Ulf Nilson och hatbrott
Gnällkonservatismens motsvarighet till Jan Myrdal.
Ulf Nilson tror att en lögn blir sanning bara man upprepar den tillräckligt många gånger. Den 5 augusti var det dags igen för att försöka banka in den förvrängda och vilseledande bilden av hatbrottsbegreppet i Expressens läsare:
Om någon rånar en bög eller en flata är det ett hatbrott. Om samme man eller kvinna rånar mig, så är det ett vanligt rån. Ålderstigna, heterosexuella gubbar är det inget pris på och detsamma gäller "vanliga" äldre kvinnor; patetiskt och fördomsfullt, är allt jag kan säga.
Självklart får han medhåll och ryggdunk från gubbarna i bastun.
posted by Tor Billgren at fredag, augusti 08, 2008
24 Comments:
Ulf Nilson är något av det gnälligaste man kan tänka sig och jag betvivlar inte att han argumenterar missledande, men jag har funderat lite över det här med hatbrott som begrepp. Varför använda det alls? Ett brott är ett brott är ett brott, bakomliggande orsaker är ju faktiskt mindre intressanta (såvida det inte handlar om nödvärn eller något liknande, men där är väl oftast lagen hyfsat okej).
Nu kanske jag har missat något eftersom jag bara är sporadisk läsare av den här bloggen, men själva idén om "hatbrott" som kategori tycker jag verkar vara nonsens. Ett brott skall ju bedömas och behandlas efter grad av allvarlighet i utförande och efterverkningar, inte efter förmenta orsaker. Det blir inte grövre eller mildare om förövaren skulle präglas av konspirationstankar eller fördomar.
Det enda syfte i vilket det kan vara intressant med att stämpla något som hatbrott är väl isåfall prevention, eftersom man kan identifiera möjliga grupper av förövare och liknande och upptäcka var det krävs kamp mot desinformation. Men det kanske är så dina resonemang löper också?
Jag brukar inte argumentera för hatbrottslagstiftningen. Jag håller med om att det kan finnas svårigheter kring tillämpningen.
Inlägget var heller inget argument för hatbrottslagstiftiningen, utan ett synliggörande av ett uppenbart försök att förvanska vad den handlar om. Om hatbrottslagen är tveksam, måste det finnas korrekta och adekvata argument mot den, och inte den typ av förvräningar Nilson ägnar sig åt.
Gustav
"Ett brott skall ju bedömas och behandlas efter grad av allvarlighet i utförande och efterverkningar, inte efter förmenta orsaker."
Men hela det västerländska rättssystemet fokuserar ju ofta på motiven till något som kan vara eller är ett brott.
Om någon planerar att döda någon så blir det ofta ett längre straff än om det är något som en mördare gör spontan. Dessutom har det olika brottsrubricering, mord respektive dråp. Om syftet inte var att döda kan det bli åtal för vållande till annans död. Det är alltså inte bara handlingar och efterverkningar för brottsoffret som avgöra straffen enligt svensk lag.
I tex diskrimineringsärenden eller hetsärenden så är det uppsåtet som är avgörande för om det är ett brott.
"Det blir inte grövre eller mildare om förövaren skulle präglas av konspirationstankar eller fördomar."
Hatbrotten riktar sig mot en hel grupp i syfte att skrämma dem. Det får alltså ofta större effekt än "vanliga brott". Det drabbar inte bara de som är brottsoffer utan även andra i samma grupp.
Man kan säga att alla människor riskerar brott. Men de grupper som ofta är offer för hatbrott får acceptera en "extra risk" som påverkar beteendet tex att bögar undviker att hålla varann i hand på offentliga platser.
Hatbrott kan alltså vara en försvårande omständighet, men det är inte något unikt för hatbrott, även brott mot handikappade eller mot barn eller åldringar kan klassas som att ha försvårande omständigheter. Likaväl som det är förmildrande omständigheter i vissa brott.
Faktum är att domstolar sedan många decennier kunnat döma till längre straff om syftet med ett brott varit rasistiskt.
Men 1994 så införde riksdagen den sk straffskärpningsregeln i brottsbalken där det explicit är med att domstolar kan bedöma det som en försvårande omständighet om brottet riktat sig mot någon pga dennes etnicitet, hudfärg eller religion. Sedan 2002 är det även explicit med att brott mot någon pga dennes sexuell läggning kan vara en försvårande omständighet.
