Var är yttrandefrihetens försvarare när det verkligen gäller?
Tankepolis!
Censur!
PK-maffia!
Hot mot yttrandefriheten!
Så brukar tongångarna gå hos konservativt kristna opinionsbildare och bloggare när hatbrott, diskriminering och hets mot folkgrupp diskuteras. I alla fall när det handar om homosexuella och muslimer. Men nu, när vi har massor av aktuella exempel på censur och försök till inskränkningar av yttrande- och religionsfriheten, är det märkligt knäpptyst bland dessa opinionsbildare.
Varför är det ingen som försvarar den katolske SSPX-biskopen Richard Williamsons tanke- och yttrandefrihet? Varför är det ingen som försvarar hans rätt att skapa sig en uppfattning om sakernas tillstånd med utgångspunkt av hans tro och övertygelse? Varför kritiserar de kristna tidningarna inte PK-maffians reaktioner mot skånepolisens fantasifulla övningsnamn Oskar Neger och Neger Niggersson? För det kan väl inte vara så att yttrandefriheten bara är viktig att försvara när budskapet råkar sammanfalla med den personliga agendan...?
Censur!
PK-maffia!
Hot mot yttrandefriheten!
Så brukar tongångarna gå hos konservativt kristna opinionsbildare och bloggare när hatbrott, diskriminering och hets mot folkgrupp diskuteras. I alla fall när det handar om homosexuella och muslimer. Men nu, när vi har massor av aktuella exempel på censur och försök till inskränkningar av yttrande- och religionsfriheten, är det märkligt knäpptyst bland dessa opinionsbildare.
Varför är det ingen som försvarar den katolske SSPX-biskopen Richard Williamsons tanke- och yttrandefrihet? Varför är det ingen som försvarar hans rätt att skapa sig en uppfattning om sakernas tillstånd med utgångspunkt av hans tro och övertygelse? Varför kritiserar de kristna tidningarna inte PK-maffians reaktioner mot skånepolisens fantasifulla övningsnamn Oskar Neger och Neger Niggersson? För det kan väl inte vara så att yttrandefriheten bara är viktig att försvara när budskapet råkar sammanfalla med den personliga agendan...?
posted by Tor Billgren at tisdag, februari 10, 2009
26 Comments:
Intressant iakttagelse, och dess värre tror jag du delvis har rätt. Många, dock inte alla, försvarar bara yttrandefrihet så länge det som yttrats sammanfaller med personliga åsikter. (Behöver däremot inte nödvändigtvis vara någon "personlig agenda") utan har nog mest med psykologi att göra. De flesta är inte likt Voltaire beredda att dö för någons rätt att uttrycka en åsikt de själva ogillar. (Snarare beredda att döda, som någon skämtsamt uttryckte det).
Men givetvis har Williamson rätt att tycka och tänka vad han vill om judeutrotningen under Förintelsen, trots att han har fel enligt samtliga seriösa Förintelse-forskare jag personligen känner till och även enligt Adolf Eichmanns vittnesmål när han ställdes inför rätta i Israel.
Om Williamson också har rätt att yttra vad han tycker och tänker är däremot en legal fråga.
Personligen kan jag inte bedöma om hans uttalanden strider mot lagen eller om Sveriges Television brutit mot lagen som hjälpt till att sprida hans Förintelseförneklser. Men i enlighet med Yad Vashems kriterier betraktar jag hans uttalande som antisemitiska och därmed skulle han kunna åtalas för hets mot folkgrupp. Sveriges Television som hjälpt till att sprida antisemitism skulle också kunna åtalas eftersom hets mot folkgrupp också är ett tryckfrihetsbrott.
Däremot finns i svensk lag inget lagrum som specifikt förbjuder offentlig förnekelse av Förintelsen eller Förintelsens omfattning, vilket gör det svårare för en åklagare som vill driva fallet att göra det eftersom den legala, svenska definitionen av antisemitism inte nödvändigtvis sammanfaller med de definitioner som Yad Vashem har ställt upp. Men det svenska problemet handlar nog snarare om att de flesta åklagare är okunniga om vad antisemitism är och att de saknar vilja att driva fall som kan kräva mycket och hängivet arbete. De flesta åklagare är bekväma och ägnar sig helst åt trafikonykterhetsbrott och liknande där de på förhand vet att de kan få fällande domar.
I Tyskland är det däremot brottsligt att förneka Förintelsen och eftersom intervjun skedde där riskerar Williamson åtal. Om Sveriges Television kan åtalas enligt tysk lag för medhjälp eller hjälp att sprida Förintelseförneklse vet jag inte. Men rent principiellt är det bara bra om det prövas rättsligt eftersom det då blir större klarhet i var yttrandefrihetens gränser går. På liknande sätt var det ju bra att Åke Green-fallet prövades.
Se artikel om det eventuella tyska åtalet mot Williamson i Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Richard_Williamson_(bishop)#Holocaust_denial_controversy
Anonym
"Men givetvis har Williamson rätt att tycka och tänka vad han vill om judeutrotningen under Förintelsen, trots att han har fel enligt samtliga seriösa Förintelse-forskare jag personligen känner till och även enligt Adolf Eichmanns vittnesmål när han ställdes inför rätta i Israel.
Om Williamson också har rätt att yttra vad han tycker och tänker är däremot en legal fråga."
Jag vill egentligen inte raljera, men tycker du det är generöst att Williamsson ska få tänka vad han vill. Det är väl så givet att han ska få det att det inte borde säga egentligen, hur skulle staten för övrigt kunna åtala någon för vad vederbörande tänker utan att säga sin åsikt?
En yttrandfrihet där folk inte får säga vad de tänker är inte värd någonting. Det är ungefär som att säga till en 10-åring utan en krona på sig att jag ger dig hela allt godis i godisbutiken om du lovar betala nu direkt vad det kostar.
Du tycks menar det vore bra att åtala Williamsson eller möjligen SvT. Vad skulle det tjäna till?
Hur kan det vara åtalbart att förneka fakta? Vilka andra saker ska det vara förbjudet att förneka? Stalins Gulagläger? Folkmordet på armenier? Förföljelsen av judar och homosexuella i hela Europa i århundraden? Terrorattentatet mot New York?
Hur ska du kunna motivera att vissa av de här sakerna ska folk fritt få säga trots att vi vet att det är fel och kränkande att säga dem medan andra ska bli fängslade för saker de kanske själv genuint gissar är sanna men som inte är det. Sedan när blev okunskap ett brott?
