Alla tolkar Bibeln
av TOR BILLGREN
I tisdags möttes pastor Stefan Swärd och författaren Jonas Gardell för ett lunchsamtal om sistnämndes mycket omdiskuterade bok Om Jesus. I Dagen publiceras idag ett mycket läsvärt referat från samtalet, som skvallrar om en öppen och lyhörd dialog dem emellan.
Gardells stora poäng är att även en bokstavstroende gör tolkningar och "plockar ut begränsande delar av Bibeln" på ett godtyckligt sätt och enligt eget bevåg:
I tisdags möttes pastor Stefan Swärd och författaren Jonas Gardell för ett lunchsamtal om sistnämndes mycket omdiskuterade bok Om Jesus. I Dagen publiceras idag ett mycket läsvärt referat från samtalet, som skvallrar om en öppen och lyhörd dialog dem emellan.
Gardells stora poäng är att även en bokstavstroende gör tolkningar och "plockar ut begränsande delar av Bibeln" på ett godtyckligt sätt och enligt eget bevåg:
[J]ag är inte ute efter att du ska ändra dig, kanske snarare att utmana dig att granska och se vad som håller och därefter formulera dig skarpare. Jag är alltså inte emot dina tolkningar, det jag är emot är att du är så säker på din sak. Om Nya testamentet ger fyra olika möjligheter om en sak, hur kan du då vara så säker på vilken som är rätt? Det är det jag vänder mig emot.
Swärd menar å sin sida att han när han ser motsatser försöker skapa en syntes. Att "de visar olika perspektiv av samma sak som formuleras olika". Fast vad är skapandet av en syntes, om inte just en tolkning? Vilka sanningar väljs bort på vägen?
posted by Tor Billgren at fredag, maj 08, 2009
34 Comments:
Lyssna gärna på Bart Ehrman, som länge studerat bibelns många motsägelsefulla delar. På orginalspråk dessutom, han kan sina saker.
http://www.blocket.se/vi/21279610.htm?ca=11&w=1
hahaha, sorry, fel länk. Här är den rätta:
http://www.youtube.com/watch?v=vJluEnIqTVk
kram!
Trummaskin... där hade du tur Clapham!
http://www.blocket.se/vi/21507449.htm?ca=11&w=1
Ush ja! Nära ögat!
http://www.blocket.se/vi/21197685.htm?ca=11&w=3
Det är en sak när de olika redovisningarna går att sammanfoga. Om det på ett ställe står "han hade blå byxor på sin 20:e födelsedag" och på ett annat "han hade röda byxor på sin 20:e födelsedag" så kan man tolka det som att han bytte byxor (vilket inte behöver stämma överens med den föreställning som författarna försökte förmedla). Det är dock en annan sak om det står "han dog tidig på morgonen" och "han dog på eftermiddagen" som tillsammans bildar en motsägelse som man inte kan tolka sig ur (annat än att förvränga ordens betydelse till oigenkännlighet).
Annars tycker jag att Gardells bok fått för stor uppmärksamhet på bekostnad av seriösa NT-forskare, som ovan nämnde Bart Ehrman t.ex.
Clapham
Du må kalla mig och Tor för socialistiska extremister men vi tillåter inte kommersiell reklam här på bloggen. Inte ens för trummaskiner trots att jag som gillar eurodisco och synthpop menar att trummaskinen är en av de mänsklighetens mest avgörande uppfinningar.
:-)
Bengt
Sorry!
Era socialistiska åsikter kan jag förlåta, de ju är bara missriktad välvilja.
Eurodiscon däremot.....
:)
Tor,
jar du läst min avslutande kommentar till inlägget Intervju med Gardell om hans bok Om Jesus. Du skriver nu att alla tolkar Bibeln. Det har jag aldrig förnekat. Men det där "plockar ut begränsande delar av Bibeln på ett godtyckligt sätt och enligt eget bevåg"är inte riktigt sant. Det är inte sant att traditionell kristendom har valt bort vissa "sanningar". Gardell kritiserar den frikyrkliga "tradition" som han är uppväxt i, och det är en traditionsförnekande "tradition".
