"Homosexuella lever parasitiska liv"

Is it fair, is it just to give those who live parasitic lives 'Super Rights?' After all, it is the duty of every member of society to contribute to the commonweal. Yet the empirical evidence indicates that those who engage in homosexuality 1) contribute less and cost more in goods and services, 2) disproportionately disrupt social functioning, and 3) have few children while being more apt to harm them. Thus, homosexuals not only fail to 'pay for their keep,' but by their negative influence on children, cloud society's future. (källa: Christian Newswire)

Detta är det senaste från dr Paul Camerons penna. Han håller på att hamna i kylan på riktigt nu efter Jim Burroways lysande artikel där han avslöjades som, inte bara vetenskapsbedragare, utan även historierevisionist. (Som pikant detalj har han även använt ordet "extermination" i samband med lösningen på homofrågan.)

Även OM Cameron hade haft rätt med sina tre punkter ovan så faller hans krav om att homosexuellas rättigheter måste inskränkas platt till marken. Sätt in orden handikappad, kroniskt sjuk, efterbliven eller infertil istället för homosexuell, så ser ni vilka vägar Cameron är inne på. Och glöm aldrig att hans forskning flera gånger har refererats och försvarats i Världen Idag, och att han på ledarplats kallats sanningssägare.

Paul Camerons oetiska metoder avslöjade

Nu börjar det klarna kring dr Paul Camerons senaste studie om homosexuellas livslängd. Camerons problem har alltid varit att få sina resultat publicerade i riktiga vetenskapliga tidskrifter – forskning är ju inte vetenskap förrän den är granskad och publicerad. Och eftersom Camerons metoder och underlag ofta är skrattretande och totalt undermåliga blir hans forskning oftast också refuserad. Vid något tillfälle har den publicerats i tidskrifter med mycket låg så kallad impact factor, eller som utger sig för att inrikta sig på ”experimentella, teoretiska och spekulativa artiklar" (t.ex. Psychological Reports, läs mer här). Vid något tillfälle har hans studier sluppit igenom granskarnas maskor även på mer ansedda tidningar (läs om det här).

Att publiceras i vetenskapliga tidskrifter eller på annat sätt förknippas med seriösa och ansedda vetenskapliga institutioner är alltså A och O när det gäller forskning. Paul Cameron har under åren inte bara utvecklat en enastående fallenhet för statistikbedrägerier och hur man förklär kristna åsikter i pseudovetenskap – utan också metoder för att på de mest skamlösa sätten nästla sig in i seriösa vetenskapliga sammanhang och utnyttja deras renommé för att ge trovädrighet åt sin tvivelaktiga forskning. Det senaste offret för Camerons tricks är Eastern Psychological Association. I pressreleaserna (här, här, här och här) för sin senaste studie, där han undersökt livslängden hos homosexuella i Skandinavien som lever i partnerskap, hävdar han att resultaten har presenterats vid Eastern Psychological Associations konferens i Philadelphia. Det är lätt att tro att han har varit inbjuden och talat inför forskarna - men det enda han har gjort är att ha haft en poster uppsatt under en så kallad poster session. På en poster session går man omkring som på ett galleri och tittar på olika forskares olika posters, där de sammanfattar sin forskning. Sessionen under konferensen i Philadelphia var en dryg timme lång och bestod av ett sjuttiotal posters.

Hur kom då Cameron genom nålsögat till postersessionen? Enkelt: När han ansökte om att få delta bluffade om vad postern skulle handla om. Det han lyfte fram i ansökan handlade inte alls om det han nu skriver pressreleaser om, det vill säga homosexuellas livslängd, utan om antalet homosexuella i befolkningen – en okontroversiell och relevant fråga. Den aktuella studien handlar perifert om detta, och vips, nu kan han påstå att resultaten är presenterade vid en ansedd psykologkonferens.

Det är som att jag inför en motsvarande postersession vid en Livets Ord-konferens skulle ansöka om att få medverka med en poster som handlade om att antalet kristna i Sverige är större än vad man tidigare trott. Jag kommer dit med min poster, som delvis handlar detta, men framförallt om att orsaken till det här är att kristna samfund hjärntvättar, misshandlar och utövar psykisk terror på sina medlemmar. Sedan går jag hem och skriver ihop en pressrelease där jag hävdar att min studie om de kristna samfundens fruktansvärda och våldsamma metoder presenterats vid en stor Livets Ord-konferens.

Vem som helst skulle döma ut detta tillväga gångssätt som ohederligt, oetiskt och lögnaktigt. Men inte Paul Cameron och de (framförallt kristna) medier och opinionsbildare som åberopar hans forskning. I Världen Idag har han bland annat kallats budbärare och sanningssägare.

Så här går det till, mina damer och herrar. Paul Cameron visar återigen att forskning i religionens tjänst måste lura och bedraga för att få fäste. Den som avslöjade honom den här gången var den outtröttlige Jim Burroway, som jag refererat till tidigare. Här ligger hans utförliga dissektion av studien och metoderna. Och här ligger det uttalande där dr Phil Hineline, ordförande för Eastern Psychological Association, förklarar hur Paul Cameron lyckades bluffa sig in på deras konferens i Philadelphia i mars.