Dessutom så existerar den här okunskapen eller myterna tydligen inom vissa grupper. Hur ska vi som är engagerade mot antisemitiska myter kunna bemöta dem om de i varje situation sprider budskapet mer dolt för att inte bli åtalade?
Notera att antisemitism INTE är ett brott i Sverige, inte heller rasism, främlingsfientlighet, homofientlighet etc. (däremot om utalanden är så allvarliga att de enligt lagboken är hets) Men du tycker tydligen att det borde vara ett brott att göra inskränkta yttranden? Varför det? Om en sd-politiker säger att han ogillar judar och homosexuella, varför ska vi kasta honom i fängelse för det? Tycker vi han har fel, vilket han givetvis har, så får vi väl berätta för honom vilken inskränkt människa han är och att folk inte bör rösta på sd.
De lagar som Tyskland, Frankrike m.fl. länder har en skam för dem. Tack och lov har Sverige inte någon motsvarande lag även om vi också har del av liknande problem vid tillämpning av hetslagen ibland.
Med all respekt för din rätt att tycka som du gör är ditt meddelande ett bra exempel på hur farligt det är att kriminalisera fler och fler yttranden i den goda sakens namn. Till sist får vi ett totalitärt samhälle där varje uttalande som är "fel" enligt statens definition kan bli åtalbart.
Ditt och mitt ansvar som demokrater är inte att försöka få så många okunniga och extrema människor som möjligt fängslade för vad de sagt. Ditt och mitt ansvar är att bemöta dem i en fri debatt. Så enkelt är det egentligen.
Bengt Held
Jag ska försöka förklar hur kontraproduktivt det ofta är att åtala folk för hets med ett aktuellt exempel.
Lennart Sacredeus, riksdagsledamot för kd, sa i en TV-intervju det ökända uttalandet att acceptans för homoäktenskap kan leda till acceptans av sex med djur. Hade man tolkat hetslagen generöst hade han kunna bli åtalad för det. För visst är det missaktning mot homosexuella att jämföra samkönade äktenskaplig kärlek med sexuella övergrepp på djur, att om man accepterar det ena så kan det leda till acceptans av det andra. Att sedan Sacredeus bad om ursäkt hade inte haft någon juridisk betydelse, han hade kunna bli åtalad trots det.
Men vad hade man vunnit på att åtala Sacredeus, resultatet hade blivit att massor av människor (även folk som ogillat hans åsikt) engagerat sig emot åtalet och fokus hade flyttats från hans intolerans till hans yttrandefrihet.
Nu när han inte blev åtalad så blev han istället entydigt fördömd både i media och av sin egen partiordförande. En annan effekt är också att det delvis var en orsak till att han inte fick vara med på kd:s EU-vallista.
Det här visar mycket bra att argumnet och fördömanden i en fri debatt ofta är väl så effektiva om inte mer effektiva än åtal och fängelse som istället skapar martyrer och flyttar fokus från intoleransen och hur fel den är.
Bengt Held
Yttrandefrihetens problematik är nåt som knappt debatteras, eller är tabulagt att debattera, trots att yttrandefriheten inte är oproblematisk.
HD har gett, mer eller mindre, ett grönt kort för religiösa organisationer att förtala och sprida kränkande osanningar om homosexuella och homosexualitet.
Frihet under ansvar, är en populär paroll, men varför är inte yttrandefrihet under ansvar en lika populär paroll?
Är det kanske för att det är den mänskliga rättigheten som missbrukas mest och åberopas högst av yttrandefrihetens missbrukare?
Var går gränsen för yttrandefriheten?
När den används för att motverka demokratin och öppenheten i samhället, när förtal och kränkande osanningar upprätthåller och indirekt legitimerar hatbrott?
Varför tillåter vi att yttrandefriheten missbrukas, får vi inte skydda yttrandefriheten från missbrukarna av den?
Sanna
"HD har gett, mer eller mindre, ett grönt kort för religiösa organisationer att förtala och sprida kränkande osanningar om homosexuella och homosexualitet."
Jag tycker i princip det är bra att praxis ibland blivit mer restriktiv när det gäller att döma folk för hets. Problemet är att både HD och andra domstolar tycker att präster ska ha mer yttrandefrihet än andra som säger något i motsvarande situation. Och det är också en tendens till att acceptera uttalanden mot homosexuella som man ibland hade dömt för om det varit riktat mot tex judar och svarta. Men annars är det en viktig debatt. För yttrandefriheten är verkligen inte oproblematisk, precis som mötesfriheten, religionsfriheten etc inte heller är det. Men jag menar att man bör ha en tillåtande attityd om än att det bör vara en yttre gräns. Du nämner själv förtal mot individer vilket ju alla rättssamhällen har i sin brottsbalk.
Det som är problematiskt med hetslagen (och hädelselagar som man har i vissa länder) är att de riktar sig mot kollektiv av människor. Vissa i den grupp som en åtalad hetsat emot kan tycka det är mycket kränkande medan andra tycker bara det någon sagt är löjligt. Andra bryr sig inte alls.
"Varför tillåter vi att yttrandefriheten missbrukas, får vi inte skydda yttrandefriheten från missbrukarna av den?"
Den avgörande frågan är vem som avgör vad som är missbruk av yttrandefriheten. Många tyckte tex att bilden av en naken Jesus i Ecce Homo-utställningen var ett sådant missbruk och en kränkning emot kristna. Oavsett om vi håller med eller inte kan man ju inte förvägra dem att faktiskt känna så.
Men det är en viktig diskussion.
Observera att jag INTE är för att helt avskaffa hetslagen för om vi gjorde det skulle nazistslynglar kunna dela ut material utanför gaypubar en fredagkväll med budskapet att bögar och lesbiska förtjänar att dö, utan att polisen skulle kunna göra något åt det.
Bengt Held
Rimligen skall de förvillade själar du refererar till få uttrycka sig som de vill. Yttrandefriheten är grunden för demokratin. Jag anser därför att vi bör avskaffa hetslagen.
Sedan är det en annan sak att man kanske blir ifrågasatt om man är lämplig som polis eller biskop om man uttrycker sig på det sätt de gör.
... till sist: bara för att jag får säga en sak, behöver ju inte det innebära att jag bör säga det.
... tungan är ett vassare vapen än något tveäggat svärd, för att citera skriften (även om jag kanske minns något fel.) Och vassa vapen bör användas varsamt så att man inte skadar någon i onödan.
Mattias
Jag håller med Bengt om att lagarna i Tyskland och Österrike etc som kriminaliserar förintelseförnekelse är vansinniga. Min ståndpunkt vad hetslagen beträffar, är att den egentligen borde avskaffas. Men att OM den nu ska finnas, så är det rimligt att även HBT-personer inkluderas i paragraferna. Liksom kristna och muslimer.