Men paragrafen har ett sk öppet slut "eller liknande omständighet" vilket betyder att en domstol tex skulle kunna bedöma det som hatbrott när en våldtäktsman gör flera brott riktade mot kvinnor vilket orsaker skräck även bland de som inte direkt blivit drabbade. Så var det tex i Umeå för några år sedan.
Personligen tycker jag mycket väl man skulle kunnat använda hatbrottsregeln där.
Bengt Held
Gustav
Eventuella bakomliggande orsaker till ett begånget brott är aldrig oväsentliga, eftersom de kan vara motivet till varför ett brott har begåtts. För att hårdra det är det som att påstå att det inte är någon skillnad emellan att oavsiktligt råka köra över någon som rusar ut på vägen framför en och att medvetet köra över någon på gatan. Som jag har förstått det handlar hatbrott först och främst om motiv.
Hato
Att man gör skillnad på saker som skett när folk varit i affekt och brott såsom mord som är i förväg planerade, det tycker jag inte är något konstigt alls. Likaså om man angriper en person som är oförmögen att freda sig, pga t ex krämpor eller handikapp.
Däremot har jag svårt att finna någon slags vettig motivering för att påföljden för ett brott skall vara strängare eller mildare beroende på motiv i övrigt. Om man väl bestämt sig för att t ex misshandla någon så har man gått över gränsen, hur man rättfärdigar det för sig själv och andra är i stort sett ointressant såvida det inte är nödvärn i någon form.
Som hyfsat principtrogen liberal tycker jag väldigt illa om hetslagstiftningen också, kan tilläggas. Den borde avskaffas eller omformas, eftersom statsmakten inte skall gå in och döma om vilka åsikter som är moraliskt riktiga om det kan undvikas. Sådana lagar skall man inte ha, utan de skall vara högst allmängiltiga.
Jag tror att man bäst skyddar minoriteter av alla slag genom lagar som är lika för alla, oavsett åsikter, övertygelser eller läggningar. Statsmakten skall vara som en opartisk skiljedomare och inte hålla någon om ryggen eller hytta med fingret särskilt åt någon grupp. När man börjar göra det skapar man fördomsfullhet och martyrskap. Det tror jag skadar tilliten till rättsväsendet mer än det ökar offrens trygghet.
Tack för svaret också, Tor. Jag var inte riktigt på det klara med om du du tog ställning för lagstiftningen eller om du bara var arg på träbocken Nilson ;)
Om man väl bestämt sig för att t ex misshandla någon så har man gått över gränsen, hur man rättfärdigar det för sig själv och andra är i stort sett ointressant såvida det inte är nödvärn i någon form.
Men de som gör sig skyldiga till hatbrott hävdar ju oftast att det sker i nödvärn, som tillexempel att man "botar" samhället från cancervulsten för alla "normala" människors bästa, iaf enligt hatpropagandan som legitimerar hatbrotten.
Gustav
"Att man gör skillnad på saker som skett när folk varit i affekt och brott såsom mord som är i förväg planerade, det tycker jag inte är något konstigt alls. Likaså om man angriper en person som är oförmögen att freda sig, pga t ex krämpor eller handikapp."
Bra, då håller du nu med om att motivet har betydelse. Och att det existerar försvårande (och förmildrande) omständigheter. Vi måste ju då också konstatera att domstolar är fria att bedöma en attack mot någon för att vederbörande är homosexuell eller juder som ett allvarligare brott. Det blir alltså svårt att "förbjuda" domstolar att göra sådana bedömningar.
Det som är avgörande och som vi tydligen är oense om är ifall vi ska ha någon explicit staffskärningsparagraf för sk hatbrott.
Jag håller med att i ett mycket mer tolerant samhälle än vi har idag borde vi inte ha någon sådan straffskärpningslag. Egentligen är straffskärpningslagen vid hatbrott precis som hetslagen ett tecken på att vi inte lyckats skapa ett samhälle där människor främst ses som individer av nästan alla i sin omgivning. Målet måste alltså på sikt vara att vi kan avskaffa den typen av lagar eftersom de blir ganska betydelslösa.
