tisdag, augusti 08, 2006

Ingen ska förneka sitt kön. Inte heller sin läggning...

Vad är det som ska ligga till grund för politik och samhällsarbete? Är det verkligheten eller är det en av vissa skapad önskebild av verkligheten?

Så började en ledare i Världen Idag förra veckan. Det känns som jag har skivit samma sak tusen gånger när jag kritiserat kristenhetens syn på homosexualitet, som som bekant aldrig tar avstamp i verkligheten, utan i förseställningar, fördomar och önskningar om hur motståndaren skall bete sig.

Texten handlar om utredningen Jämställdhet i förskolan, och Carin Stenström hävdar att jämställdhetsarbetet går ut på att sudda ut könen. Att barnen skall "tvingas förneka sin könstillhörighet." Varför vulgarisera och förvränga det viktiga jämställdhetsarbetet? För det går givetvis inte ut på att sudda ut några kön, utan att sätta strålkastarljuset på könsrollerna. Det är en stor skillnad.

Maria Larsson (kd) sätter fingret på vad det handlar om i den tillhörande intervjun:
- Självklart ska man avskaffa strukturer som till exempel gör att tjejer inte får komma till tals.

Men åskådliggör kristenhetens populistiska vantolkning av jämställdheten i fortsättningen:
- Man får ett steg för långt när man vill undanröja könen.


Vad det handlar om är att inte påtvinga barn leksaker och beteenden som tvingar in dem i ett könsrollsmönster, utan låta dem leka med vad de vill. Det är inte likt kristenheten att tro att kön och heterosexualitet är något som måste läras in.

Människor ska inte förneka sitt kön, som Stenström befarar. Men de ska inte heller behöva förneka sitt känsloliv och sin identitet, som Stenström ständigt argumenterar för.

1 Comments:

Anonymous Vash said...

Hej! Jag brukar läsa din blogg, och jag tänkte ta mig i kragen och kommentera för en gångs skull...

Jag tycker att hela förfasandet över "utsuddandet av könen" har stora logiska luckor. Till en stor del verkar människor missbruka faktisk eller (fördomsfull) tänkt statistik.

- För det första misstolkas statistik som essens. Att kvinnor, statistiskt sett, oftare har en viss egenskap innebär inte att alla kvinnor har den egenskapen.
- För det andra omformas statistik till norm. Att kvinnor oftare har en viss egenskap innebär också att detta är en egenskap de "bör" ha.
- För det tredje frånser man från statisitk som visar på att alla, både män och kvinnor, har både "manliga" och "kvinnliga" egenskaper.
- För det fjärde ses det "manliga" och "kvinnliga" som två binära företeelser.

Uttalandet att "män och kvinnor är olika" och att vi ska "komplettera varandra" är inte bara faktiskt inkorrekt utan tvingar även mer eller mindre subtilt in människor i roller som är i förväg tilldelade dem utifrån formen på deras könsorgan. Dessutom utgår man från att alla är heterosexuella. Jag är egentligen ganska ointresserad av huruvida den statistiska skillnaden mellan män och kvinnor har biologisk eller social grund. Huvudsaken är att ingen borde tvingas in i en roll, speciellt inte barn. Om man vill vara yin eller yang eller ingetdera borde ju vara upp till individen, oberoende av huruvida fler män är "yang" än "ying" och vice verca.

Som en kvinna som identifierar mig mer med den manliga könsrollen än den kvinnliga, och som dessuotm är bisexuell och därigenom helt missar målet med yin/yang-balansen, är detta en tyst kamp som jag ständigt får föra. Och jag tycker faktiskt att det är en ganska självklar sak att varje människa själv ska få välja sin identitet och sin roll i tillvaron och i sina relationer utan att utsättas för sanktioner.

onsdag, augusti 09, 2006 10:36:00 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home