Problemet med opinionsbildare som Världen Idag är att de inte har en konsekvent hållning gentemot hetslagen. Se t.ex. min e-post-växling med Ruben Agnarsson i samband med Åke Greens föreläsningsresa till Etiopien. Jag frågar honom gång på gång efter tidningens hållning i hetsfrågan, det vill säga om han anser att lagen ska bort helt, eller om hbt-personer som ska strykas ur den. Han vägrar att besvara frågan. Den är uppenbarligen för komplicerad.
Jag håller med om att hetslagen är onödig. Att offentligt hetsa till våld eller andra brott mot individer/grupper ska naturligtvis vara förbjudet, men jag ser ingen anledning till att man ska behöva en speciell lag om just hets mot folkgrupp. Hela begreppet "folkgrupp" är förövrigt luddigt så det räcker. Frågan är om det ens är önskvärt att tala i termer av folkgrupper?
Att förneka förintelsen eller diskutera dess omfattning ska inte naturligtvis inte vara förbjudet, det är absurt att inte få ha vilken åsikt man vill kring historiska händelser.
Att konservativa kristna är ologiska och inkonsekventa i sin argumentation har bevisats på denna blogg och på många andra sätt. Om man försöker leva sitt liv efter Bibeln och tolka den bokstavligt så är det oundvikligt.
/Sanny
Tor
"Men att OM den nu ska finnas, så är det rimligt att även HBT-personer inkluderas i paragraferna. Liksom kristna och muslimer."
Det håller jag med om.
Ett problem idag är att hetslagen INTE skyddar transpersoner. Jag jobbar för att lagen om hets mot folkgrupp ska göra det. Vissa kan tycka att jag är inkonsekvent som gör det när jag samtidigt är kritisk mot lagens tillämpning. Men jag brukar säga att det är två olika saker.
1. För det första ska vi ha en hetslag och hur ofta ska den tillämpas?
2. Om vi ska ha en hetslag, vilka grupper ska den då skydda?
Jag har haft många diskussioner med HBT-vänliga unga moderata riksdagsledamöter om det här. Många av dem är principiellt emot hetslagen och hänvisar ibland till det som motivering till att inte jobba för att inkludera transpersoner i lagen.
Jag brukar då säga till dem att de har givetvis all rätt att jobba för lagens avskaffande, det är en hedervärd åsikt, men dagens realitet är att INGET riksdagsparti i Sverige vill avskaffa lagen, inget är ens i närheten av den åsikten, tvärtom så har moderaterna som parti de senaste åren mer tydligt accepterat reformen igen vilket man också gjort historiskt. Däremot så var partiet mer skeptiskt till lagen för några år sedan.
Alltså så kommer hetslagen vara kvar i Sverige ett antal år till. Är det då rimligt att H (homosexuella) och B (bisexuella) men inte T (transpersoner) har skydd av hetslagen? Nej, det är det ju egentligen inte brukar då de flesta unga m-riksdagsledamöter hålla med om.
Det är alltså pedagogiskt viktigt att framhålla att det är två debatter, hetslagens tillämpning (ska lagen tillämpas restriktivt eller inte) och vilka grupper lagen skyddar.
Faktaruta
Så här tycker partier och ungdomssförbund om hetslagen idag.
Alla riksdagspartier och även sverigedemokraterna är för att hetslagen skyddar svarta, judar, muslimer, homosexuella, bisexuella etc. Sverigedemokraterna brukar dock säga att lagen även borde "skydda svenskar". I teorin så skyddar hetslagen även etniska svenskar, heterosexuella och kristna men i praxis så tillämpas av svenska domstolar som skydd mot hets mot minoriteter. Det kan man ha åsikter om men så resonerar domstolarna idag.
Så här tycker partierna februari 2009 om att lagen om hets mot folkgrupp även ska skydda transpersoner.
Ja: s, c, fp, v, mp
Möjligen: m, kd, s
Nej:
Bland ungdomsförbunden så vill moderata ungdomsförbundet, liberala ungdomsförbundet och kristdemokratiska ungdomsförbundet helt avskaffa lagen om hets mot folkgrupp med hänvisning till yttrandefriheten.
Luf vill att hetslagen ska skydda transpersoner när lagen är kvar medan muf är emot att någon ny grupp får skydd av lagen. Kdu har inte någon åsikt om transpersoner ska få skydd av hetslagen när den är kvar.
De övriga riksdagspartiernas ungdomsförbund, ssu, cuf, ung vänster och grön ungdom vill behålla hetslagen och att den även ska skydda transpersoner.
I princip alla länder i västvärlden har hetslagar förutom USA där man menar att det vore oförenligt med konstitutionens värn av yttrandefriheten.
Nästan alla länder i västra Europa (förutom Schweiz, Österrike och Italien) har hetslagar som även skyddar homosexuella och bisexuella. Dessutom har några länder i östra Europa och utanför Europa.
Några delstater i Australien har hetslagar som även skyddar transpersoner. I Storbritannien har regeringen lovat att senare utreda om även transpersoner ska få skydd av hetslagen.
Om du vill jobba för att lagen om hets mot folkgrupp även ska skydda transpersoner kan du kontakta moderata och kristdemokratiska ledamöter i konstitutionutskottet och justitieutskottet i riksdagen som har ansvar för den typen av ärenden.
Länk till ledamöterna i konstitutionsutskottet
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?org=KU&nid=1305&rdlstatus=samtliga&s=1&sort=i
Länk till ledamoterna i justitieutskottet.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?org=JuU&nid=1305&rdlstatus=samtliga&s=1&sort=i
Bengt Held
Rättelse
"Så här tycker partierna februari 2009 om att lagen om hets mot folkgrupp även ska skydda transpersoner.
Ja: s, c, fp, v, mp
Möjligen: m, kd, s
Nej:"
Möjligen: m, kd, Sd
Bengt Held
Men glöm nu inte att oss homos måste ju hela världen ha rätt att hetsa och diskriminera mot, jag menar, vi har ju själv valt den otäcka, syndiga och samhällskontraproduktiva homosexuella "livsstilen" :-)
Då får vi väl stå vårt kast? :-)
Obs för er som inte har alla hästar inne. Jag är alltså ironisk och raljerar över hur fundokristna resonerar och ser oss uifrån sin snäva världsbild.
Det framgår tydligt av domskälen i Green-domen från HD att det enligt europeisk rätt är skillnad mellan religiös och politisk religionsfrihet. Det räcker dock inte att säga "amen" efter ett politiskt anförande för att skyddas av religionsfriheten.