Den dagen hatbrott mot homosexuella är lika ovanligt som hatbrott mot rödhåriga då kan jag utan problem argumentera för att avskaffa hatbrottslagarna.
Jag håller alltså med dig principiellt att vi ska ha det som mål, men jag tycker inte det vore försvarligt att avskaffa hatbrottslagarna som samhället är idag.
Men visst kan hatbrottslagarna vara problematiska. Vilka grupper som ska ha skydd av dem kan bli godtyckligt. Själv tycker jag att även brott mot någon för att vederbörande är etnisk svensk eller heterosexuell i vissa situationer borde kunna bedömas som hatbrott men så är ju inte domstolspraxis idag. Vilket diverse främlingsfientliga grupper för övrigt använder i sin argumenation.
Men man måste alltså varken vara homofob eller rasist för att vara kritisk mot hatbrottslagarna utan det är ju en klassisk målkonlikt.
"Som hyfsat principtrogen liberal tycker jag väldigt illa om hetslagstiftningen också, kan tilläggas."
Hetslagen är problematisk, det håller jag med om. Men oavsett om man behåller den eller inte så kan man ha hatbrottslagar tex vid våldsbrott.
USA har inte någon hetslag men däremot har många delstater i landet hatbrottslagar som uttalar att det kan vara en försvårande omständighet att använda våld emot HBT-personer. Eller HBT-fienligt klotter och vandalisering.
"Den borde avskaffas eller omformas"
Jag är för att den omformas.
"När man börjar göra det skapar man fördomsfullhet och martyrskap. Det tror jag skadar tilliten till rättsväsendet mer än det ökar offrens trygghet."
Tack vare att vi har hatbrottslagar så har polisen de senaste åren jobbat mycket mer tydligt emot hatbrott vilket jag är säker på ökar tryggheten för HBT-personer. Fler blir benägna att anmäla om de vet polisen har kunskap om att hatbrotten existerar. Det blir ett bättre förtroende och samarbete mellan polis och föreningar för HBT-personer.
Bengt Held
Bengt:
Ja, man kan nog säga att vi håller med varandra i mångt och mycket, men att det skiljer i frågan om en explicit hatbrottsparagraf som stipulerar särskilda villkor för straffskärpning. Det tycker inte jag att man bör ha. Sedan kan man ju fråga sig om hetslagar inte snarare cementerar vissa grupper som särskilda och utanför normen snarare än hjälper till att normalisera dem, men den diskussionen kan ju bli hur stor som helst..!
Sammanfattningsvis anser jag att försvårande villkor är situationsanknutna. Jag tycker inte att man kan använda en svepande bedömning på förhand, som beror på offrets och förövarens tillhörigheter till några särskilda grupper. Sådant måste prövas från fall till fall, utan etikettering.
Sanna:
"Men de som gör sig skyldiga till hatbrott hävdar ju oftast att det sker i nödvärn, som tillexempel att man "botar" samhället från cancervulsten för alla "normala" människors bästa, iaf enligt hatpropagandan som legitimerar hatbrotten."
Det här tror jag inte håller i någon rättssal. Det är ju helt uppenbart inte nödvärn såsom lagen beskriver det, utan någon slags villfarelse.
Gustav
Inte för att det förändra något i principdebatten men straffskärpningslagen används mycket sällan, definitivt inte så ofta som var intentionen från riksdagen när man sa ja till lagen.
Här är några fakta från Forum för levande historias hemsida
http://www.levandehistoria.se/node/163
"Homofobiska hatbrott som går vidare till åtal varierar mellan noll och 29 procent mellan olika polismyndigheter. Bara 35 av 367 anmälningar har gått vidare från polismyndigheten till åklagarmyndigheten. För dessa finns kopplingar till 24 brottmålsdomar. Av dessa domar innehåller tio överhuvudtaget ingenting som antyder något om hatbrott. I berättelserna från polisanmälningarna har ibland uttryck som "jävla bögjävel" i domen översatts till "kränkande tillmälen", som antydan om att det rör sig på hatbrottsfältet. Endast i två fall har straffskärpningsbestämmelsen tillämpats."
Av 367 polisanmälingar om hatbrott blev det alltså 24 domar varav 2 gav högre straff med hänvisning till staffskärpingslagen.
Lagen syftar till att det KAN ge högre straff vid hatbrott.
