Omar, Myrdal och stjärtgossetillvaron
Två av Sveriges mest lysande haverister, Jan Myrdal och Muhammed Omar har slagit ihop sina dissidentskallar på sistnämndes blogg. Omar intervjuar Myrdal om liberalerna, homosexualiteten, kapitalismen, stjärtgossetillvaron och terrorn, vilket självfallet ger upphov till många godbitar att sätta tänderna i.
Myrdal påstår felaktigt att lagen om könsneutrala äktenskap kommer att tvinga religiösa samfund att förrätta vigslar, samt att judiska församlingar skulle vara motståndare till homoäktenskap (judiska centralrådet förklarade sig i höstas vara för förslaget om könsneutrala äktenskap). Han påstår att det är kapitalismen som är den drivande kraften bakom upplösningen av äktenskapet och familjen. (De konservativt kristna hävdar att det är socialismen...)
Han framhåller vikten av att kunna ärva varandra i ett förhållande, men går inte närmare in på varför han vill förvägra homosexuella den möjligheten. Han störs av att homosexuella demonstrerar i Stockholm och menar att homosexualitet är ett beteende, och inte en läggning.
- Om folkmeningen vore avgörande så skulle det inte finnas några synliga bögar i Sverige. (Det framgår inte om Myrdals åsikt och Folkmeningen är densamma.)
Omar ifrågasätter att homosexuellas möjligheter att demonstrera fritt skulle kunna tjäna som mätare för hur pass demokratiskt ett land är. Han hävdar att elfte september-attentaten var ett ”insiderjobb”, och resonerar kring att iranska kärnvapen skulle kunna gynna världens kärnvapenbalans. Han frågar Myrdal om det är rätt att ställa moraliska krav på tredje världens motståndsrörelser, med anledning av att vissa vänstermänniskor inte tycker att Hamas och Hizbollah är tillräckligt snälla mot homosexuella. Myrdal svarar:
- När man frågar dig om hur du kan stöda Hamas som inte är tillräckligt toleranta mot homosexualitet och så vidare så kan du svara: Var Engelbrekt det?
Ett svar som bara inte bara en formidabel uppvisning i relativistisk idioti, utan som också i ett slag slänger tillbaka den islamistiska motståndskampen till en 1400-talsnivå. En ondskefull liberal hade förmodligen inte kunnat göra det bättre...
Myrdal påstår felaktigt att lagen om könsneutrala äktenskap kommer att tvinga religiösa samfund att förrätta vigslar, samt att judiska församlingar skulle vara motståndare till homoäktenskap (judiska centralrådet förklarade sig i höstas vara för förslaget om könsneutrala äktenskap). Han påstår att det är kapitalismen som är den drivande kraften bakom upplösningen av äktenskapet och familjen. (De konservativt kristna hävdar att det är socialismen...)
Han framhåller vikten av att kunna ärva varandra i ett förhållande, men går inte närmare in på varför han vill förvägra homosexuella den möjligheten. Han störs av att homosexuella demonstrerar i Stockholm och menar att homosexualitet är ett beteende, och inte en läggning.
- Om folkmeningen vore avgörande så skulle det inte finnas några synliga bögar i Sverige. (Det framgår inte om Myrdals åsikt och Folkmeningen är densamma.)
Omar ifrågasätter att homosexuellas möjligheter att demonstrera fritt skulle kunna tjäna som mätare för hur pass demokratiskt ett land är. Han hävdar att elfte september-attentaten var ett ”insiderjobb”, och resonerar kring att iranska kärnvapen skulle kunna gynna världens kärnvapenbalans. Han frågar Myrdal om det är rätt att ställa moraliska krav på tredje världens motståndsrörelser, med anledning av att vissa vänstermänniskor inte tycker att Hamas och Hizbollah är tillräckligt snälla mot homosexuella. Myrdal svarar:
- När man frågar dig om hur du kan stöda Hamas som inte är tillräckligt toleranta mot homosexualitet och så vidare så kan du svara: Var Engelbrekt det?
