torsdag, juni 11, 2009

Logiken bakom pratet om "särskilda rättigheter"

av TOR BILLGREN

Som jag skrev i inägget om Exodus och Alan Chambers brukar antigayaktivister ofta hävda att homosexuellas kamp för lika rättigheter, i själva verket är en strävan efter särskilda rättigheter. Att homosexuella genom diskriminerings- och samlevnadslagar får mer människovärde än andra. Att Barack Obama genom att säga att HBT-elever har rätt att gå till skolan utan fruktan, placerar dem på en högre pinne än andra mobbade barn.

Signaturen TP gav i kommentarfältet en mycket tänkvärd teori bakom psykologin och logiken bakom den typen av anklagelser. Den är så bra att jag inte kan låta bli att publicera den som ett eget inlägg:

Man kan tycka att det är konstigt att lika rättigheter skulle kunna ske på andras bekostnad. Vilka konkreta resurser kämpar vi om? Dagisplatser? Varför inte då skapa fler dagisplatser ihop, om det är resurserna som är otillräckliga. (För inte kan det väl vara så att homosexuella är sämre sortens människor?)

Kanske är det hela homokampens eget fel. I diskursen kring rättigheter finns alltid något som kan tolkas som avundsjuka. "Vi vill kunna leva som ni (om vi vill)". Vår erfarenhet av avundsjuka är att någon vill ha något som är vårt. Vi kände till godispåsar långt innan vi kände till juridiska rättigheter. Vi blir på vår vakt. Vi och vårt är hotat. Utifrån denna desperation plockar vi argument som ligger oss nära, som Bibeln, moral, skrönor, men som bara syftar till att dämpa vår ångest, inte lösa problemen. De djupt personliga erfarenheterna från barnkalas och sandlådor kläs på så vis i kejsarens nya kläder. Skruvade resonemang kring Andreas [den mobbade flickan i Chambers exempel] sjunkande värde uppstår. Allt medan Chambers bara rumpa blänker i den Afrikanska solen.


Till och med rättstavat. Inte illa...

6 Comments:

Anonymous Clapham said...

En pastor i usa ber till gud att Obama ska dö.

http://www.atheistmedia.com/2009/06/pastor-wiley-drake-prays-for-obamas.html

kopiera länken eller tryck på mitt namn

torsdag, juni 11, 2009 4:29:00 em  
Anonymous mirakelpojken said...

Inläggets resonemang påminner om en händelse jag såg på tunnelbanan i Stockholm för nåt år sen. Två syskon hade tråkigt och en av dem lekte lite med en stång. Det andra syskonet blev då nyfiket och gick fram för att leka med den, men det första blev argt och sa att det var dens stång. Detta alltså trots att det fanns tre identiska stänger inom två meters avstånd. Det utbröt en stor strid där de gapade på varandra och den ene började gråta och till slut fick mamman lösa konflikten.

Inte för att det direkt har nåt med ämnet att göra, men det är en bra illustration på hur vi människor värderar saker efter hur andra värderar dem. Och på hur detta kan skapa helt artificiella sociala konflikter som inte har nåt med resursfördelning att göra.

torsdag, juni 11, 2009 5:57:00 em  
Anonymous mirakelpojken said...

Lite uttjatat nu kanske, men Mohamed Omar har ett inlägg om Andreas Malms nya bok på sin blogg. Där ser man lite antigayretorik:
"Även gayrörelsen hatar islam, vilket Malm inte nämner, flera av gayaktivisterna är vänster-orienterade medan andra är i maskopi med Israel. (Läs: “Israel Using Gays to Bomb Iran” av Amal Amireh)."

(Det blev fel i det tidigare inlägget. Du kan ta bort det och den här parentesen.)

torsdag, juni 11, 2009 8:23:00 em  
Blogger Tor Billgren said...

Nu blev det förvirrat... Det meddelande som mirakelpojken hänvisar till i parentesen är inte det som föregår hans nuvarande senaste meddelande. Inlägget "juni11, 2009 5:47:00 em" är korrekt.

Jag tog bort det felaktiga meddelandet, men kan inte gå in och ta bort parentesen.

torsdag, juni 11, 2009 8:29:00 em  
Blogger Tor Billgren said...

mirakelpojken

Jag skummade Omars text för några dagar sedan. Tragiken, självhatet och haveriet breder ut sig...

torsdag, juni 11, 2009 8:34:00 em  
Anonymous mirakelpojken said...

Aha, visste inte att man inte kunde redigera i inlägg. Alltid lär man sig nåt nytt.

Apropå Omars blogginlägg är kommentarerna skrämmande läsning. Någon länkar till en text på patriot.nu som menar att SD hamnat fel när de försvarar Israel mot muslimerna (eftersom de flesta som är främlingsfientliga i Sverige är mot muslimer snarare än judar), och att islam inte i sig är problemet utan rasblandningen.

Omar kommenterar detta med "mycket intressant", varpå Carina Rydberg frågar om han tar avstånd från patriot.nu. Då kommer förstås Omars sidekicks Lars Adelskogh och Leif Erlingsson in och försvarar patriot.nu(!) med att det är en liten ytterlighetstidning, och jämför det med att Carina Rydberg skriver i Expressen!

Ska man skratta eller gråta?

fredag, juni 12, 2009 4:27:00 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home