Men jag tycker det är ett problem om det bara är i 2 av 24 domar man verkligen använder paragrafen om försvårande omständighet. det är 7 % av domarna. Nu är det viserligen ett fåtal granskade domar men inget tyder på att situationen i sin helhet skulle vara väsentligt annorlunda. Mer forksning borde ägnas åt det och att sprida kunskap om hatbrott och hur rättsväsendet kan motverka det.
Bengt Held
Gustav
En sak till.
"som beror på offrets och förövarens tillhörigheter till några särskilda grupper"
Nu tror jag inte det var ditt syfte men du skriver här precis som Ulf Nilsson och får det att låta som att varje brott som en heterosexuell gör mot någon som är homosexuell elelr bisexuell är ett hatbrott som kan ge högre straff än om brottet varit mot någon som är heterosexuella. Så är det givetvis inte. Om någon heterosexuell rånar, mördar, slår, vanadliserar någon hus och brottsoffret är homosexuell så är det INTE något hatbrott om motivet är att de personligen är ovänner, att brottoffret av en slump träffat brottslingen etc.
Det är alltså bara när syftet med brottet varit att kränka någon för personens etnicitet, religion eller sexuella läggning (eller liknande omständighet) som straffskärpningslagen kan vara tillämplig.
Bengt Held
Alltså, givetvis är det inte så som Nilsson försöker framställa det. Jag kanske borde uttryckt mig annorlunda. Dock är det som jag ser det ett av problemen med att sätta upp en klassificering av brott som hatbrott - man möjliggör denna tolkning, trots att den inte är riktig.
Brott är brott och skall beivras, men jag tror inte att man kan "fostra" befolkningen speciellt effektivt genom att anpassa straffsatser utan för det krävs snarare upplysning och attitydförändringar generellt i samhället.
Gustav
Givetvis är attitydförändringar på lång sikt det som är bäst. Men på kort sikt har vi ett antal människor som ägnar sig åt brott mot homosexuella eftersom de hatar homosexuella. De struntar oftast i att Reinfeldt och Sahlin uttalar sig hur mycket de gillar homosexuella. Eller att media berätta och informerar om HBT-rättigheter. Tvärtom kan homohatarna nästan bli desperata att de nu är i minoritet. Och fler och fler homosexuella börjar visa sin kärlek precis som heterosexuella vilket även det kan kan leda till fler hatbrott.
Hur ska vi på kort sikt bekämpa problemet med hatattacker mot homosexuella tycker du? Fler poliser generellt? Eller något annat?
Jag skriver det inte för att vara ironisk utan tycker det vore intressant att veta hur du som är helt emot hatbrottslagarna resonerar.
För nog måste väl även du tycka det är ett allvarligt problem att homosexuella par inte kan hålla varann i hand på stan eftersom de riskerar våld eller kränkande tillmälen?
Bengt Held
Jo, jag såg att SD/Nazist organet "artikel 19" genast och endast någon sekund efter att Herr "gamlast av de gammeldagsaste" Ulf Nilson själv hade publicerat sitt nyaste inlägg mot homosexuella i största allmänhet och för "hur det var förr" :-)
Patetiska människan och hur kan Expressen som ska vara en liberal tidning ge människor på den yttersta höger/fascist skalan som Ulf E och Marie Söderström utrymme...
och jag som säger detta är konservativ och det kanske säger lite om Herr gammal och fru "i går" :-)
Jag skäms för deras inskänkthet och hatfyllda agenda.
fascismen lever tydligen och frodas i Sverige idag anno domine 2008
Ville tillägga att herr "gnäll" Ulf NilSon (med ett s) också är en uppskattad vän och medarbetare till härskaren för Livets Ord; Ulf Ekman och skriver regelbundet krönikor i Ulf´s tidning "Världen igår".
It takes one to know one som man säger i självaste Amerikat :-)
Aj aj aj.. Världen idag är ju en publikation som är sällsamt bakom flötet. Ingen direkt positiv association som herr Nilson dras med där.
Bengt:
Visst är det ett allvarligt problem att folk inte kan leva sina liv som de önskar utan att vara ifred ifrån idioter som tar till fysiskt eller verbalt våld vid blotta åsynen av två medmänniskor i ett förhållande!