Ett svar som bara inte bara en formidabel uppvisning i relativistisk idioti, utan som också i ett slag slänger tillbaka den islamistiska motståndskampen till en 1400-talsnivå. En ondskefull liberal hade förmodligen inte kunnat göra det bättre...
(Texttips från Andreas O.)
posted by Tor Billgren at torsdag, februari 26, 2009
12 Comments:
Omar och Myrdal är verkligen ett nice par det. Politiskt hamnar de i säng med varann här trots delvis olika ideologier i övrigt. Brunt och rött förenas.
Förutom de galenskaper och felaktigheter som Tor redan berätta kan jag kompletttera med följande.
"Vi på vänsterkanten var med och slogs för att homosexualiteten skulle avkriminaliseras på 40-talet."
Det där är verkligen en halvsanning. Faktum är att debatten på 1940-talet om homosexualitet inte var partipolitisk. ALLA politiska partier ogillade nämligen då homosexuella relationer. Det blev tydligt i riksdagsdebatten inför avkriminaliseringe då ledamöter både från höger och vänster berättade hur hemskt det var, att man tyckte det var så perverst att man helst inte hade velat diskutera det. Men det var också enighet mellan majoriteten i alla riksdagspartierna om att avkriminalisera homosexuella relationer. Men argumenten var INTE att man ska visa respekt för homosexuella. Istället var de främsta argumenten både från högerhåll och vänsterhåll att 1. homosexuella var sjuka och det var fel att straffa någon för en sjukdom. 2. Om man avkriminaliserade homosexuella relationer mellan vuxna så kunde man mer fokusera polisarbetet på homorelationer mellan vuxna och tonåringar.
När riksdagen avskaffade totalförbudet för homorelationer 1944 så blev åldersgränsen 18 år för medan den var 15 år för heterorelationer. Gränsen för att vuxna skulle få ha sex med ungdomar i beroendeställning tex lärare-elev blev 21 år för homorelationer och 18 år för heterorelationer.
Men man framhäll också från de olika riksdagspartierna att det var viktigt att homosexualitet inte blev socialt accepterat och att man skulle undvika att sådana relationer spred sig från de som var genuint homosexuella till övriga befolkningen.
1951 lämnade s-ledamoten Ture Nerman en motion och varnade för att "homosexproblemet" ökade i samhället och det nu tom var en förening, RFSL som spred "homosexpropaganda".
"Om folkmeningen vore avgörande så skulle det inte finnas några synliga bögar i Sverige."
Det där är nästan komiskt att han blandar in sina egna åsikter och kallar det folkets åsikter. Ungefär som att ny demokrati (även när de bara fick 1,4 % i valet 1994) sa sig vara de enda som talade för "svenska folkets åsikter".
Kommunister som Myrdal borde vara extra försiktiga med att hänvisa till att "folkmeningen" ska avgöra medborgerliga rättigheter. Många kommunister blev placerade i arbetsläger på 1940-talet istället för att de fick vara en del av försvaret och göra beredskap. Deras tidningar fick transportförbud dvs tåg etc vägrade distribuera dem. Den här politiken hade med alla sannolikhet stöd av en stor majoritet av svenska folket. Efter Sovjets attack på Finland och de svenska kommunisternas försvar av den attacken var kommunistpartiet avskytt av många svenskar. De förlorade hälften av sina medlemmar månaderna efter Sovjet attack på Finland.
Men inskränkningarna av kommunisternas politiska rättigheter var givetvis inte acceptabla för den skull. Att sedan kommunisterna själv hade betett sig mycker värre mot demokratiska politiker om de själva fått makten då spelar ingen roll.
Många kränkningar av medborgerliga rättigheter har i olika länder gjorts med hänvisning till "folkmeningen". Det där är så diffust så egentligen kvittar det om det är en majoritet eller inte. Men det är "vanliga människor" som inte vill se bögar, judar, kommunister, muslimer, synagogor, kyrkor, moskeer, japaner, svarta, liberaler etc och därför måste man förbjuda den och den gruppen att ha samma rättigheter som andra.
