Om devalverande av maktsymboler

Symbolernas devalvering, skriver professor Anders Piltz om i en text i dagens Dagen. "Utställningen Ecce homo för drygt tio år sedan, och Muhammedteckningarna 2005, aktualiserade frågan hur långt man kan gå i vanhelgande av det som andra anser heligt."

Det är bekämmande att Anders Pilz, som är en lärd öch from man, väljer att se på Ecce Homo med sina exkluderande glasögon. Ecce Homo gestaltar viljan att bli inkluderad och sedd, precis det som framgår i titeln - Se människan. Men Piltz tycks inte vilja se, utan talar om bildsviten i termer av förakt, rädslor och aggressioner. Ecce Homo skildrar Jesus omgiven av hbt-personer. Hur skulle det kunna vara vanhelgande?

Han förklarar att Ecce Homo och Muhammedkarikatyrerna är kränkande för kristna och muslimer, och jämför med familjefoton:

[D]e representerar de personer de avbildar. Varför har man den älskades bild i plånboken? Han man handskas med bilden visar vad man tänker om den avbildade.

Detta är ett synnerligen haltande resonemang. Det är absurt att jämföra Gud, Muhammed och Jesus med en farmor, mormor eller lillasyster. Hur hårda nypor en farmoder än hade när hon var i livet, hade hon inte makt att utrota mänskligheten, som bibelns Gud har. En lillasyster har inte makt att få ett fikonträd att skrumpna på fläcken. Folk avrättas inte i någon mormoders namn.

Muhammed och Jesus är, förutom allt det där fina och kärleksfulla Piltz skriver om, några av världens kraftfullaste maktsymboler. Och ingen bärare av makt ska vara immun mot kritik och ifrågasättande. Det är den som protesterar mot att någon vänder och vrider på en maktsymbol, som de facto devalverar den, eftersom han eller hon därigenom antyder att den är sårbar och inte alls så allsmäktig som det påstås.