måndag, december 22, 2008

Intressant diskussion i Dagen-tråd

Gayrörelsen i USA protesterar mot att pastorn Rick Warren ska leda bönen när Barack Obama svärs in som president i januari. Anledningen till protesterna är att han stod i bräschen för Proposition 8-kampanjen, som ledde till att homosexuella i Kalifornien förlorade de rättigheter som delstatens högsta domstol i maj tillerkände dem. Konsekvensen blir bland annat 18000 tvångsskiljsmässor.

Dessa protester menade Dagen-medabetaren Birger Thureson ett blogginlägg förra veckan vara samma sak som att yrka på yrkesförbud:

Det är egentligen mycket märkligt att de som menar sig kämpa mot diskriminering själva kräver diskriminering i en av dess grövsta former, nämligen yrkesförbudets. Den som hyser en viss åsikt, i det här fallet en syn på familjebildning som har djup förankring i kultur och tradition, ska inte få utöva sitt yrke i offentlighetens ljus. Helst ska de som har denna misshagliga åsikt göras osynliga i det offentliga rummet.


För Thureson är det alltså diskriminering att ifrågasätta någon annans rätt att diskriminera. Rätten att diskriminera är alltså större än rätten att slippa bli diskriminerad.

Nu var det egentligen inte Thuresons inlägga jag tänkte tipsa om här, utan kommentarerna. Notera särskilt skribenterna JEG och Stefan Pehrson. JEG argumenterar på ett klockrent och konkret sätt och sätter fingret på antigayretoriken, och jag hoppas att han också hittar hit med sina klarsynta synpunkter. Pehrson å sin sida är något av en antigayretorisk ideolog. I senaste inlägget teoretiserar han om själva sexakten:

Homosexuellt sex är inte äkta sex i bemärkelsen gemensamt sex. Könen förenas inte till en gemenskap. Man brukar ju framhålla 'läggningsfrågan', att det bara är en skillnad i läggning. Därför är det viktigt att konstatera att det inte bara är inriktningen som skiljer, utan även frågan om förening vid utövningen av sex. Det är inte 'köns-umgänge'.


Dessa penetrationsfanatiker... Man blir aldrig besviken när de väl sätter igång.

6 Comments:

Anonymous Anonym said...

Den här historien är inte så svart-vit som den tycks vara när man snabbt kollar den.

Jag tycker det är rätt att HBT-rörelsen lyfter fram att pastpr Warren kampanjade emot homosexuellas rätt att ingå äktenskap i Californien. Att man avskaffade en rättigheter som samkönade par redan hade är en försvårande omständighet jämfört med när man infört förbud i sydstaterna och mellanvästern där homopar aldrig fått rätt att gifta sig även om det är helt fel det också. Har Warren jämfört homoäktenskap med äktenskap med djur och barn, vilket jag inte vet men det är rykten om det, är det helt oacceptabelt.

Men två saker bör också sägas.

1. Warren är för en partnerskapslag för samkönade par vilket de flesta inom den evangeliska rörelsen inte är. Han har också¨jobbat för att den evangeliska rörelsen ska börja jobba mot fattigdom, miljöförstöring och hiv och inte bara vara fixerade vid homorättigheter, nakenhet på film och TV och aborter.

2. Obama försöker nu skapa allianser för att på sikt säkra en demokratisk och progressiv majoritet i USA vid presidentval och kongressval de närmaste 10 åren. Högern och de konservativa har oftast dominerat USA-politiken sedan 1980 och för demokraterna gäller det nu att det här valet inte bara blir ett tillfälligt avbrott i den trenden. Då gäller det att skapa breda allianser och det är därför Obama utnämnt många i sin regeringen som är halvt konservativa.

Bill Clinton gjorde tvärtom 1992. Han skapade en tydligt "vänsteradministration" (vänster i USA=liberal) med många nybörjare. Resultatet blev att republikanerna snabbt återhämtade sig efter förlusten och kunde i sin propaganda kalla Clinton för vänsterextremist. 1994 vann högern och republikanerna en jordskredsseger och Clinton var tvungen att göra en helomvändning och införa en relativt konservativ politik i syfte att behålla makten 1996 vilket han lyckades med men till priset av att ha accepterat mycket av de konservativas agenda.

Obama försöker nu undvika att det ska bli samma sak igen och det kan jag respektera. Därmed inte sagt att det är rätt att utmämna Warren till en av de som ansvarar för bönerna vid presidentinvigningen.

Den brittiska gaysiten Pinknews har en intressant analys i en artikel där de försvarar Obamas utnämning av Warren eller i alla fall tycker att HBT-rörelsen borde ägna sig åt sakpolitiken istället.