Ordet tradition betyder lämna över. Med Traditionen (med stort T) menas i kristna sammanhang den lära som apostolarna lämnade över till kyrkan, dvs Skriften och tolkningstraditionen. Detta måste skiljas från sedvänjor, predikosamlingar o. dyl. av senare datum.
Bibeln skall tolkas enligt Traditionen under den helige Andes vägledning. En del frikyrkliga menar att det senare räcker. Katolska kyrkan menar att vissa uttalanden "ex officio" av påvar och koncilier kan läggas till den ursprungliga Traditionen. Detta vände sig Martin Luther mot.
Kristendomen är en religion och inte en vetenskap eller filosofisk åskådning. Under senare tid har man försökt göra den till det. Under 1700-talet gjorde naturvetenskapen stora framsteg. Många teologistuderande förlorade sin tro, men blev präster ändå. Det fanns inte mycket annat att välja för högutbildade. Detta är den historiska bakgrunden till nutidens försök till omtolkningar av Bibeln, och Gardell har - med sin frikyrkliga bakgrund - gått i den fällan.
De avfallna prästerna i slutet av 1700- och början av 1800-talet försöket för sin egen försörjnings skull, ge kyrkan en ny uppgift. I stället för att predika kristen tro, predikade de moral, enligt dåtidens uppfattning av vad som är god moral. Därav ordet "moralpredikningar". Man skrämde sina alltjämt troende församlingar med helvetet, om de inte levde ett enligt dåtidens uppfattning moraliskt riktigt liv.
1800-talets frikyrkliga väckelserörelser uppstod som en reaktion mot denna inriktning hos en del av statskyrkans präster, men frikyrkorna kom också att ta över moralpredikningarna, som därför idag felaktigt associeras med traditionell kristen tro.
All sexualitet utanför det heterosexuella äktenskapet är synd enligt den traditionella kristendomen. Men åsikten att homosexuell utlevnad skulle vara en särskilt svår synd saknar stöd i den traditionella kristendomen, den lära som apostlarna lämnade över till kyrkan.
"Eurodiscon däremot"
En dag så lämnar du kanske garderoben och berättar för din omgivning att du gillar eurodisco. Men jag förlåter dig för att du följer normerna i samhället som säger att du bör gilla typ rock istället.
:-)
Bengt
Måste erkänna att jag föredrar eurodisco framför humorlös heterorock.
:D
Då är du trots allt en bra människa. :-)
Trevlig helg. (inte bara till Clapham utan till övriga också)
Bengt
"Men åsikten att homosexuell utlevnad skulle vara en särskilt svår synd saknar stöd i den traditionella kristendomen, den lära som apostlarna lämnade över till kyrkan."
Men varför beter sig och säger så oehört många värdekonservativa kristna som om det vore det, varför särskiljer de synderna i sina framställan?
Sanna, det beror nog särskilt på passagen i Romarbrevet 1, där homosex beskrivs som ett straff för att människor - som faktiskt HADE funnit Gud i skapelsen - ändå förblindades av falska förställningar och börjar tillbe det skapade i stället för Skaparen:
"Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt. Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påstod att de var visa, men de blev dårar. De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen. Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen." (Rom 1:21-28)
Men vi är ju alla syndare. Kristna fortsätter att vara syndare efter omvändelsen och dopet. Vi blir samtidigt rättfärdiggjorda genom vår tro på Kristus. Som kristen lever man i ett dubbelt tillstånd.
Men genom tron har man den helige Ande (som är Gud själv) som en "handpenning" på det eviga livet. När vi ber om förlåtese lyfts själva skulden bort för Kristi offerdöds skull. Arvsynden är dock kvar i alla.