Tyvärr är problemen dock inget man kan få bort på momangen. Det är inte möjligt att utradera den pariaställning som HBT-personer haft i åtminstone större delen av den västliga kultursfären i många hundra år i ett nafs. Jag tror helt enkelt inte att det finns någon kortsiktig lösning som kan tillämpas effektivt. Det är inte den typen av våld och angrepp utom från riktiga kufgrupperingar, som man ändå inte kan nå ut till särskilt bra.
Jag tror helt enkelt att man får fortsätta med det som gällt hittills: En öppen och icke-diskriminerande samhällspolitisk agenda samt utredning och beivrande av de brott som begås. "Fler poliser" är nog ingen patentlösning, utan det är snarare effektivare organisation som krävs i de flesta landsändar.
Till syvende og sidst är det ju faktiskt en väldigt positiv utveckling man kan betrakta under nittonhundratalet, ja till och med under de senaste tio-tjugo åren. Hatarna är en minoritet som stadigt minskar, även om dagens samhälle är långt ifrån något paradis för den som sticker ut.
Bara så att ni fattar det.Ingen kristen som har den helige ande, vill döda er eller slå er.. Den tidigare Hatbrottslagen var ett försök från SoZZarna och miljömupparna att tysta det sista kristna motståndet Som predikar om Synd,, till dessa odemokratiska partier.. Det är bra att nu Leif Liljeström, Åke Green - predjukat domarna i Hd numera är normgivande,, Så som det var förr nämligen lika inför lagen DVS Det är förbjudet att slå och misshandla.. Men lagligt att predika om synd och evigt helvete...
Bara så att ni fattar det.Ingen kristen som har den helige ande, vill döda er eller slå er..
Nej det lämnar dom åt de som inspireras av hatpropagandan som flödar från moralkonservativa kristna, typ Åke Green och Liljeström, och HD garanterar att de behöver inte stå till svars för den hatpropagandan som föregår hatbrotten, hatpropagandan skyddas tydligen av yttrandefriheten.
Jag blir trött på Livets Ordare och
deras attityd till HBT- personer.
Om lagen säger att HBT är accepterat i det SEKULÄRA SVERIGE så får naturligtvis Åke Green och Leif Liljeström säga vad de vill inom sin krets. Men om de kör för hårt med hånfullhet mot gruppen HBT så bör samhället ingripa.
Sverige skall som samhälle acceptera olika trossamfund men inte svälja vadsomhelst. På samma sätt måste HBT acceptera att vissa trossamfund inte vill viga samkönade par. Låt staten sköta den detaljen genom en äktenskaplagstiftning som gör att staten utfärdar intyg om att äktenskap är ingånget via statens registrering.
Sedan har respektive trossamfund att ordna lämplig välsignelseakt.
Men det är upp till de religiösa samfunden om de vill välsigna eller ej. Alltså stat och kyrka är varandra oberoende i vigselfrågan.
Nu blir väl HBT-folket sura för att de skall behandlas på samma sätt efter lagen men inte av samfunden.
Jag är för allas rätt att bli behandlade enligt lag och rätt-
följaktligen att man begår brott
mot såväl homosexuella som heterosexuella.
Anonym
"Den tidigare Hatbrottslagen var ett försök från SoZZarna och miljömupparna att tysta det sista kristna motståndet Som predikar om Synd"
Du blandar friskt ihop hets mot folkgrupp med straffskärpningsparagrafen. Det är två olika lagar.
Dessutom så försöker du få det till att det bara är vänstern som varit pådrivande för att inkludera homosexuella och bisexuella i hetslagen och hatbrottslagarna. Tvärtom så fördröjde sossarna reformen i flera år.
Det är kanske dags att berätta historiken.
1948 fick Sverige lagen om hets mot folkgrupp. Orsaken var erfarenheterna från den nazistiska hetsen mot judar m.fl. grupper och vilken effekt det fått. Alla riksdagspartier var för det.
1980 så ändrade man hetslagen så att det blev förbjudet att även hetsa mot "invandrare" och inte bara mot olika etniska grupper. Orsaken var att olika högerextrema grupper hade kunnat sprida hatpropaganda mot invandrare genom att inte nämna några etniska grupper. Alla riksdagspartier röstade ja till reformen.
