Idag ser många den som just en gummiparagraf. Tex så friades samtliga SMR:are idag från vad de stod åtalade för från förra året på nationaldagen. Det vore bättre och framförallt enklare om det gick att täcka in i de övriga systemet. Mordhot, förtal och uppmaning till kriminalitet är redan straffbart enligt ordinarie praxis. Tycker du att vore rimligare?
Johan
"Nåväl, det var några enskilda poliser och jurister jag har talat med, ca 10 personer kanske inte är representativa för resten. Men även jag har läst några poäng jurdik så jag känner att jag har hyfsad koll trots allt."
Jag har aldrig sagt du inte har juridisk koll. Det jag ville säga är att polisen säger det öppet på hemsidan att det bara är ett skydd för minoriteter. Det är alltså inte okunnighet bland vissa poliser utan man har det som system att neka etniska svenskar och heterosexuella att bli erkända som hatbrottsoffer.
Eller så kanske vi talade förbi varann. Det blir lätt så på internet. Hade du och jag druckit varsin (lätt)öl så hade vi nog rett ut det där nu. :-)
"Det vore bättre och framförallt enklare om det gick att täcka in i de övriga systemet. Mordhot, förtal och uppmaning till kriminalitet är redan straffbart enligt ordinarie praxis. Tycker du att vore rimligare?"
Alltså hatbrott är ju som du kanske vet inget eget brott i sig. Nästan alla "vanliga" brott kan vara hatbrott. Det som avgör om det är ett hatbrott är bara motivet till brottet. Och även om vi avskaffar straffskärpningslagen när det gäller hatbrottsdelen så har domstolar rätt att döma ut högre straff som en försvårande omständighet. Det enda som hatbrottsparagrafen gör är egentligen att politiker säger till domstolarna att de kanske bör döma ut högre straff vid hatbrott. Men det kunde domstolar göra även före 1994 då vi fick lagen.
Bengt Held
Käre Held. Ja, om vi satt tillsammans med några rejäla bira så hade vi nog allt "rett ut det här" nom kort.
Nej, det är precis det jag försöker säga. Sk hatbrott kan vara allt mellan jord och antenn. Själv blev jag såväl fysiskt som mentalt "tillrättavisad" till följd av min kroppsvolym då jag gick i mellan- och högstadiet. Varför inte prioritera brottets grad av allvarlighet istället?
"Käre Held. Ja, om vi satt tillsammans med några rejäla bira så hade vi nog allt "rett ut det här" nom kort."
Mitt syfte att skriva det var att lätta upp stämningen. Inget annat.
"Varför inte prioritera brottets grad av allvarlighet istället?"
Det gör man också. Men motivet till brottet spelar ofta roll oavsett om vi har en hatbrottslag eller inte. Försvårande och förmildrande omständigheter är ju centralt inom juridiken.
Bengt Held
Beklagar att jag inte kan citera, försöker lösa det.
Ja, det är just omständigheterna som ska avgöra, inte offrets tillhörighet inom diverse ofta mer eller mindre diffusa kategorier.
Det är helt enkelt brottets natur som ska avgöra, ingenting annat. Samtliga våldsbrott, och även andra måste ju rimligtvis inkludera åtminstone en viss måtta av hat gentemot vederbörande. Om vi ska tala om brott mot majoriteter så kan vi tex ta Hagamannen och hans etiopiske kollega vilka satt i system att förgripa sig sexeuellt på sina medmänniskor till följd av deras kön. Hatbrott? Nej! Varför inte?
Som du nände inledningsvis: "detta är inget enkelt område...".
"Hatbrott? Nej! Varför inte?"
Vissa länder har hatbrottslagar som inkluderar även kön.
Bengt Held
Jo, det finns det förvisso. Men varför inte prioritera efter graden av allvar?
Vad är allvarligast enligt dig Held?
En sk "kulturberikare" som nekats inträde på en nattklubb efter att helt oprovocerat ha betet sig mycket ohyfsat och därigenom kanske fått en smärre fysisk tillsägelse av broliern i dörren. Eller en helt oskyldig flicka/kvinna som råkar ha oturen att möta Anders Eklund i buskaget då hn oskyldigt går hem från arbetet eller skolan?