När man sedan dör med Anden i behåll, så kan man bestå i Guds dom och uppstå till evgt liv på den yttersta dagen.
Och har man en annan bibelsyn kan allt det där fördömandet bli skriande irrelevant.
Likafullt kan man vara en kristen.
Det vi vet idag om homosexualitet gör ju exempelvis att det inte kan vara det som avses i den text som anförs ovan. Homosexualitet är ju inte alls något onaturligt.
Lars, tack för kontexten.
Jag anser fortfarande att det finns ett enormt glapp mellan den traditionella förståelsen av homosexualitet, och vad homosexualitet verkligen är. Vad står det egentligen i Bibeln? Vilka fördömanden finns det egentligen stöd för? Och framförallt: Vad står det MER i Bibeln?...
Gregorius Rex, perspektivet blir fel om man säger att någon BLIR fördömd - vi är fördömda från början. Frågan är hur vi ska räddas i vår bortvändhet från Gud. Guds Son blev då själv människa, lät döpa sig i Johannes omvändelsedop, FAST han var utan synd, och tog därmed VÅRA synder på sig. När han dog dog synden, men det kan vi bara ta emot i tro på honom. Därför ska man inte framhärda i synden.
Om det står att "män [...]upptändes av begär till varandra" och "män bedrev otukt med män", hur otydligt är då det? Det är väl snarare dålig syn än annan Bibelsyn...
Andra Bibelställen i NT om detta är 1 Kor 6:9, där det står att man inte kan ärva Guds rike om man är bl.a. 'arseno-koitai', grekiska plural av 'mans-bäddare', det ord man hade för homosexuell. Ordet 'homosexuell' hade man inte, det är delvis latin och sent.
Även ett tredje ställe är 1 Tim 1:8ff:
"Men vi vet att [Mose]lagen är god, om man brukar den rätt och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för dem som misshandlar sin far och mor, för dråpare, för dem som utövar otukt och homosexualitet [återigen 'arsenokoitai'], för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran - detta enligt det evangelium om den välsignade Gudens härlighet, som har anförtrotts åt mig.
Jag tackar honom som har gett mig kraft, Kristus Jesus vår Herre, för att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, fastän jag förut var en hädare, förföljare och våldsman. Men han förbarmade sig över mig, därför att jag i min otro inte visste vad jag gjorde. Vår Herres nåd överflödade och med den tron och kärleken i Kristus Jesus. Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att frälsa syndare - och bland dem är jag den störste." (1 Tim 1:8-15)
Tor Billgren, beträffande fördömanden, se ovan. Bibelställena i NT är särsklit Rom 1:18-; 1 Kor 6:9; 1 Tim 1:10.
Apropå vad som står mer i Bibeln kan man peka på början av dagens episteltext:
"Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder." (1 Joh 4:10) (Jonas Gardell fälld med en mening!)
Kan rekommendera Svenska folkbibeln, www.folkbibeln.com. Där kan man söka vad som helst, välja ett sökord osv.
"Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet. Men inte bara det, vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod, tålamodet fasthet och fastheten hopp. Och det hoppet bedrar oss inte, ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss. Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne. Knappast vill någon dö för en hederlig människa - kanske vågar någon gå i döden för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen. Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade. Men inte bara det, utan vi gläder oss i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen. Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat. Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns. Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse sådan som Adams, han som är en förebild till den som skulle komma. Dock är det inte med nåden som med syndafallet. Ty om de många* har dött genom en endas fall, så har ännu mycket mer Guds nåd och gåva överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd. Inte heller kom gåvan som följd av en endas synd. Domen kom genom en enda och drog med sig fördömelse. Den fria gåvan däremot kom efter mångas överträdelser och ledde till ett frikännande. Ty om en endas fall gjorde att döden fick herravälde genom denne ende, hur mycket mer skall då inte de som mottar den överflödande nåden och rättfärdighetens gåva regera i liv genom denne ende, Jesus Kristus. Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad. Men dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli så mycket större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer, för att, liksom synden fick herravälde genom döden, också nåden skulle få herravälde genom rättfärdigheten, som leder till evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre." (Rom kap.5)
Stefan,
Din utsaga gäller bara för den som delar din uppfattning. I övrigt ingen.