1984 så föreslog den sk homosexutredningen att homosexuella ska få skydd av lagen om hets mot folkgrupp. Alla riksdagspartiers representanter i utredningen sa ja till det. men när det blev omrösning i riksdagen 1987 så röstade bara vpk (dåvarande vänsterpartiet) ja. Övriga partier röstade nej främst med motiveringen att det skulle orsaka konflikter mellan homosexuella och kristna. Dessutom så tvekade man om det var vanligt med hets mot homosexuella.
1996 sa fp, c och mp ja till att homosexuella och bisexuella ska ha skydd av hetslagen. Orsaken var att det blivit vanligare att nazistiska grupper spred hatpropganda mot homosexuella. En ohelig allians av s, m och kd var dock skeptiska och stoppade reformen då. Men några år senare tillsatte s-regeringen en utredning om det.
2002 Riksdagen röstar ja till att hetslagen ska skydda homosexuella och bisexuella. M röstar nej. Kd är för det men vill ha undantag för "religiösa samfund i predikosituationer".
Sedan dess har m bytt åsikt och är idag för att homosexuella och bisexuella har skydd av hetslagen. Kd har efter att Åke Green blev friad från hets accepterat hetslagen som den är idag.
Syftet med att förbjuda hets mot homosexuella har aldrig främst varit att tysta religiösa samfund från att säga homosexualitet är en synd. Det främsta syftet har varit att förhindra tex nazistiska grupper att sprida hatmaterial mot homosexuella. Material som kan inspirera till hatbrott mot bögar och lesbiska.
Vid ett av morden i mitten av 1990-talet mot en man för att han var homosexuell så hittade polisen material i mördarens hem med budskapet att "homosexuella förtjänar att dö". Det var en nazistisk tidning. Men det var inte möjligt att förbjuda den typen av tidningar eller åtala honom för det eftersom homosexuella inte hade skydd av hetslagen.
Däremot var det förbjudet att möjligt att åtala den som spred material med budskapet "svarta, judar och romer förtjänar att dö".
När det gäller straffskärpningsparagrafen är det delvis en annan debatt. Den används för att domstolar ska kunna döma till högre straff vid tex mord, misshandel, rån, stölder, klotter etc om syftet varit att kränka någon pga vederbörande etnicitet, religion, sexuell läggning eller liknande omständighet. Hatbrott är alltså inte någon brottskategori i sig utan hänvisar till vilket motiv en brottsling har.
Alla riksdagspartier sa 1994 ja till att straffskärpningsparagrafen explicit ska ha med brott mot någon pga vederbörande etnicitet och religion. det var för övrigt den dåvarande borgerliga regeringen som presenterade lagförslaget.
Alla riksdagspartier förutom moderaterna röstade 2002 för att straffskärpningslagen explicit ska ha med brott mot någon pga vederbörandes sexuell läggning. Även kd röstade alltså ja. Därefter har m bytt åsikt och är idag för reformen precis som övriga riksdagspartier.
Hur du kan få det till att det är s och mp som ensamt har ansvar för hatbrottslagarna blir därmed en gåta.
Bengt Held
Bengt, du är mycket duktig och har en massa fakta men snälla. Inte så långa inlägg. Folk tappar dig efter 10 rader....
Lite ärlig feedback!
Björn
Nu skriver jag det inte för att "jag är duktig". utan för att ge info till folk som tydligen har dåliga kunskaper om historien bakom olika lagar. Och det är ju frivilligt att läsa långa inlägg.
Men jag har noterat din åsikt.
Nu blev det ett kort meddelande.
Bengt Held
Jag gissar att Nilssons dumheter är inspirerade av Mats Tunehags artiklar och debatter i ämnet:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_249959.svd
http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=2627&Itemid=98
tack Jonathan, Extremhögern sprider sin dynga via sina nätverk. Gränserna är utsuddade. kristen media, Fascist media, (kanske tom Nazist) för den goda saken att hata och sprida propaganda mot sina homosexuella medmänniskor så står man hand i hand och är alla en stor lycklig kärnfamilj :-)
Just ja, Tokan på Expressen heter ju Marie Söderqvist och inget annat. Hennes historia av alla "det var bättre förr" och gudskebevara mig alldeles särdeles för alla homosar som synes över allt" artiklar är så pinsamt...
Skicka en kommentar
<< Home