Naturligtvis är juridik långt i från någon exakt vetenskap, lika lite som exempelvis sociologi och historia men någon form av objektiv moral borde väl ändå gå att utarbeta?
Jag tror faktikst att jag sitter inne med lösningen på problemet som diskuteras här. Men det vill ju ingen erkänna, åtminstone inte inom kd.
Det räcker inte att gå till förarbetena till hatbrottslagen 1994, utan man måste gå till förarbetena till hetslagen 1948. Det har jag inte gjort (men har läst lagtexten som den såt ut 1948), varför jag måste anmäla en liten reservation för att man kanske måste gå till någon ytterligare rättskälla.
Avgörande är begreppet "folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer". Varken svenskar, kristna, muslimer, heterosexuella eller homosexuella är en folkgrupp. Bestämmelsen torde därför inte vara tillämplig på t.ex. vanliga svenskar som har konverterat till islam, eller kristna invandrare som diskrimineras för sin tro.
Vad bestämmelsen bokstavligen säger är att beträffande homosexuella, ska den bara tillämpas på sådana homosexuella som tillhör en särskild folkgrupp, dvs en etnisk minoritet eller liknande. Men det kan ju inte ha varit lagstiftarens avsikt, och därför har man utbildat en domstolspraxis för alla homosexuella.
Den urssprunliga hetslagen tog sikte på minoriteters utsatthet, men detta inkluderade inte minoriteter inom majortetsfolket, såsom homosexuella, eller sådana situationer då vanliga heterosexuella svenskar råkar vara i minoritet.
Och det är innebörden av begreppet folkgrupp: huvudsakligen etniska minoriter. Eftersom det är svårt att ringa in etniska minoriter har man tagit med "trosbekännelse". Det finns ju personer av judiskt ursprung som inte alls har något "judiskt" utseende och dessutom är fullständigt assimilerade. Man behöver inte vara troende jude. Man tillhör den judiska folkgruppen om man har genetiskt släktskap med den folkgrupp för vilken judisk tro är utmärkande.
Det är solklart att kristna inte inräknas i folkgrupp-begreppet. Inte ens kristna invandrare med orientalisk rit. De har ju samma trosbekännelse som vi.
Förutom att lagen tog sikte på minoriteter ansågs kristna år 1948 inte behöva skydd av hetslagen, eftersom den kristna religionen delvis skyddades av den lag mot hädelse som infördes 1948 och avskaffades 1970. (1948 års lag mot hädelse ersatte 1864 års lag mot hädelse, som endast skyddade Svenska kyrkans tro.) Det är alltså utifrån sådana överväganden som man har definierat begreppet folkgrupp.
Som nämnts är ej heller homosexuella en folkgrupp, men eftersom de har blivit föremål för en särsksild lagstiftning efter 1948 omfattas de av lagen närmast genom s.k. analog rättstillämpning.
Med analog rättstillämpning menas, med ett exempel: "Motorfordonstrafik förjbuden". Är en vagn som dras av en "havremotor" ett motorfordon? Om svaret är ja är det analog rättstillämpning. Man får gå till lagstiftarens motiv. Är motivet att slippa bilavgaser eller att slippa trafik med stora och skrymmande fordon?
När då riksdagen klart har uttalat att homosexuella ska skyddas av hatbrottslagen, men lite slappt har avfärdat att kristna skyddas ändå (vilket verkar vara en medveten lögn för att slippa tillstyrka en motion från Ny demokrati), kan det inte vara svårt för domstolen att avgöra hur den ska döma.
Vad är allvarligast enligt dig Held?
"En sk "kulturberikare" som nekats inträde på en nattklubb efter att helt oprovocerat ha betet sig mycket ohyfsat och därigenom kanske fått en smärre fysisk tillsägelse av broliern i dörren. Eller en helt oskyldig flicka/kvinna som råkar ha oturen att möta Anders Eklund i buskaget då hn oskyldigt går hem från arbetet eller skolan?"
Tror du på allvar att straffskärpningslagen gör att nattklubbsvakten får ett högre straff än våldtäktsmannen. Nattklubbsvakten lär inte ens bli åtalad om han portar både ohyfsade etniska svenskar och ohyfsade invandrare.