Såvitt jag kan bedöma är vi inte medlemmar av samma religion.
F ö anser jag Svenska Folkbibeln vara ett skämt som översättning betraktad.
Gregorius, vad betyder den här meningen då, till exempel:
"Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen."
Vad den betyder i ditt trossystem får du svara för själv.
Den kan dock omöjligen avse homosexualitet som ju är i linje med naturen, inte mot den.
Även orden 'ovärdigt sinnelag' kräver en drastisk och f ö djupt förolämpande tolkning för att man ska få den att gälla homosexuella per se.
Vidare finns det många homosexuella med en djup och varm tro på Kristus och därmed anser det vara mycket värt att söka kunskap om Gud.
Därmed får du leta reda på nåt annat onaturlig och värdigt som vänder Gud ryggen att spy din galla över.
"På samma sätt övergav männen [grek. plural 'ársenes' av ársän] det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män ['ársenes'] bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse."
(Romarbrevet 1:27)
Stefan.
Uppenbarligen vet inte textens författare vad homosexualitet är. Det antyds ju att männens umgänge med andra män skulle vara onaturligt, och så är det ju som bekant inte.
Inte heller tycker sig dagens evangelikala bibelutläggare att de behöver fundera över vad homosexualitet är, hur en homosexuell upplever sin egen situation m m.
I upphöjd arrogans drar man fram texter som beskriver andras åsikter om andra fenomen och har inte bara ambitionen att övertyga och förstärka den egna trosgemenskapen utan även att gå utanför den. Med sina oerhört svaga argument söker man med magstöd och emfas som enda kompensation påverka lagstiftning och opinion.
Denna arrogans,som man utan problem med samma bibelbruk de själva använder på sina noga utvalda ämnen,kan fördömas och man kan med fog påstå att ingen som beter sig så mot sin nästa "kan få ärva Guds rike".
Gregorius, du medger alltså att texten syftar på homosexualitet, när det står mäns umgänge med män.
Då är ju kristendomens sida klar. Bra.
Men du bestrider att det är onaturligt.
Stefan.
"du medger alltså att texten syftar på homosexualitet, när det står mäns umgänge med män."
Homosexualitet inbegriper även sex mellan personer av samma kön. Sex mellan personer av samma kön är dock inte synonymt med homosexualitet (ett uttryck som f ö inte har i en bibeltext att göra eftersom det uppkom under 1800-talets senare del).
"Då är ju kristendomens sida klar."
Märkligt påstående. Jag har ju konstaterat att man far vilse om man tolkar dessa utsagor som homosexualitet.
Kristendomen är f ö mångfald och splittring i fråga om det mesta, och att påstå att dess sida i en perifer moralfråga som denna är "klar" verkar ganska tendentiöst.
Men för att bli än mer allvarlig; det hela bygger naturligtvis på det självklara: vilken agenda man har, kombinerat med vilken bibelsyn man upplever sig ha heder nog att härbärgera.
Stefan P
1. Studera kontexten i Paulus uppräkningar. "upproriska" "föräldramisshandlare" "dråpare"... Det handlar om saker som skadar andra människor. "Homosexualitet" är således ingen adekvat översättning i sammanhanget, eftersom homosexualitet per definition inte skadar någon annan människa (nej, nej nej). Det handlar uppenbarligen inte om kärleken mellan två samtyckande individer av samma kön, utan om ren lust och begär, det vill säga drifter som man tillfredsställer hos prostituerade. Det handlar således snarare om hor, pedofili eller våld.
2. Om Paulus hade menat att det var kärleken som skulle bekämpas, hade han väl skrivit detta, eller hur? Och givit oss verktyg för hur man bekämpar den?