Minns någon hur det gick för de fyra nazisterna, som hade spridit homo-fientliga flygblad på en skola i Söderhamn? De frikändes av hovrätten med Green-domen som motivering. Enligt min mening dömde hovrätten fel, och målet överklagades av åklagaren till HD om jag minns rätt.
Turerna kring Williamson kan vara svåra att förstå för den som inte är katolik, och enligt min mening har även flera katoliker missförstått vad det handlar om. Under äldre tider hade kyrkan domsrätt över sina egna tjänare (präster etc), som alltså inte kunde ställs inför en vanlig domstol, om påföljden inte var dödsstraff. Då skulle den misstänkte överlämnas till den världsliga rättvisan.
Katolska kyrkan har en egen lag (den kanoniska lagen), som inte bara gäller i Vatikanstaten utan i hela världen. Men i våra dagar kan kyrkan inte verkställa några straff, utom exkommunicering (bannlysning). De VÄRLDSLIGA lagarna tillåter att ytterligar ett "straff" utmäts mot den som bryter mot en organisations stadgar. Observera att den KANONISKA lagen däremot inte tillåter att någon utesluts ur katolska kyrkan. Även Svenska kyrkan saknar uteslutningsparagraf. Detta beror på den religiösa tron att kyrkan är grundad av Jesus själv för att syndare ska frälsas i kyrkan. Det vore därför ologiskt att utesluta någon p.g.a synd.
Exkommunicering innebär att man inte har rätt till sakramenten, t ex nattvarden. Ett mycket hårt straff för den troende. Exkommunicering är alltså inte detsamma som uteslutning. Willimason och de tre andra SSPX-biskoparna har vigts till biskopar mot påvens vilja, ett allvarligt lydnadsbrtt som lett till exkommunicering. Deras biskopsvigningar är dock i sig giltiga enligt den kanoniska lagen, och de har fortsatt att verka som biskopr, t ex givit nattvard (som de själva inte fått ta emot) till sina anhängare.
Tydligen har nu grunderna för exkommuniceringen bortfallit, och då ska exkommuniceringen hävas. Någon har liknat detta vid en dödsdömd som benådas, men begår ett nytt brott (förnekar Förintelsen) strax före offentliggörandet av benådningen.
Ska då straffet för det FÖRRA brottet verkställas, eller ska han dömas i en ny rättegång för sitt NYA brott? Williamson har ju blivit tillsagd av påven att sluta förneka Förintelsen. Obs att som biskop (med en giltig men otillåten biskopsvigning) är Williamson en kyrkans tjänare, och lyder under den kanoniska lagen. Till skillnad mot världsliga lagar handlar den kanoniska lagen inte bara om vad präster och biskopar SÄGER utan även vad de TROR.
Frågan är då ytterst om tron att Förintelsen har ägt rum inte bara är åsikt i en historisk fråga, utan en sådan religiös lärofråga så att kyrkans alla tjänare måste tro på Förintelsen som ett historiskt faktum, som ett av djävlens allra värsta anslag mot Guds skapelse.
Diskussionen om utevd homosexualtet är en synd, förbliknar i jämförelse härmed.
Flemström, tack för utvecklingen i frågan. För övrigt kan utlevd homosexualitet inte betraktas som synd om man läser Bibeln på det sättet som Jesus kom till jorden för att lära oss. Men det är en annan historia.
Lars
"Frågan är då ytterst om tron att Förintelsen har ägt rum inte bara är åsikt i en historisk fråga, utan en sådan religiös lärofråga så att kyrkans alla tjänare måste tro på"
Den religiösa debatten av förintelsen blandar jag mig inte i även om den kan vara nog så intressant för en del. Jag kan dock konstatera att katolska kyrkan verkligen INTE var tydligt engagerad emot nazisternas förföljelse och förintelse av miljontals judar på 1930- och 1940-talet. Det var först de sista åren av kriget (när det var tydligt att Tyskland skulle förlora) som Vatikanen på allvar engagerade sig för att försöka rädda judar från att bli mördade. Bl.a engagerade man sig 1944 för judar i Ungern.
Notera dessutom att tusentals homosexuella också dog i koncentrationsläger. Som en orsak av den homofientlighet som precis som antisemitismen var en del av Europas (kristna) historiska arv. Och som Hitler vred ett varv till men som inte var något han själv hittade på.
Betydligt effektivare och viktigare för Vatikanen vore annars att jobba emot förföljelse av homosexuella, judar, etniska minoriteter etc i världen IDAG. Historien är viktig och det är bra att, sent omsider, påven reagerat mot förintelseförnekarna. Men är påven tyst när regimer i olika länder förföljer och avrättar homosexuella idag så har han inget lärt från 1930-talet och början av 1940-talet då Vatikanen var tyst när Tyskland förföljde och avrättade judar.
När det gäller transpersoner kan jag som komplement till den info jag gav om hetslagen berätta att transpersoner inte heller är explicit omnämnda i straffskärpningslagen som ger domstolar möjlighet att döma ut högre straff vid hatbrott. Och därför registreras de inte heller som en egen grupp i hatbrottsstatistiken. Visserligen kan hatbrott mot transpersoner registreras men då är det om förövaren haft ett homofientligt motiv tex attackerat en transvestit och skrikit "jag hatar dig din bög". Om han istället attackerar och skriker "jag hatar dig din fjolliga transa" så blir hatbrottet inte registrerat och sannolikheten att en domstol använder straffskärpningsparagrafen är marginell.
Partiernas åsikter februari 2009 om att transpersoner ska få skydd explicit av straffskärpningslagen i brottsbalken (och därmed bli med som en egen grupp i hatbrottstatistiken)
Ja: s, c, fp, v, mp
Möjligen: m, kd, sd
Nej:
Återigen är det alltså avgörande att moderaterna och kristdemokratern säger ja till reformen för att det ska bli en förändring de närmaste åren.
Den som vill kontakta m- och kd-ledamöter i justitieutskottet, det utskott som är ansvarig för straffskärpningslagen, kan hitta dem på riksdagen hemsida.
Länk till ledamöterna i justitieutskottet.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?org=JuU&nid=1305&rdlstatus=samtliga&s=1&sort=i
Att jag lämnar länkar här är för att jag vet att det påverkar ledamöter om många hör av sig till dem om någon reform. Antalet transpersoner är få i Sverige. Desto viktigare är då att vi som inte är transpersoner, och alltså är betydligt fler, visar solidaritet med gruppen och lobbar mot politiker för att de ska få samma rättskydd som homosexuella, bisexuella, svarta, judar, invandrare etc.