Givetis är det brottets allvar som primärt avgör straffet, men sedan kan motivet också påverka. Det är ju därför mord, dråp och vållande till annans död är olika brott. Skulle man bara dömt efter brottets effekter skulle någon som ramlat över någon och haft sån otur att den andre dog fått lika högt straff som en en som planerat och genomfört ett mord.
Sedan kanske du ska undvika ordet "kulturberikare" och andra sarkastiska ord som används av rasister och liknande grupper.
Själv tycker jag alla människor är kulturberikare i någon mening.
Bengt Held
"Avgörande är begreppet "folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer". Varken svenskar, kristna, muslimer, heterosexuella eller homosexuella är en folkgrupp.
Var har du fått det ifrån att svenskar inte skulle vara en folkgrupp? Vi är lika mycket en folkgrupp som turkar eller japaner.
Bengt Held
Det verkar som att påpeka att hatbrottslagen i Sverige i dag enbart tillämpas åt ena hållet är liktydligt med att svära i kyrkan.
Ett hatbrott är oavsett vem som blir utsatt någonting som skall fördömas oavsett vem som blir utsatt. Detta är för mig en självklarhet om alla människor skall ha lika värde.
Men faktum kvarstår att om någon blir kallad bögdjävel eller negerjävel så är det ett hatbrott där den som sagt det med all rätt blir dömd för hatbrott. Om personen i stället sagt masjävel eller lappjävel så hade personen med största sannolikhet inte blivit dömd.
Felet ligger inte i paragrafen utan i hur den tillämpas, lagen skall väl vara lika för alla och ge alla samma skydd, eller finns det någon som på fullaste allvar anser att vissa grupper skall ha ett starkare lagligt skydd än andra.
Detta är en mycket allvarlig fråga som vi alla bör betänka eftersom den på sätt och vis snuddar vid demokratins grundvalar
Du har en poäng Lasse som jag visat. Men dina exempel är dåliga.
"Om personen i stället sagt masjävel eller lappjävel så hade personen med största sannolikhet inte blivit dömd."
Att vara dalmas är inte någon folkgrupp, inte mer än att vara Örebrobo eller Södermalmsbo. Inte heller tror jag det är motiverat att börja tillämpa hets och hatbrottslagar för olika landskapsbor. Den typen av allvarliga motsättningar har vi inte mellan de olika landskapen i Sverige.
Lappjävel skulle däremot sannolikt kunna användas enligt hatbrottslagen. Samer är en nationell minoritet. Att du gissar samer inte skulle ha skydd är kanske för att de inte är invandrare. Men inte heller judar och homosexuella är oftast invandrare men har trots det skydd av hetslagen.
Om kristna har det vet jag alltså som sagt inte. Är det någon bloggbesökare här som vet något rättsfall där man använt straffskärpningslagen eller hetslagen mot någon som kränkt någon för att vederbörande är kristen, katolik, är med i Jehovas vittnen etc? Hitills har ingen gett något sådant exempel.
Bengt Held
Bengt Held
Man bör väl skilja på straffskärpningsregeln som kan tillämpas vid hatbrott och hets mot folkgrupp?
En befogad fråga torde väl även vara varför inte politiska åsikter kan ligga till grund för hetslagstiftningen. Inte minst då religös tillhörighet gör det. Det är ju även en frivillighet att vara troende precis som att ha vissa politiska åsikter.
Ett exempel är när AFA för en tid sedan angrep Vavra Suk, chefredaktör för den nationalistiska tillika invandringskritiska tidskriften "Nationell Idag". Angreppet rubricerades förvisso som mordförsök men det anses ändå inte värre än om exempelvis tio HA medlemar begår en en likartad handling mot konkurrenterna i OG.
Bengt Held
Svenskar är inte en folkgrupp i den svenska strafflagens mening. Men naturligtvis i ordets vanliga betydelse. Skilj mellan juridiska fackuttryck och vanligt språkbruk. Det finns en mängd begrepp som har olika betydelser i olika sammanhang. Jag har egen erfarenhet av domstolsarbete, så jag borde veta. Jag har försökt förklara genom att beskriva situationen 1948.