"Gays should give Obama a break over inauguration preacher"

http://www.pinknews.co.uk/news/articles/2005-10011.html

Obama är den HBT-vänligaste presidenten hittills och det helt avgörande är att han nu genomför de reformer han lovat. Gör han det kan jag själv tycka det inte är så allvarligt om han nu skulle ha med någon delvis tvivelaktig figur vid presidentinvigningen om han förtydligar att han inte håller med pastorn vilket Obama också har förtydligat.

Bengt Held

måndag, december 22, 2008 12:20:00 em  
Anonymous Anonym said...

Bengt Held borde lära sig skillnaden mellan "Evangelikal" och "Evangelisk". Warren är inte Lutheran.

Okunskap skapar sällan trovärdighet.

måndag, december 22, 2008 10:01:00 em  
Anonymous Anonym said...

Det avgörande för min trovärdighet i den här kommentaren är nog inte om jag skriver evangelikal eller evangelisk. Det var inte det centrala i min kommentar.

Din trovärdighet är så usel att du skäms så för dina fåniga kommentar här att du vill vara anonym.

Bengt Held

måndag, december 22, 2008 10:45:00 em  
Blogger hapax said...

Anonym: Evangelisk betyder inte lutheran. I så fall skulle "evangelisk-luthersk" vara en tautologi. Och Evangeliska Frikyrkan, EFK, är inte luthersk utan snarare evangelikal, faktiskt.

Men det stämmer att Bengt borde ha skrivit "den evangelikala rörelsen" när det handlar om Warren och USA. Engelskans evangelical blir på svenska evangelikal. Och tyskans evangelisch översätts på svenska med evangelisk.

Det finns en betydelseskillnad, men den är inte riktigt knivskarp. Evangelisk, som beteckning på samfund eller teologi, syftar mer på traditionell protestantism (som i Sverige ofta är luthersk, men som också kan vara reformert), medan evangelikal ofta syftar på lite nyare rörelser som lägger större vikt vid evangelisation, personlig omvändelse och övernaturliga yttringar av Guds handlande. Att vi har den här distinktionen hänger nog ihop med att våra traditionellt protestantiska rötter kommer från Tyskland, medan senare tiders influenser kommer från den anglosaxiska världen.

Jag tycker att Bengt är ursäktad för den här lilla fadäsen. Teologiska fackuttryck är ju inte riktigt hans hemmaplan. Men vi som besserwissrar i frågan ska förstås hållas till svars för våra felsteg... :)

måndag, december 22, 2008 10:58:00 em  
Anonymous Anonym said...

"Teologiska fackuttryck är ju inte riktigt hans hemmaplan"

Haha nej det kan ju säga för mig är det lätt blanda ihop det där. Jag för nöja mig vara besserwisser när det gäller HBT-politiska uttryck även om jag ännu kan blanda ihop vissa delgrupper av transpersoner

Bengt Held

tisdag, december 23, 2008 12:16:00 fm  
Anonymous Anonym said...

Ojdå, det var vänliga ord. Tack så mycket.

Jag läser faktiskt Antigayretorik med jämna mellanrum, så nog hittar jag hit. Dock brukar jag inte kommentera så mycket - över huvud taget. Att jag gjorde det på Dagen den här gången, berodde på att det blev dessa personers konstanta "men det är ju de homosexuella som diskriminerar ooooooss!" stod mig upp i halsen, och jag klarade inte att vara tyst mer.

Det mest intressanta med resonemangen som förs (förutom det ultradefensiva "ni säger emot oss, alltså försöker ni tysta oss") är projiceringen som sker. Jag har läst en del evolution/kreationism-debatter och där dyker samma sak upp. Kreationister anklagar vetenskapsmän för att vara dogmatiska, dyrka Darwin, ignorera bevis mot deras teorier, göra en religion och världsåskådning av sina läror - kort sagt en spegelbild av kreationisterna själva.

I debatten på Dagen anklagades de homosexuella (och jag som deras försvarare) för att diskriminera, för att motverka kristnas rättigheter, för att föra en medveten agenda för att förändra världen, för att vara allierade med "liberala extremister" som försöker omvända andra till sitt tankesätt...

Men vem vill diskriminera i dagsläget? Vem vill motverka sin "motståndares" rättigheter? Vem har en agenda för att förändra världen? Vem har skapat breda ekumeniska allianser för att omvända andra till sitt tankesätt?

Det verkar som om att man vill ha en motståndare som är en spegelbild av sig själv - förståeligt kanske, men oursäktligt när man måste bygga halmgubbar (är det bara jag, eller blev Birger lite sarkastisk mot mig där på slutändan?) för att skapa en sådan.

tisdag, december 23, 2008 2:01:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home