Problem för kd att de är så fixerade vid att stoppa homoreformer.

av BENGT HELD

Den liberala tidningen Sydsvenska dagbladet kommenterar idag på ledarplats att den borgerliga alliansen för första gången sedan valet 2006 nu är större i opinionsmätningarna än den röd-gröna oppositionen. Men de konstaterar också att ett av de borgerliga partierna, kristdemokraterna, har allvarliga problem att hitta sympatisörer.

Så här skriver tidningen.

Det är uppenbart svårt för partiet att hantera sitt värdekonservativa arv i en ny tid och profilen ”trygghetspartiet” kan tolkas som alltför inåtvänt – och uteslutande. I lördagsintervjun konfronterades Hägglund med en jämförelse mellan Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas partiprogram. Han slog fast att människosynen är den fundamentala skillnaden mellan främlingsfientliga SD och KD. Helt riktigt. Men Kristdemokraternas tolkning av ”alla människors lika värde” verkar inte fullt ut inkludera homosexuella. Ett misstag som kan kosta. Inte bara för KD, utan för hela den borgerliga alliansen.

Sydsvenska dagbladet har rätt. Att kristdemokraterna hamnat fel igen och igen i debatter och omröstningar om homoreformer är ett problem för partiet. Och det gör att de förlorar trovärdighet när de ska kritisera sverigedemokraternas intolerans.

Här är några exempel på hur kristdemokraterna uttalat sig de senaste decennierna om reformer för homosexuella och bisexuella.

1987 Nej till en sambolag för samkönade par

1987 Nej till att homosexuella ska få skydd av lagen mot olaga diskriminering precis som etniska och religiösa minoriteter

1994 Nej till partnerskapslagen

2002 Nej till homoadoptioner (även nej till närståendeadoptioner som ger ökad trygghet för barn som redan finns i homofamiljer)

2002 Nej till att ge homosexuella och bisexuella samma skydd i hetslagen som etniska och religiösa minoriteter (kd hade ett något förvirrat resonemang om att det kunde hota religionsfriheten, däremot har partiet aldrig bekymrat sig för att hetslagen kan hota religionsfriheten för kristna och muslimska samfund som vill uttala sig mycket negativt om judar)

2005 Nej till att lesbiska kvinnor ska få möjlighet att bli inseminerade vid kliniker

2006 Nej till att borgerliga vigselförrättare även ska vara skyldiga att viga samkönade par som ingår partnerskap.

Inte alltid men ofta har kd varit ensamma att rösta nej till de här reformerna.

Sedan har partiet iofs röstat ja till några HBT-reformer de senaste åren tex den nya lagen mot diskriminering som även skyddar HBT-personer. Men partiet har sagt nej till så många reformer de senaste 25 åren att det blir närmast löjligt av dem att hänvisa till att deras nej till homoäktenskap bara handlar om semantik, om att värna ordet äktenskap. De har problem med att respektera samkönade relationer som ett likvärdigt alternativ till olikkönade relationer. Så är det.

Nu är det dessutom vissa debattörer som vill att kd bör lämna regeringen p.g.a. att övriga borgerliga partier röstat ja till en könsneutral äktenskapslag.

Lars Ewald Lenka (flitig debattör här) skriver på sin blogg

I tidningen Dagen går att läsa hur besvikna Kristdemokraterna är på Moderaterna som hellre följde partipiskan än röstade med KD. Jag skulle istället vilja säga att många av KD:s väljare är ännu mer besvikna på att KD fortfarande sitter i regeringen efter detta svek från övriga allianspartier.

En annan bloggare är Martin Beckman som skriver

Jag har frågat mig gång på gång varför KD inte bröt regeringssammarbetet pga denna fråga.

Kristdemokraterna gör nog klokt i att inte lyssna på de här råden. För hade partiet lämnat regeringen med hänvisning till äktenskapsomröstningen så hade det blivit ännu tydligare hur fixerade de är vid att jobba emot reformer för samkönade par.

Att vara emot en könsneutral äktenskapslag är en sak. Men att vilja att kd lämnar regeringen därför att övriga partier röstat ja till reformen är faktiskt en extrem åsikt.

Vi kan ju granska några andra "kd-svek".

Kd lovade sänka bensinskatten men efter valet så höjde de istället skatten.

Kd lovade avskaffa fastighetsskatten, men efter valet så blev det en fastighetsavgift som är lika hög, ibland högre, för vissa villaägare.

Kd lovade betydligt högre pensioner för de som har dålig pension, det blev en synnerligen begränsad höjning med 200 kronor i månaden.

De röd-gröna partierna hade sannolikt fört ungefär samma politik när det gäller de här tre sakerna, det är alltså inte någon diskussion om vilket block som har den bästa politiken. Men kd talade mycket om de där löftena i valrörelsen 2006, däremot sa Göran Hägglund inte något som helst om nej till en könsneutral äktenskapslag i sina valtal då förutom vid partiets riksting (kongress) i juni 2006.

Men många konservativa tycks enkelt kunna acceptera löftessvek från kd när det gäller reformer som direkt berör och drabbar människor, de får högre bensinskatt, de får lika hög fastighetsavgift som den gamla fastighetsskatten, de får nästan lika dålig pension som förr. Då är det inte några krav på att kd ska lämna regeringen. Men när det gäller en könsneutral äktenskapslag som faktiskt inte försämrar för några olikkönade par men förbättrar för många samkönade par då blir det krav på att kd bör lämna regeringen.

Det är besynnerliga prioriteringar där vissa tycks ha svårt att unna samkönade par glädjen att kunna gifta sig.