Det svenska majoritetsfolket ansågs 1948 inte behöva något särskilt skydd. Det fanns då inga segregerade bostadsområden där svenskar var en minoritet lokalt.
Svenskar, turkar, osv är snarare folkslag än folkgrupper. Med det senare begreppet avses alltså minoriteter i ett land.
Held skrev: "Var har du fått det ifrån att svenskar inte skulle vara en folkgrupp? Vi är lika mycket en folkgrupp som turkar eller japaner."
"Vi är lika mycket..." är en personlig värdering, och inte en juridisk defintion!
Lirarn skrev: "Man bör väl skilja på straffskärpningsregeln som kan tillämpas vid hatbrott och hets mot folkgrupp?"
Men det är ju samma juridiska begrepp, folkgrupp, i båda lagarna, eller hur?
Lasse B skrev: "Felet ligger inte i paragrafen utan i hur den tillämpas, lagen skall väl vara lika för alla och ge alla samma skydd, eller finns det någon som på fullaste allvar anser att vissa grupper skall ha ett starkare lagligt skydd än andra."
Jag är 100% säker på att domstolarna dömer rätt i det här fallet. Om riksdagen hade uttalat att lagen även ska gälla vid hets / hatbrott mot kristna eller det svenska majoritetsfolket, så hade lagen gällt i de fallen också.
Du har dessutom missförstått vad som menas med "likhet inför lagen". Det är inte alls samma sak som att lagen ska vara lika för alla. Lagen ska tillämpas lika för dem som omfattas av lagen.
Försök förstå situationen 1948. Koncentrationslägren i färskt minne. Minoriteters utsatthet krävde att minoriteterna kompenserades för denna utsatthet. Det förhållandet att man tillhör en minoritet gör att man är i underläge. Hur många invandrare fanns det i Sverige 1948. Hur många från länder utanför Europa?
Lars
"Om riksdagen hade uttalat att lagen även ska gälla vid hets / hatbrott mot kristna eller det svenska majoritetsfolket, så hade lagen gällt i de fallen också."
När det gäller straffskärpningslagen vid hatbrott så har riksdagen gjort det 1994 när det gäller den etniska majoritetbefolkningen. Se min hänvisning i mitt första meddelande här i debatten.
Bengt Held
Bengt
Nej, det framgår inte av din förra kommentar om riksdagen har gjort något sådant uttalande, varför jag utgår från att den inte har gjort det. Justitieutskottet (som inte är hela riksdagen) hade ju avslagit nyd:s motion att riksdagen borde göra ett sådant uttalande genom att (enligt din kommentar) skriva: "Utskottet konstaterar att den aktuella bestämmelsen kan vara tillämplig också i de fall som tas upp i motion 1993/94:A35.
Motionen i denna del får anses tillgodosedd och avstyrks."
Justitieutskottets påstående saknade stöd i domstolspraxis och var alltså felaktigt. Ingen myndighet, ej heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall (eller i flera enskilda fall), eller bestämma hur lagen ska tillämpas. Grundlagen 11 kap 7 §.
Det var kanske en olycklig formulering av mig att jag skrev "uttalande av riksdagen". Det ska alltså vara ett uttalande i form av ny lag, eller möjligen som förklaring av ett nytt juridiskt begrepp. Men "folkgrupp" var ju inget nytt juridiskt begrepp 1994.
Sedan är det ju så att rättskällorna, varav lagarna är de förnämsta, är hjälpmedel för domstolarna, och det finns en viss "konkurrens" mellan olika rättskällor. Alldeles så enkelt är inte detta. Det är alltså den snäva defintionen av begreppet folkgrupp enligt 1948 års lagstiftning (eller ev. tidigare) som gäller.
Bengt, du skrev: "Men det där resonemanget blir ju helt fel Johan, man kan ju inte begränsa och stänga ute vissa grupper från rättskydd för att polisen inte hinner med."
Svar det kan man visst, se Brottsbalken 5 kap 5 §. Enligt lagkommentarerna, som jag har läst, är den direkta motiveringen till sen märkliga inskränkningen "särskilda skäl ur almmän synpunkjt" av åklagarnas åtalsrätt att inte hindra åklagarverksmahetens behöriga gång med för många utredningar. Vilka grupper som kan få hjälp av åklagare (och indirekt vilka grupper som inte kan det) framgår ju tydligt av paragrafen. Det framgår ju också att sexuell läggning är ett senare tillägg än den ursprungliga lagtexten från 1965.