Bengt Held
Billgren,
precis som du skriver är det en annan historia. Men Jesus kom inte till jorden för att avskaffa eller inskränka begreppet synd, utan för att ta på sig, dö, för våra synder för att ingen av oss ska gå förlorad. Men givetvis bör vi ha en debatt om vilka handlingar som är synder, och det råder delade meningar bland kristna om alla fall av utlevd homosexualitet är synd. Vad som avgör om någon är kristen, är inte inställning i denna enda fråga, utan om man tror på Jesus som Guds son, som kommit till världen för att ta på sig våra synder (vilka de nu är) för att ingen ska gå förlorad utan få evigt liv. Detta befriar inte från de straff, som en jordiska domstolar dömer ut (om handlingen är straffbar enligt lagen) men från de straff som förekomer i Gamla Testamentet. Syndens lön är döden (d.v.s, förlust av det eviga livet), men Jesus har friköpt oss
När man läser bibelordet, där Jesus säger till äktenskapsbryterskan "Icke heller jag dömer dig...", bör man vara medveten om att det var en konflitsituation inte bara mellan Gamla och Nya Testamentet, utan även mellan två jordiska rättssystem, det judiska och det romerska. Enligt den gamla judiska lagen var straffet för äktenskapsbrott döden (både kroppsligen och andligen), men den romerska ockupationsmakten hade monopoliserat rätten att utmäta dödssraff - vilket upplevdes som mycket kränkande av det judiska etablissemanget.
Genom att släpa äktenskapsbryterskan till Jesus, och fråga hur han skulle döma, försökte fariséerna snärja honom: att antingen bryta mot den judiska eller mot den romerska lagen - vilket skulle avslöja honom som antingen en falsk Messias eller som en upprorsmakare.
Denna konflikt mellan två rättssystem upprepas när Jesus själv blir dömd till döden av Pontius Pilatus, som allvarligt åsidosatte den romerska rätten för att inte få det judiska etablissemanget emot sig. Detta utgör ett motiv för den antisemitism,som har funnits och finns bland kristna (Williamson), genom kollektiv skuldbeläggning av judarna.
Williamson har inte i handling del i Förintelsen, men förnekandet av Förintelsen är första steget i den nynazistiska propagandan, varför förnekandet kan bereda väg för nya förintelser. Detta är orsaken till att det är brottsligt i vissa länder att förneka Förintelsen. Av en biskop bör man kunna kräva mer än av "vanliga" om innebörden i uttrycket "synda i tankar, ord och gärningar". Därför är Williamson ett problem för Katolska kyrkan. För att han är biskop de facto (vigd till biskop av en därtill behörig biskop, trots att påven sagt nej).
Om man är kritisk mot judarna för att de inte har erkänt Jesus som den utlovade Messias, eller staten Israel för dess Palestina-politik, bör man nog vara tydlig mot nazismen. Och naturligtvis också när man uttalar sig om homosexualitet. Europadomstolens praxis gör skillnad mellan religiösa och politiska motiv, även om det skulle vara identiskt samma uttalande. Jag stödjer detta, och försvarar alltså den inskräning i yttrandefriheten för Förintelse-förnekare som råder i vissa länder.
Jag har läst hovrättens friande dom mot de fyra nazister, som jag nämnde i föregående kommentar. Minns tyvärr inte hur HD dömde. Texten i flybladet var inte identisk med något som Green hade sagt, utan mer långtgående. Det fanns två goda skäl till att de borde ha fällts: 1) Motivet var politiskt, inte religiöst. 2) Texten i flygbladet var mer långtående än vad som borde ha tolererats, även om motivet hade varit religiöst.
Tor skrev:
"Min ståndpunkt vad hetslagen beträffar, är att den egentligen borde avskaffas. Men att OM den nu ska finnas, så är det rimligt att även HBT-personer inkluderas i paragraferna. Liksom kristna och muslimer."
Helt rätt. Jag håller helt och hållet med ang HMF och hets mot homosexuella.
Gällande Williamson ska man nog vara medveten om att det är just Förintelseförnekandet och inte antisemitismen som väcker hätska reaktioner. Moskébanden som såldes i moskén vid medborgarplatsen häromåret innehöll inget Förintelseförnekande men judarna stämplades som "bröder till apor och grisar" som skulle dödas. Åke Green-fallet mötte mycket starkare reaktioner än det här fallet som jk bara kastade i soptunnan. Varför? Jo, det fanns någon sorts referens till Israel där någonstans och hatet skulle därför kontextualiseras och förstsås som stridsrop kopplat till MÖ-konflikten.
Upprördheten kring Williamson är kopplat till Förintelsen och inte så mycket till antisemitism. Hade han exempelvis "bara" sagt något i stil med att "den judiska lobbyn har finansvärlden i sitt grepp" hade det slutat att pratas om det här för länge sedan.
Det hade inte upprört mer än det här http://jonathanleman.blogspot.com/2009/01/antijudiska-konspirationsteorier.html
som jag tror att jag är den enda i Sverige som uppmärksammade
Jonathan
"bröder till apor och grisar"
Jag håller inte med om att det inte blev uppmärksammat. Det skrevs mycket om det i media. Det som däremot var annorlunda jämfört med många andra fall av möjlig hets var att JK avskrev det med hänvisning till en politisk konflikt.
Jag menar du har helt fel när du försöker få det till att man har mer acceptans för antisemitiska uttalanden än för homofobiska. Det är precis tvärtom bland borgerliga skribenter och borgerliga tidningar i alla fall. Jag är själv borgerliga och liberal men mycket kritisk mot hyckleriet bland liberala tidningar som Expressen, Dagens nyheter och Sydsvenska dagbladet som försvarar rätten att hetsa mot tex homosexuella och muslimer men aldrig tydligt försvara rätten att hetsa mot judar när någon säger liknande saker om den gruppen.
Flera liberala tidningar försvarade Greens rätt att få säga att homosexualitet är en cansersvulst i samhället men hur många av dem skulle krävt att en imam som sagt att judendomen är en cancersvulst i samhället ska bli frikänd.
Och när det gäller imamen som spred budskapet att judar är bröder av apor och grisar så är det väl ett citat från Koranen som innehåller några judefientliga sådana citat. Jag är inte säker men har för mig det är hämtat därifrån. Och varför skulle det vara värre att säga så än att hänvisa till de homofientliga citaten i Gamla testamentet (som är helig bok både för judar och kristna). Där det ju är med att män som har sex med andra män ska mördas. Det är ungefär som att Koranen har med ett citat om att man bör mörda judar (har för mig det är något sådant om judar som gömmer sig bakom stenar). Det är lika vidrigt vilket som av det.
