"Certain kinds of sexual behaviors must be forbidden by law"

av TOR BILLGREN

I tisdags diskuterades frågan om sexuell läggning av FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter (UNHRC) i Genève. Rekordmånga medlemsländer (85 st) i det annat dysfunktoionella rådet ställde sig bakom en resolution som uppmanar världens stater att upphöra med våld och människorättskränkningar mot människor på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet.

I Europa var det bara fem länder som inte valde att skriva under resolutionen: Azerbaijan, Vitryssland, Moldavien, Ryssland och Turkiet. Plus Vatikanen. Och jag tänkte att vi skulle studera det uttalande som Vatikanens sändebud i Genève, ärkebiskop Silvano M. Tomasi, framförde under tisdagen:

1.
Ärkebiskopen understryker att Vatikanen fördömer våld som riktas mot människor på grund av deras “sexuella känslor och tankar, eller sexuella beteenden”. Jag hoppas att folk inser hur oerhört banalt ett fördömande av våld är. Det är att sparka in den öppnaste dörren som finns – och detta väljer Vatikanen att göra en poäng av.

2.
Vatikanen fördömer lagstiftning mot homosexuella tankar och känslor, men godkänner och ställer sig bakom lagar som beivrar homosexuellt beteende:

A state should never punish a person, or deprive a person of the enjoyment of any human right, based just on the person's feelings and thoughts, including sexual thoughts and feelings. But states can, and must, regulate behaviors, including various sexual behaviors. Throughout the world, there is a consensus between societies that certain kinds of sexual behaviors must be forbidden by law. Pedophilia and incest are two examples.

”Vissa sexuella beteenden måste vara förbjudna i lag”, slår ärkebiskop Tomasi fast, och exemplifierar med pedofili och incest – trots att han i sammanhanget avser homosexualitet. I den katolska förståelsen av ”sexuellt beteende” görs ingen skillnad mellan handlingar mellan samtyckande vuxna (homosexualitet), och handlingar som präglas av tvång och våld (pedofili). Måhända finns en av orsakerna till kyrkans astronomiska problem med det senare, i just denna förvirrade hållning...?

3.
Tomasis formuleringar betyder att Vatikanen ställer sig bakom all form av lagstadgad repression, förföljelse och diskriminering av ”utlevande” homosexuella – även brott mot mänskliga rättigheter – så länge de inte innebär våld. Det är – för att uttrycka sig drastiskt och utan att göra några vidare jämförelser – som att fördöma Förintelsen [våld], samtidigt som man accepterar och till och med uppmuntrar förekomsten av Nürnberglagarna [förföljelsen].

4.
Vatikanen stöder alltså inte resolutionen, och motiverar bland annat med att Kyrkan inte kan erkänna begreppet ”sexuell läggning”, såsom det förstås av vetenskapen och stora delar av den demokratiska världen. Istället teoretiserar Tomasi kring sexualitet, beteenden och identitet utifrån ett väldigt specifikt trossystem. Han argumenterar således för att individers lagstadgade rättigheter och villkor i ett samhälle skall avgöras av religiösa dogmer och andlig spekulation. Detta är en teokratisk hållning.

5.
Och så har vi den formidabla slutklämmen:

People are being attacked for taking positions that do not support sexual behavior between people of the same sex. When they express their moral beliefs or beliefs about human nature, which may also be expressions of religious convictions, or state opinions about scientific claims, they are stigmatized, and worse -- they are vilified, and prosecuted.

I en diskussion som handlar om hbt-personers akuta utsatthet runt om i världen, väljer Tomasi att göra sig själv och sina trosfränder till offer för de får motta kritik när de upprätthåller och försvarar förutsättningarna för denna utsatthet. Vatikanen visar åter att de inte begriper ett dugg om homosexualitet och hbt-personers villkor. Uttalandet genomsyras av skandalöst dåligt omdöme och bristande sinne för proportioner.