Du skrev också: "Jag tycker själv hatbrottslagen borde tillämpas åt båda håll så att säga. Sannolikt skulle de allra flesta trots hatbrottsoffer tillhöra minoriteter med en sådan tillämpning. Men för mig är det mer en principsak att få respekt bland befolkningen för lagen. Att det sedan skulle göra det svårare för sd att exploatera situationen är väl en positiv bieffekt men det är marginellt jämfört med själva sakdiskussionen."
Bieffekt, eller inte. Men ett bra sätt för de etablerade partierna att stoppa sd vore att de inte kunde exploatera något berättigat missnöje.
- Återigen ditt privata tyckande, och inte rättspraxis. Jag har nästan stångat mig blodig för att få en ändring, men jag tycker faktiskt inte att förförljelse som riktas mot minoriteter ska kunna ske med skydd av lagen. Homosexuella är en minoritet inom alla folkslag, och jag tycker att alla minoriter inom alla majoritetsfolk ska skyddas av lagen.
Det finns de som har förföljt homosexuella utan att egentligen ha homofoba motiv, utan för att homosexuella var "tillåtna" villebråd före 1994, och de ger sig nu på offer som det är mer riskfritt att förtala och förfölja.
Inte minst journalister älskar att etikettera brottslingar som tillhörande någon minoritet. Först var brottslingarna "utlänningar", sedan "homosexuella pedofiler" och numera "psyksjuka mördare".
Att rasister skulle få fortsätta att bedriva sin hatpropaganda i skydd av att de själva är en "politisk minoritet" går för långt. Jag har själv blivit utsatt för allvarlig brottslighet av en ledande sd-are, som skriker i högan sky när hans nazistiska retorik granskas av de politiska motståndarna.
Men det är ju samma människosyn. Och den finns även inom delar av frikyrkligheten.
Att straffskräpningsregeln borde gälla majoritetsfolket som helhet, har aldrig varit min linje. Då blir ju straffskärningsregelen meningslös. Den borde gälla medlemmar av majoritetsfolket i två fall:
1. Minoriteter inom majoritetsfolket. Lagen ska ha en generell skrivning och alltså inte någon uppräkning av minoriteterna, eftersom det då är lätt att missa någon minoritet.
2. Personer som utan att tillhöra en definierbar minoritet permanent eller tillfälligt råkar befinna sig i en situation där de tillhör minoriteten.
Lars
"Nej, det framgår inte av din förra kommentar om riksdagen har gjort något sådant uttalande, varför jag utgår från att den inte har gjort det.Justitieutskottet (som inte är hela riksdagen) hade ju avslagit nyd:s motion att riksdagen borde göra ett sådant uttalande genom att (enligt din kommentar) skriva: "Utskottet konstaterar att den aktuella bestämmelsen kan vara tillämplig också i de fall som tas upp i motion 1993/94:A35.
Motionen i denna del får anses tillgodosedd och avstyrks."
Här är problemet att du inte riktigt tycks veta hur riksdagen arbetar och jag klandrar dig iofs inte för det, de allra flesta vet inte det. Men de jurister som ska tolka lagen bör veta det givetvis.
1. Utskotten förbereder förslag som sedan behandlas i hela kammaren där det blir beslut och eventuellt omröstning.
När riksdagen röstar om något i hela kammaren så är utskottsmajoritetens förslag huvudförslaget. Idag har vi tex en borgerlig majoritet både i utskott och riksdag. När därför riksdagen beslutar att följa utskottets förslag betyder det att de borgerliga ledamöterna beslutar att säga ja till vad de borgerliga ledamöterna beslutat i utskottet.
Riksdagen säger alltså ja till hela texten från utskottet om det inte efter omröstning blir något annat beslut.
Därför har riksdagen sagt ja till den text jag redovisade i mitt första meddelande.