Är du kritisk mot antijudiska citat i Koranen så bör du i konsekvensens namn vara lika kritisk mot antihomosexuella lika vidriga citat från judars och kristnas Gamla testamentet (jag vet judar kallar det något annat men det centrala här är innehållet).
Sedan har delar av den extremt Israelfientliga vänstern börjat acceptera eller bagatellisera antisemitism men det är en annan debatt.
Till sist tycker jag mycket av din granskning på din blogg är bra, men det vore ärligare av dig om du sa att du fokuserar på antisemitism och sällan skriver om annan typ av intolerans. Du skriver att du granskar antisemitism, rasism och annan intolerans men 90 % av dina granskningar är om antijudiska uttalanden. Som sagt inget fel i det, Tor gör likadant här om antihomosexuella uttalanden. Men jag hoppas verkligen inte du tycker själv att du har en bred granskning av all rasism i Sverige. Tex så är antalet hatbrott och hatiska uttalanden mot muslimer mångdubbelt fler än antalet hatbrott mot judar och judendomen. Det betyder inte att man inte ska granska båda sakerna men det kan vara värt att säga det. Det främst syndabockarna i den politiska debatten i Sverige idag är muslimer, sd har ett viktigt ansvar för det men även många bloggare.
Bengt Held
Bengt,
Du missförstod mig nog lite där.
Jag skrev inte att moskébanden inte diskuterades men det var inte en lika omfattande debatt om dem som det var om Åke Green. Det enda jag ville säga med det är att det inte är antisemitismen i sig själv som väcker starka reaktioner alla gånger. Åke Green fälldes och friades sedan medan moskébanden inte ens togs upp till rättegång.
"Jag menar du har helt fel när du försöker få det till att man har mer acceptans för antisemitiska uttalanden än för homofobiska"
Det har jag inte påstått. Jag tror att det är olika i olika miljöer. I kd miljöer är honofobin oftast helt rumsren medan den inte är det inom vissa vänstermiljöer där toleransen för antisemitism istället är hög. Partiledaren för vänsterpartiet har nyligen angivet en antisemitisk blogg bland sin favoritlektyr.
"Är du kritisk mot antijudiska citat i Koranen så bör du i konsekvensens namn vara lika kritisk mot antihomosexuella lika vidriga citat från judars och kristnas Gamla testamentet (jag vet judar kallar det något annat men det centrala här är innehållet)."
Självfallet är jag lika kritisk till homohat som mot judehat. Jag ser inga förmildrande omständigheter i att hatet uttrycks i synagogor, moskéer och kyrkor.
"Tex så är antalet hatbrott och hatiska uttalanden mot muslimer mångdubbelt fler än antalet hatbrott mot judar och judendomen."
Fel, antalet anmälda islamofoba hatbrott 2007 var 206 medan de antisemitiska var 118. Då ska man komma ihåg att den judiska gruppen är väldigt liten i förhållande till den muslimska.
Som sagt, jag tycker att både islamofobi och homofobi är lika viktiga att bekämpa som antisemitism.
Gällande min presentation har du självfallet rätt. Jag har gjort den lite mer rättvisande nu.
"Det främst syndabockarna i den politiska debatten i Sverige idag är muslimer, sd har ett viktigt ansvar för det men även många bloggare."
Sant, sd:s i synnerhet men också andras islamofobi är ett stort hot. Exempelet Ohly-Jinge visar dock att acceptensen för antisemitism finns även inom etablerade miljöer.
Det var inte min avsikt att kommentaren skulle tolkas som att jag tycker att antisemitism är allvarligare än annan intolerans.
Jonatan
Tack för det konstruktiva svaret. Egentligen är det inte så mycket mer att säga eftersom vi tydligen är ganska ense i sak. Men jag vill göra några kommentarer. Jag gillar ju debbattera som bekant. :-)
"Jag skrev inte att moskébanden inte diskuterades men det var inte en lika omfattande debatt om dem som det var om Åke Green."
En orsak till det är ju säkert att Green faktiskt blev fälld av tingsrätten och riskerade också att bli det i hovrätten och senare högsta domstolen. Det blev ju en följetong i media av den orsaken. Den där imamen var ju aldrig inne i rättsprocessen och därmed fick skriverier av den orsaken. Notera att det först blev ordentlig debatt om Green i media EFTER att han fällts i tingsrätten.
Personligen så tycker jag annars att JK:s resonemang är helt absurt när det gäller Stockholmsimamen. Att hänvisa till konflikten i Mellanöstern är irrelevant eftersom den där imamen faktiskt, vad jag vet, hänvisade till dödande av judar generellt och inte till tex "dödande av judar som ockuperar Palestina". Av samma orsak hade det varit fel att fria en kurdisk debattör som skrivit "döda alla turkar" med hänvisning till turk-kurd-konlikten.
Däremot är jag mycket kritisk emot flera liberala tidningar som envetet försvarade Åke Greens rätt att få säga att homosexualitet är "en cancersvulst i samhället" medan de aldrig när de kommenterade imamfallet skrev att en imam givetvis ska få säga att "judar är bröder av grisar och apor" utan att bli åtalad för det. Varken DN, Expressen eller Dagens Nyheter skrev och försvarade imamers rätt att säga sådana antijudiska saker.
Orsaken är förmodligen att svenska samhället sedan 1940-talet har menat det är tabu att skriva hatiska saker om judar (vilket givetvis är bra i sig att det är politisk nolltolerans emot men det borde också vara politisk nolltolerans mot hatiska uttalanden mot homosexuella m.fl.) eftersom judeutrotningen i Tyskland blev ett skräckexempel på vart hets mot judar kan leda till. Däremot så blev ju tyvärr inte nazisternas mördande av homosexuella lika omdebatterat (eller mot romer för den delen). Och islamofobi är ganska nytt i den svenska debatten eftersom vi fått en muslimsk invandring först de senaste decennierna. Det är en möjlig (del)förklaring men inte någon ursäkt till många liberala tidningars inkonskvens där de försvarar yttrandefriheten för homofober och islamofober som de inte skulle försvarat för motsvarande antisemiter.
"Det har jag inte påstått."
Alright, då kanske jag tolkade dig fel. Det verkade som du menade det när du skrev att Greens uttalanden fått mycket mer uppmärksamhet än imamen i Stockholm. Men det var inte så du menade alltså.