Faktum är ju att mötesfriheten ju är EXTRA viktig för diskriminerade minoriteter som ogillas av delar av befolkningen. De som har nära till makten och är populära behöver sällan demonstrera.
Till sist, när man läser sådana citat från Jan Myrdal som
"Samtidigt som vi vet att de verkliga mänskliga rättigheterna, som hävdades av Sovjetunionen och Kina"
"Jag var inbjuden till Iran för att fira tioårsdagen av revolutionen."
Då kan man konstatera att med sådan "vänner" behöver socialister inga fiender.
Bengt Held
"Då kan man konstatera att med sådan "vänner" behöver socialister inga fiender."
Snälla Bengt. Hur många socialister känner du som gillar Myrdal nuförtiden? Den gubbstrutten blir ju tom kritiserad i Folket i bild.
Det är gulligt när "liberaler" anklagar andra för att vara homofober (med rätta denna gången dock!) och samtidigt skapar Allianser med religösa homofoba partier.
Mats
Mats
"Snälla Bengt. Hur många socialister känner du som gillar Myrdal nuförtiden? Den gubbstrutten blir ju tom kritiserad i Folket i bild."
Nu var det ju inte det jag skrev främst en pik mot de flesta socialister. Jag vet att många av dem är kritiska till Myrdal. Men Myrdal gör sig ju gärna till talesperson för "vänsterfolk", han refererar ju själv till det i artikeln flera gånger.
"Det är gulligt när "liberaler" anklagar andra för att vara homofober (med rätta denna gången dock!) och samtidigt skapar Allianser med religösa homofoba partier."
Det är gulligt när folk som heter "Mats" skriver svar till mig här på bloggen.
Och kd, som du syftar på, har jag kritiserat massor av gånger här. Men kd kallar sig inte liberaler, de inser väl själv att det vore för komiskt.
Men hade Sacredeus kallat sig liberal hade jag sagt "med sådana "vänner" behöver liberaler inte några fiender".
Mer dramatiskt var det inte. :-)
Bengt Held
"religösa homofoba partier"
Ska förtydliga att jag inte helt håller med om att kd i sin helhet skulle vara ett homofobt parti idag. Det är ett för starkt ord menar jag. Däremot har de varit tydligt homofientliga fram till slutet av 1990-talet. Och delar av partiet är det ännu tex några av partiets riksdagsledamöter. Jag vill förtydliga det eftersom jag ibland får kritik från andra hållet här på bloggen att jag skulle kalla alla homofober bara för att de är emot en könsneutral äktenskapslag.
Bengt Held
Ett annat viktigt argument för avkriminaliseringen var "utpressningsproblemet" - att lagparagrafen skapade grogrund för utpressning (har läst riksdagsprotokollen från den debatten, även om det var några år sedan...). Men för övrigt är det naturligtvis alldeles sant att det inte handlade om någon liberal syn på homosexualitet, utan snarare en övergång från kriminalisering till patologisering.
"Han påstår att det är kapitalismen som är den drivande kraften bakom upplösningen av äktenskapet och familjen. (De konservativt kristna hävdar att det är socialismen...)"
Och jag säger att det är öfre medelklass-radikalismen...
Alltså personer, som sympatiserade med de socialistiska idéerna, men befarade att de själva, genom sin klasstillhörighet, skulle bli måltavla för klasskampen. De ville sålunda ersätta klasskampen med en "könskamp", som skulle upplösa det traditionella äktenskapet.
Inom socialdemokratin drevs dessa idéer länge av partiets högerflygel (t.ex makarna Myrdal) utan nämnvärt stöd från arbetarklassen.
"De som jag kände som var homosexuella förr gjorde inget större väsen av sig, de sprang inte i några gayparader. Det var inte hemligt men heller inte exhibitionistiskt. Jag tycker gayparaden är märkvärdig. Det är ju inget yrke att vara homosexuell, eller om det är det så är det illa. Jag är störd av gayparader."
Det är alltid fascinerande att läsa Jan Myrdal. Människan är så egocentrerad att han är helt oförmögen att se andra perspektiv än sitt eget. Hela hans karriär kan sammanfattas som "Det är så här JAG vill ha det, därför är det så/ska det bli så."