2. Riksdagsmajoriteten yrkar i princip alltid avslag till motioner även om majoriteten tycker motionen är bra. Man kan tycka det är fel (jag tycker det) men så är det. Det betyder att man istället formulerar sig precis som man gjorde i det här exemplet, att man delvis tillgodosett yrkandet från ny demokrati-ledamoten och sedan yrkar avslag om man håller med om ett förslag från en motion.
"Justitieutskottets påstående saknade stöd i domstolspraxis och var alltså felaktigt."
Den här meningen är besynnerlig. Du blandar nog ihop det med hetslagen. Men det riksdagen beslutade om 1994 var inte hetslagen utan hatbrott som straffskärpningsmotiv. Någon sådan lag hade vi inte haft i Sverige tidigare så riksdagen kunde inte bryta mot någon praxis. För övrigt (om det varit debatt om hetslagen) så hade riksdagen haft frihet att försöka ändra den praxisen med en lagförändring men det är en annan debatt.
"Ingen myndighet, ej heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall (eller i flera enskilda fall), eller bestämma hur lagen ska tillämpas. Grundlagen 11 kap 7 §."
Nej, givetvis inte och det är inte det vi diskuterar. Men menar riksdagen att domstolar inte dömer generellt enligt syftet med en lag kan riksdagen ändra och förtydliga den lagen.
"Återigen ditt privata tyckande, och inte rättspraxis."
Nu vet jag inte vad du syftar på men mycket här är mitt "privata tyckande" Vems tyckande skulle det annars vara? Jag redovisar hur lagarna är och hur de tillämpas men sedan har jag (och du och andra) rätt att resonera och föreslå förändringar av lagarna och dess tillämpning. Det är ju det som är den juridiska debatten.
"Då blir ju straffskärningsregelen meningslös."
Nej, det håller jag inte med om. Straffskärpningregeln vid hatbrott är till för att brott där syftet är att kränka någon för vederbörandes etnicitet etc ska kunna bedömas hårdare än om syftet varit slumpmässigt typ att någon attackerat någon av ekonomiska orsaker och inget annat, av personliga orsaker etc.
Men givetvis kan det vara argument både för och emot att inkludera även majoritetsgrupper i lagen. Det är därför vi diskuterar det här.
"Minoriteter inom majoritetsfolket. Lagen ska ha en generell skrivning och alltså inte någon uppräkning av minoriteterna"
Med det förslaget skulle även brott mot tex nazister (som är en minoritet) kunna leda till högre straff.
Bengt Held
Nog vet jag hur riksdagen arbetar. Och nog vet jag hur domstolar arbetar. Det har jag egen erfarenhet, som nämndeman. Och vid minst tre tillfällen har jag avgjort målet med min röst eller genom övertalning. Jag har också varit med om situationer där jag tyckt att lagen eller domstolspraxis varit åt helskotta. Men det är ingenting som en enskild domare /nämndemän kan göra något åt, för då får man bakläxa av högre domstolsinstans.
Att även riksdagen kan ha fel bevisar väl om något fallet Åke Green, som frikändes av både hovrätten och Högsta domstolen, den senare med Europadomstolens praxis som uttrycklig motivering.
Jag blandar inte ihop straffsskärpningsregeln med hetslagen. Men det är ju samma juridiska begrepp, folkgrupp, som förekommer i båda lagarna. Detta är ett rekvisit. Det är det som domstolen ska pröva. Riktas brottet mot en´person, som tillhör en folkgrupp i lagens mening? Vad är en folkgrupp, i lagens mening? Hur har Högsta domstolen dömt i tidigare mål? Hur defineras ordet folkgrupp i tidigare lagstiftning? Det är totalt oinressant hur ordet folkgrupp definieras i Norstedts ordbok eller Svenska akademins ordlista.
Du skrev själv: "Men tydligen gör rättsväsendet idag av någon orsak en annan bedömning, där man menar att bara minoriteter har skydd av lagen."
Sign Johan K svarade: "Precis så är det. Har själv pratat med några jurister och poliser rörande detta, och de säger samma sak."
Och nu säger jag samma sak som poliserna och juristerna. Någon orsak måste det väl ändå finnas till att de säger det de säger? Och att det står som det gör på polisens hemsida? Jag har försökt förklara varför.
Skicka en kommentar
<< Home