"Jag tror att det är olika i olika miljöer. I kd miljöer är honofobin oftast helt rumsren medan den inte är det inom vissa vänstermiljöer där toleransen för antisemitism istället är hög. Partiledaren för vänsterpartiet har nyligen angivet en antisemitisk blogg bland sin favoritlektyr."
Ja, det är ett problem i sig. Det paradoxala i situationen är att jag inte tror att vänsterpartister generellt är antisemiter, tvärtom så har opinionsmätningar från skolor visat att de som har MINST stereotypa fördomar om judar är gymnasieelever som sympatiserar med vänsterpartiet och miljöpartiet.
Däremot så finns det ofta en ACCEPTANS från v-politikers sida för att ANDRA sprider antisemitiska uttalanden när det har någon som helst koppling till Israel-Palestinakonflikten. Man accepterar att vissa araber och vänsterdebattörer gör hatiska uttalanden mot judar som man aldrig hade accepterat om nationaldemokrater hade gjort liknande uttalanden. Det är tragiskt att vänsterpartister inte kan hålla tydligt rent där. Men det är kanske till viss del också en konsekvens av att vänsterpartiet närmast är fixerat vid just Israel när de kritiserar mänskliga rättigheter. Inte för att det är fel att kritisera Israels brott mot mänskliga rättigheter, tvärtom, men någon proportion bör det väl vara när övriga länder i regionen är långt värre när det gäller förtryck och diskriminering, Iran, Egypten, Syrien, Saudiarabien etc. Men de länderna får bara en bråkdel av den kritik som vänsterpartiet riktar mot Israel.
"Fel, antalet anmälda islamofoba hatbrott 2007 var 206 medan de antisemitiska var 118. Då ska man komma ihåg att den judiska gruppen är väldigt liten i förhållande till den muslimska."
Alltså, när man säger rätt eller fel så avgörs det ju då av hur man tolkar ordet mångdubbelt. Hade inte de exakta siffrorna, bra du skrev dem, skulle väl skrivit dubbelt då utan "mång" före. :-)
Shalom. :-)
Bengt Held
"En orsak till det är ju säkert att Green faktiskt blev fälld av tingsrätten och riskerade också att bli det i hovrätten och senare högsta domstolen. Det blev ju en följetong i media av den orsaken. Den där imamen var ju aldrig inne i rättsprocessen och därmed fick skriverier av den orsaken. Notera att det först blev ordentlig debatt om Green i media EFTER att han fällts i tingsrätten."
Bra poäng. Jag beaktade inte det. Det är ändå värt att notera hur lätt det är att hänvisa till konflikt i MÖ för att avfärda antisemitism. På ett liknande sätt avfärdas homofobi inom religiösa grupper med hänvisning till religionsfrihet.
"Personligen så tycker jag annars att JK:s resonemang är helt absurt när det gäller Stockholmsimamen. Att hänvisa till konflikten i Mellanöstern är irrelevant eftersom den där imamen faktiskt, vad jag vet, hänvisade till dödande av judar generellt och inte till tex "dödande av judar som ockuperar Palestina". Av samma orsak hade det varit fel att fria en kurdisk debattör som skrivit "döda alla turkar" med hänvisning till turk-kurd-konlikten."
Exakt, jag håller helt och hållet med. Vill bara påpeka att det var kasettband som såldes med dessa budskap inte en imam som stod och predikade. Det gör iofs ingen skillnad i sak.
"Ja, det är ett problem i sig. Det paradoxala i situationen är att jag inte tror att vänsterpartister generellt är antisemiter, tvärtom så har opinionsmätningar från skolor visat att de som har MINST stereotypa fördomar om judar är gymnasieelever som sympatiserar med vänsterpartiet och miljöpartiet."
Det är vanskligt att använda den undersökningen för att mäta acceptansen för antisemitism inom ett parti. Det gäller det sympatisörer med partiet och på skolor. Vad vi har att göra med, tror jag, är ett fenomen bland de aktiva inom partiet som kanske inte helt återspeglas hos väljarna.
"Alltså, när man säger rätt eller fel så avgörs det ju då av hur man tolkar ordet mångdubbelt. Hade inte de exakta siffrorna, bra du skrev dem, skulle väl skrivit dubbelt då utan "mång" före. :-)"
Lite onödigt av mig att skreva "fel" på det sättet:)
Men om du beaktar att den muslimska gruppen uppgår till ca 450 000 och den judiska till ca 20 000 blir det ju tydligt enligt statistiken att en jude trots allt löper betydligt större risk att råka ut för hatbrott.
Värt att beakta är att siffrorna ser ut så trots att judars "judiskhet" ofta inte är direkt synlig med religiösa symboler o dyl.
"Varken DN, Expressen eller Dagens Nyheter skrev och försvarade imamers rätt att säga sådana antijudiska saker."
Skrev ovan nämnda tidningar att moskén borde fällas? Jag minns inte exakt hur debatten gick faktiskt.
Visst var DN och Expressen ändå väldigt tydliga med att de avskydda Greens åsikter? Det minns jag tydligt och det är iaf bra.
Jonathan
"Värt att beakta är att siffrorna ser ut så trots att judars "judiskhet" ofta inte är direkt synlig med religiösa symboler o dyl."
Det enklaste är väl, om det handlar om en kille, att kolla de mer privata kroppsdelarna. Men när folk har blivit så intima med varann brukar de ju inte ägna sig åt hatiska saker. :-)
Det hade ju annars varit bingo för alla högerextremister om folk varit nakna på stan, de hade kunna veta både vilka killar som är judar och muslimer, risken är dock att även någon blond kristen kille från USA blivit attackerad av nazisterna. Haha, jag vet det var oseriöst skrivet men ibland är det roligt vara oseriös.
Allvarligt talat så har du givetvis en poäng, i relation till antalet judar så är hatbrotten många. Nu kan det ju vara så att en del muslimer anmäler hatbrotten som främlingsfientliga istället för islamofoba, för vissa rasister är araber och muslimer samma sak och den som hatar muslimer kanske skriker "din äckliga arab" istället. Men det är säkert inte hela förklaringen.
"Varken DN, Expressen eller Dagens Nyheter skrev och försvarade imamers rätt att säga sådana antijudiska saker."
"Skrev ovan nämnda tidningar att moskén borde fällas? Jag minns inte exakt hur debatten gick faktiskt."
Vad jag vet så skrev Sydsvenskan och antydde att det borde blivit en fällande dom, inte bara för att det var hot mot judar utan även för uttalandet att "judar är bröder till apor och grisar" och det tycker jag är hycklande när tidningen så ofta skrev och menade Green borde bli frikänd.