Omar och Myrdal: Dumskallarnas sammansvärjning.
Bengt: Finns det någon som helst anledning att vara emot könsneurala äktenskap utom homofobi? Eller om du vill kalla det homofientlighet.
Ab
"Bengt: Finns det någon som helst anledning att vara emot könsneurala äktenskap utom homofobi? Eller om du vill kalla det homofientlighet"
Bra fråga. Du ska, förhoppningsvis, få ett bra svar.
Js, det tycker jag det gör. Det vore fel att döma ut alla som är emot en könsneutral äktenskapslag som homofober. Risken är att det devalverar ordets betydelse.
Jag resonerade med mig själv häromdagen vilka som varit de bästa argumenten från de som är EMOT en könsneutral äktenskapslag. Nu när det i princip är fixat att vi får en könsneutral äktenskapslag senare i vår så kan jag väl vara så generös att jag avslöjar det. :-)
1. Det första och mest legitima argumentet är givetvis att opinionen inte är redo för det. Att en sådan "radikal reform" tvärtom skulle kunna ÖKA diskrimineringen av homosexuella. Och så är ju tyvärr situationen i många av världens länder. Och har varit det även i Sverige. När riksdagen 1987 avfärdade homoäktenskap med att äktenskapet som en institution mellan man och kvinna är en så central åsikt att det vore fel att avvika från den amhällsopinionen "inom ett så centralt samhälleområde" så gjorde man nog en klok bedömning. Då. Men nu är ju opinionen helt annorlunda. Det är ett tydligt folkligt stöd för att ändra äktenskapslagen för att göra den könsneutral. Jag menar inte att man som politiker måste följa den senaste opinionsmätningen för alla reformer men det måste finnas ett visst folkligt stöd för centrala reformer. Och som sagt det gör det sedan fler år när det gäller en könsneutral äktenskapslag.
2. Det argument som jag tycker varit "bäst" de senaste åren från de som är emot en könsneutral äktenskapslag är att äktenskapet är en institution för att trygga barnens rättigheter. Visst är det så att många heterosexuella par som gifter sig inte får barn. Det har jag själv framfört ofta i debatter här på bloggen som exemepel på inkonsekvens från kd-politiker och andra. Men oavsett de exemplen så är det ju så att det OFTA blir barn i heterosexuella relationer när ett par gifter sig. Däremot kan inte samkönade par få barn med varann, och tex helsyskon BÖR inte få barn. Det skulle kunna vara ett argument för att reservera äktenskapet för heterosexuella vuxan som inte är nära släkt. Och det är ett faktum att den juridiska tryggheten för barnen varit EN av flera viktiga mål med att en stat reglerar äktenskap via lagboken. Hade vi haft de lagar vi hade på 1900-talet så hade det alltså haft en VISS legitimitet att hävda att äktenskap är till för barnens skull och därför bör reserveras för olikkönade par som oftast kan få barn tillsammans. Jag säger VISS legitimitet ef
eftersom det även då existerade barn i samkönade familjer om än inte lika vanligt då som idag. Och dessutom så handlade ju även då äktenskap om så mycket mer än trygghet för barn för många som gifte sig.
Men sedan riksdagen först sagt ja till homoadoptioner 2002 och inseminationer för lesbiska kvinnor 2005 så blir det ju helt absurt att först säga att homopar är lämpliga som föräldrar (och att riksdagen därför ändrat adoptions- och inseminationslagarna) och sedan mena att homopar inte bör få ingå äktenskap eftersom äktenskap är för barnens skull. Menar man att äktenskap är bra för barn så blir ju en könsneutral äktenskapslag tvärtom en konsekvent följd av ändringarna av adoptions- och inseminationslagarna.