3. Ponera att det hade stått så här hos Paulus: "gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för dem som misshandlar sin far och mor, för dråpare och män som ligger med kvinnor under deras månadsrening eller lägrar dem med våld".
Genom ditt sätt att tolka Bibeln, hade dessa två modifieringar varit lika med ett förbud mot heterosexualitet. Är det en rimlig tolkning?
4. Om berättelsen om Sodom och Gomorra utmynnar i ett förbud mot homosexualitet, vad säger då berättelsen om vådtäkten i Guva (Dom 19:22-25) om heterosexualitet?
Gregorius Rex och Tor Billgren. Jag beklagar att ni inte kan läsa detta Bibelställe innantill.
Vad skulle Paulus tal om förblindelse kunna tänkas betyda? (Rom 1:21)
Stefan,
Pauli tal om förblindelse betyder att man stirrar sig så blind på exempelvis en synd att man missar resten av Guds budskap till människan och framför allt det som rör den egna personen. Det betyder att man fokuserar på sin nästas synd. Att man tar den enkla vägen och i vissa texter läser in företeelser som homosexualitet, vilket bättre informerade människor förstår andra innebörder av.
Dock är det inte helt rättvist att anklaga en enskild person för detta, eftersom sådan personer ofta befinner sig i ett socialt sammanhang där trycket på enhet i åsikter och uppfattningar är mycket hårt och där det krävs stort mod för att gå emot den politiska korrekthet som råder där.
Jag kan bara beklaga om det nu är så att du valt att se homosexualitet som en synd, och därmed vill utestänga vissa av dina medmänniskor från Guds nåd.
Gregorius, tack för ditt svar.
Av texten framgår det att förblindelsen beror på att "de bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att att dyrka det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen. Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser."
Det är för att man upphöjer individen och tillber det skapade, när man pekar på två männsiskor som var och en bestämmer allting själv, som man förblindas "av sina falska föreställnngar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påsstod att de var visa, men de blev dårar." De utlämnas då av Gud så att de följer sina begär.
Stefan,
Tack för att du gav din tolkning av texten.
Jag anser att passagen "'av sina falska föreställnngar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påsstod att de var visa, men de blev dårar.' De utlämnas då av Gud så att de följer sina begär." passar mycket väl in på den evangelikala kristenhetens sätt att uppföra sig och bedriva religion.
Kanske har vi därmed olika ståndpunkter i även den här frågan och olika bibelsyn (m fl syner).
Och lika uppenbart är att vi båda läser skriften med varsin agenda och tolkar den därefter. Detta får vi leva med i vårt gemensamma sökande efter sanning och mening i våra liv.
Stefan,
För övrigt noterar jag att du inte besvarat Tors högst relevanta frågor ovan. Det tycker jag att du ska göra!
Gregorius,
Det förutsätter att "den evangelikala kristenheten" följer sina begär.
Stefan,
Det gör den. For all the world to see.
Och Tors frågor?
Även handlingar som inte skadar andra människor kan vara synder.
Lars Flemström,
En intressant och viktig påminnelse i sammanhanget.
En annan är att begreppet synd inte har någon som helst funktion eller bäring utanför det specifika sammanhang där den definieras. Vad som är synd i en viss kristen kontext, behöver inte vara omoral i det omgivande samhället. Och det omgivande samhället har aldrig någon förpliktelse att ta hänsyn till denna specifika syndadefinition.
Vidare får man aldrig glömma att hela det system som rymmer begreppet synd, balanserar på den knivsegg som är Guds vara eller icke-vara.
Gregorius skrev:
"Vad som är synd i en viss kristen kontext, behöver inte vara omoral i det omgivande samhället."
Det stämmer.
När jag säger att utlevd homosexualitet är en synd, så menar jag alltså inte att det skulle vara fel i något slags allmän-moralisk mening.
Skicka en kommentar
<< Home