Inte heller Expressen och Dagens nyheter skrev och krävde att den som säger saker som "judar är bröder till apor och grisar" ska bli frikänd i yttrandefrihetens namn. De kanske inte krävde fällande dom för det men det var tydligt att de var betydligt mer neutrala inför risken för en fällande dom än när det gäller Green.
"Visst var DN och Expressen ändå väldigt tydliga med att de avskydda Greens åsikter? Det minns jag tydligt och det är iaf bra."
Jadå, och även Sydsvenskan. Alla tre tidningarna är ju 100 % homovänliga annars, det är ju därför det är så tragiskt att de är inkonsekventa i hetsdebatten.
Man kan ju förvänta sig att liberala tidninga ska fördöma homofobi, antisemitism och islamofoboi. Det är ju givet. Men man kan OCKSÅ förvänta sig att liberala tidningar ska ha någon typ av policy för vilken typ av uttalanden de ska försvara som juridiskt tillåtna även de är extremt intoleranta. Och att tidningarna faktiskt så konsekvent som möjligt håller sig till den policyn oavsett vilken grupp det är.
Bengt Held
Jag delar din (och Tors ovan) uppfattning om att det tycks lättare att citera Voltaire och hundraprocentigt gå in för yttrandefriheten när det gäller homofobi.
Kanske beror det på att homofobi inte är lika tabu som rasism? Toleransen för användning av bög/bögig och fjolla/fjollig för att beteckna beteenden som enligt den som talar är dåliga eller löjeväckande är trots allt betydligt högre än för att uttala sig rasistiskt. Så är det helt klart. Det är lättare att vara "kyllig" inför homofobin och citera upplysningsfilosofi eftersom den inte är omgärdat av samma tabun. Så tror jag iaf.
Ett problem som finns när det gäller antisemitism som inte tycks finnas när det gäller homofobi (eller annan rasism, för den delen) är idén om att antisemitism är ett brott. Alltså, vi behöver en domstol för att avgöra om något är antisemitiskt eller inte (uppfyller det inte HMF är det inte antisemitism). Det hela är antagligen kopplat till överladdningen av begreppet antisemitism efter Förintelsen. Antisemitism förknippas så starkt med kallblodiga nazistiska mördare att man inte kan eller vill se eller erkänna "mildare" former av antisemitism.
jag tror att det är något unikt som just vi som pysslar med antisemitism är tvungna att hantera.
Se exempelvis dessa exempel:
Mats Svegfors om Mana:
"Han och styrelsen tycker inte att Mana är antisemitisk.
– Det ligger naturligtvis i beslutet att vi inte anser det. Det kan i enskilda formuleringar vara en tolkningsfråga. Det kan handla om till synes oskyldiga formuleringar som sätts in i ett visst sammanhang. Men jag anser inte att Mana är en antisemitisk tidskrift. Skulle den vara det skulle den vara olaglig. Och då ska det prövas av Justitiekanslern. Det är det enda sättet att pröva den frågan. Vi är inte en tryckfrihetsdomstol, säger Svegfors."
http://sydsvenskan.se/nojen/article296271.ece
Kultur- och fritidsnämndens ordförande Bengt Cete i Norrköping om utställning som jämställer Israel med Nazityskland:
- Jag har tittat på utställningen och varit i kontakt med vår kommunjurist. Frågan om det är antisemitism kan egentligen bara avgöras i domstol, men i det här läget anser vi det bäst att ta bort utställningen, åtminstone de bilder som gör kopplingen till förintelsen, säger Bengt Cete.
http://www.folkbladet.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=4340489
Hur tusan lyckades jag stava fel på ordet kylig? Nåja.
Uttalandena från Svegfors och Cete är ju helt sanslösa. Det borde veta bättre än så. eller så blir det lätt en dålig ursäkt, de hänvisar till domstol för att själv slippa diskutera sitt etiska ansvar (som ju är något annat än det juridiska).
"Kanske beror det på att homofobi inte är lika tabu som rasism? Toleransen för användning av bög/bögig och fjolla/fjollig för att beteckna beteenden som enligt den som talar är dåliga eller löjeväckande är trots allt betydligt högre än för att uttala sig rasistiskt."
Nu är det ju viktigt att inte blanda ihop sexuell läggning och fjollighet. Sexuell läggning och könsidentitet är som du säkert egentligen vet två helt olika saker. Sedan kan ju homofober själv blanda ihop det men desto viktigare att vi som är för lika rättigheter inte gör det. Många bögar är betydligt mer maskulina än sina heterokillkompisar och många lesbiska betydligt mer feminina än sina heterotjejkompisar. Eller som jag brukar jämföra vem är mest macho, homosexuelle Richard Wolf eller heterosexuelle Thomas di Leva?
Annars det är det ju som du skriver, homofobi är mer accepterat än rasism bland många, och det är problemet som vi måste åtgärda genom attitydförändring. Här har du ju själv och andra bloggare än möjlighet att vara med i den attitydförändringen genom att skriva om det. Den debatten är alltför viktig för att bara föras på gayrättighetssiter som Antigayretorik, den måste föras i vår vardag, inför vänner, på bloggar, i föreningar etc.
En viktigt förklaring (men inte ursäkt givetvis) är att kampen mot homofientlighet är relativt ny i samhället som en gemensam värdering. Fram till 1971 var det helt tabu i Sveriges riksdag att uttala sig positivt om homosexuellas rättigheter, det var det året den första homovänliga debatten ägde rum efter att en m-ledamot motionerat om att likställa åldersgränsen för homo- och heterorelationer. Fram till 1979 var homosexualitet en sjukdom enligt socialstyrelsen. Inte förrän 1988 blev samkönade par juridiskt erkända, via en sambolag.
Det är därför det är så många ännu, vanligast bland medelålders och äldre, som inte reagerar lika tydligt mot homofientlighet som mot främlingsfientlighet. Men det har iofs blivit betydligt bättre de senaste åren.
Men inom tex kd så är det mycket tydligt att man accepterar negativa uttalanden om homosexuella som man aldrig hade accepterat mot judar, svarta eller muslimer. Liknande tendenser är det bland övriga riksdagspartier även om de blivit mer sällsynta för varje år.
Bengt Held
"Nu är det ju viktigt att inte blanda ihop sexuell läggning och fjollighet. Sexuell läggning och könsidentitet är som du säkert egentligen vet två helt olika saker."
Självklart är det två olika saker. Jag uttryckte mig lite slarvigt. Vad jag menade var att på det sätt som "fjolla" ibland används är det synonymt med bög. I avsändarens huvud, alltså.
Skicka en kommentar
<< Home