3. Till sist så har vi traditionsargumentet. Man måste ju inte vara homofob för att man vill att något ska vara som det varit. Tvärtom så är det kanske mänskligt att ibland var emot förändringar av samhället. Däremot är det ju som jag skrivit ett dåligt argument. Alla traditioner är ju till för att ändras om man tycker det är sakargument för det. Även de flesta rojalister har ju utan problem accepterat att kungen inte ska ha någon politisk makt trots att han är statschef för att hänvisa till ett exempel. Rojalisterna vet att samhället är annorlunda idag än för 200 år sedan. Likadant är det ju med äktenskapet som institution och många andra saker i samhället.
För att summera så tycker jag att det är DISKRIMINERANDE att i Sverige 2009 neka samkönade par att ingå äktenskap. Däremot så är det vilka argument emot reformen en individ har som är avgörande för att man ska kalla vederbörande för homofientlig. Jag skulle klassa Lennart Sacredeus som homofientlig, men inte Göran Hägglund. Jag vet ju personer i Hägglunds närnhet som berättat att han personligen inte har några problem med att folk är homo eller ihop med någon av samma kön. Han har ju även sagt till Sacredeus på skarpen när han gjorde homofientliga uttalanden.
Men i sak har både Hägglund och Sacredeus givetvis helt fel. Hägglund blir hycklande när han först, med rätta, kritiserar sd för att ha en diskriminerande politik mot invandrare och sedan själv är för en diskriminerande politik mot samkönade par.
Bengt Held
Vissa av er kanske har fått för sig att jag inte gör annat än producerar rapporter om vad politiker och andra suspåkta typer har för åsikter om olika HBT-reformer. Eller att jag bara lever för HBT-rättigheterskampen. Som väl är det inte så. :-)
Mitt allra största intresse är faktiskt musik. Och därför ska jag passa på att göra reklam för min favvogrupp, Pet shop boys. Ja, de är bögar, och de har ofta gayteman i sina texter men främst så är de mycket skickliga på att göra bra poplåtar. Eller rättare sagt var det. De senaste 10 åren har inte varit lika roliga för Pet shop boys-älskare som deras storhetstid på 1980-talet och början av 1990-talet.
Men nu har de släppt en helt ny singel (kan köpas från 16 mars i butikerna) som heter Love etc. Och jag kan lugnt säga att det är deras bästa singel på 10 år.
Du kan kolla videon till låten på deras hemsida.
http://www.petshopboys.co.uk/
Pet shop boys har betytt mycker för mig när det gäller min identifikation som bög. De var smygbögar på 1980-talet när jag var smygbög. De hade tydliga homotema och lämnade garderoben på 1990-talet när jag började engagera mig för homorättigheter. Vi har följts åt typ.
Love etc. Om det är någon rättvisa (och jag vet att det inte alltid är det när det gäller musikbranschen) så hamnar den singeln på listorna i Västeuropa i vår.
Om man ska vara seriös kan man konstatera att kultur ofta är avgörande för samhällsförändringar. Politiska reformer i all ära, men det faktum att många inom musik, teater etc nu är öppet HBT har betytt väl så mycket, om inte mer för att förändra attityder som när riksdagen röstar ja till jämlikhetsreformer.
Pet shop boys musik är en del av det arbetet för ett mer inkluderande samhälle där du får vara som du är.
Bengt Held
Jag älskar Pet Shop boys! Deras musik är så skön att lyssna till och texterna ofta underfundiga. Jag har dem i min Ipod och det hjälper mig igenom rätt så dyster pendling till mitt dagliga arbete.
För övrigt håller jag med i det Bengt skriver om kulturens roll i att bidra till ett öppnare samhälle.
Ett problem bara är att folk är rätt så öppna och toleranta enkom till den stereotypa bilden av bögar alltså:
-Artister
-Skådespelare
-Flygstewards
-Frisörer.
etc, etc
MEN om man inte tillhör schablonen utan är rätt så "vanlig" och jobbar på ett "vanligt" företag då är man genast ett hot eftersom man med sin läggning utmanat allmänhetens konventioner om var man "bör" befinna sig som homo.
Så, vi har en rätt lång resa kvar till full jämlikhet anser jag.
Nu ska jag dra igång en Pet Shop boys platta och bara njuta :-)
Skicka en kommentar
<< Home