Varför skulle församlingen vara just en brud?
av TOR BILLGREN
Häromdagen bemötte kyrkoherde emeritus Sverker Tronêt en del av de synpunkter som lämnats på hans debattartikel i Svenska Dagbladet den 22 juli. Själv skrev jag en kommentar här. I sitt bemötande skriver han bland annat så här:
Häromdagen bemötte kyrkoherde emeritus Sverker Tronêt en del av de synpunkter som lämnats på hans debattartikel i Svenska Dagbladet den 22 juli. Själv skrev jag en kommentar här. I sitt bemötande skriver han bland annat så här:
Könsdifferentieringen är grundläggande för hela skapelsen. Växtriket, djurriket, människoriket och Guds rike har könsdifferentieringen som grundval.
Genom hela Guds uppenbarelse och frälsningshistoria handlar det om förhållandet mellan brudgummen och bruden.
Både i gamla och nya testamentet beskrivs förhållandet mellan Gud och den skapade världen, mellan Gud och människan, mellan Kristus och Kyrkan som förhållandet mellan brudgummen och bruden.
Detta med Jesus som brudgummen och församlingen som bruden är något som jag har problematiserat tidigare. För om man betänker att församlingen traditionellt leds, företräds och förkroppsligas av män, öppnar denna äktenskapsmetafor förvisso upp för en könsneutral tolkning (såvida Jesus inte är en kvinna).
Men det finns en annan invändning. För vad är det som säger att församlingen ska vara just en kvinna, en brud? Tronêt åberopar detta som en logisk och självklar sanning. Men varför skulle det vara så? Är det i själva verket inte en helt godtycklig metafor? Ganska dålig, dessutom... Det är inte rimligt att haltande poesi ska ligga till grund för lagstiftning och enskildas rättigheter i samhället.
6 Comments:
"Könsdifferentieringen är grundläggande för hela skapelsen. Växtriket, djurriket, människoriket och Guds rike har könsdifferentieringen som grundval."
Det är möjligt att Sverker Tronêt är en hejare på teologi, men han borde läsa på biologi lite bättre, könlös fortplantning förekommer ju hos både växter och djur.
Är inte de växter och djur som fortplantar sig könslöst, (asexuellt), en del av Guds skapelse?
Man måste bortse från ganska mycket för att säga som Sverker Tronêt gör. Några exempel:
1) Det finns ingen kosmisk könskomplementaritet i Bibeln. Yin och yang är ingen kristen tanke. När äktenskapet används som bild för relationen mellan gudomligt och mänskligt, så är det snarare äktenskapets _hierarkiska_ ordning som står i fokus. Förhållandet är asymmetriskt, inte komplementärt. Gud/Kristus/mannen älskar sin brud, och folket/församlingen/kvinnan ska lyda och underordna sig sin man.
2) Könsdifferentieringen i skapelsen är rent praktiskt motiverad. Människan skapas till man och kvinna eftersom deras första uppdrag är att vara fruktsamma och föröka sig och uppfylla jorden (1 Mos).
3) Brudsymboliken har varit vanlig i kristen teologi, men den utgår från ett ganska magert bibliskt material. En förutsättning för utvecklingen av brudsymboliken har varit att man läst kärlekslyriken i Höga Visan som en dialog mellan Kristus och Kyrkan/den troende. Men det säger då mer om kristnas tankevärld än om Bibeln.
4) När äktenskapliga relationer används som bilder för relationen mellan Gud och människor, så plockas bilderna från de konkreta och olikartade former som äktenskapet haft genom den bibliska historien. Gud kan t ex beskrivas som en patriark med två hustrur, Israel och Juda (Hesekiel 23). Men den polygama bilden anses inte normerande för hur ett kristet äktenskap ska utformas.
5) När Bruden till sist får sin Brudgum, så är Bruden en stad som gifter sig med -- ett lamm (Upp 21). Inte heller här får man anta att det impliceras något normerande om vem som får lov att gifta sig med vem.
Människor ska inte döma Gud efter sin logik.
@ Lars Flemström
Hur ska vi döma honom?
"Människor ska inte döma Gud efter sin logik."
Det är inte Gud som står till doms, utan de som hävdar sig veta guds sanning.
Sanna - just så!
Skicka en kommentar
<< Home