Ny pseudovetenskaplig studie om homosexuellas livslängd

Dr Paul Cameron är i farten igen, och risken är stor att hans nya falsarier kommer att återges även i svenska medier. Den här gången hävdar doktorn att gifta homosexuella i Skandinavien (Norge & Danmark) lever 24 år kortare än de som lever i heterosexuella äktenskap. Läs gärna Jim Burroways lysande genomgång av studien på Box Turtle Bulletin. Med stort tålamod och kunnande dissekerar han studien punkt för punkt, och synliggör pseudovetenskapsmannen Paul Camerons skrattretande metoder. Jag får nog anledning att återkomma om det här...

Kris i Världen Idags redaktionsledning

(Uppdaterad 19 jan och 18 okt 2008)

Ruben Agnarssons ledare Nu tar vi nya steg tycks handla om att tidningen expanderar och uppdaterar sin layout. Men under ytan döljer sig ett faktum om att tidningen går vidare efter en redaktionell kris i samband med att en av de fyra redaktörerna slutat, Hans Göran Björk. Vad det beror på ska vi inte gå in på här. Ryktesspridning och insinuationer är Världen Idags bord. "Bekämpa inget så intensivt att du blir lik det", som Artur Lundqvist sa.

Hans Göran Björk har framförallt haft hand om tidningens näringslivsfrågor, men också utmärkt sig som en rabiat motståndare till homosexuellas förbättrade villkor. Han är den som näst tidningens VD Ruben Agnarsson hållit hårdast i homodemoniseringsmegafonen, och han gick längst i parallellerna mellan homosexualitet och tsunamikatastrofen. Bara några veckor efter skrev han följande på ledarsidan:

Det [Åke] Green varnat för i sin predikan kan ske när det normala i Guds natur och skapelse byts ut mot något som strider mot Guds vilja. (17 januari 2005)

Många spaltmeter har gått åt för att misstänkliggöra, sprida avsky för och demonisera homosexuella i allmänhet, och homorörelsen i synnerhet. I en annan ledare från 2005 skriver han bland annat att RFSL

med de många bidragen från stat och kommuner runt om i landet, får möjlighet att bedriva verksamhet som bland annat leder till brott mot sexköpslagen och utnyttjande av unga pojkar.

Han skriver också att RFSL "främjar övergrepp och våld genom sin hemsida". Han menar att hatbrott mot homosexuella är homorörelsens fel:

Ska man gå finna roten till hatbrott i allmänhet, och hatbrott mot homosexuella i synnerhet, bör Säpo och polisen också gå till botten också med de budskap, både dolda och synliga, som RFSL:s intressegrupper och egen verksamhet via kontaktannonserna, själva står för.

Här nedan ligger länkar till några av mina kommentarer på texter av Hans Göran Björk:

Konsten att skriva mellan raderna
Praktexempel på tillämpningen av den insinuationsjournalistik som Världen Idag upphöjt till en konstform.

Den destruktiva polariseringen
Bland annat om att RFSL:s informationsverksamhet i skolorna går ut på att "uppmana till homosexuell livsstil".

Kristlig vetenskap som havererar igen
Kommentar på en ledare där han kallar charlatanen Paul Cameron för en sanningssägare som homorörelsen försöker tysta.

Kristenheten tvår sina händer
Om God Hates Fags-pastorn Fred Phelps, som Björk tar avstånd från. Men var skiljer sig deras lära egentligen åt?

Att infantilisera meningsmotståndare
En intervju med dåvarande ordföranden för KDU, Erik Slottner. Björk vilseleder intervjuobjektet med lögner och infantiliserar hans svar.

Hur vetenskapen används
Kommentar på Hans Göran Björks artikel om Paul Camerons studier om att "Homosexuell livsstil ger 20 år kortare livslängd". Texten infördes i tidningen.

*

Världen Idag går alltså vidare med nya steg och sin nya reducerade redaktionsledning. Tidningen brukade göra ett stort nummer av att ledningen representerade fyra trossamfund – Carin Stenström (Svenska Kyrkan), Mats Tunehag (Svenska Missionskyrkan) och Ruben Agnarsson (Livets Ord). Hans Göran Björk representerade Evangeliska Frikyrkan, så nu är det bara tre.

Jag önskar Hans Göran Björk lycka till med livet utanför Världen Idag, och hoppas att han finner andra utlopp för sin profession än att sprida och cementera demoniserande föreställningar om medmänniskor.

Antigayretoriken och vetenskap

Som vi vet älskar antigaydebattörerna vetenskap. Eller rättare sagt: De älskar att använda vetenskap, och utmålar sig inte sällan som seriösa vetenskapsmän och forskare. Var och varannan antigaydebattör har titeln doktor, vilket självklart ger tyngd åt deras argumentation, som om de vore läkare. När en doktor uttalar sig om homosexualitet vet han förstås vad han talar om... Fast oftast handlar det förstås om akademiska doktorsgrader i teologi. Det är som att en doktor i väg- och vattenteknik skulle flasha med sin doktorstitel för att få tyngd i en diskussion om dopets betydelse.

Antigaydebattörerna använder vetenskapen på framförallt två sätt:

1. Fabricerad vetenskap
Studier och rapporter framtagna för ett speciellt syfte, det vill säga att påvisa homosexualitetens (eller rättare sagt "den homosexuella livsstilens") fördärv. De som ägnar sig åt det här har redan bestämt sig för vilka resultaten och slutsatserna ska bli, och designar sedan metoder och urval för att dessa slutsatserna skall uppfyllas. En annan vanlig teknik är att hantera statistik på ett oärligt och vetenskapligt skrattretande sätt. Paul Cameron och hans Familiy Research Institute är ett bra exempel på denna typ av vetenskap.

2. Vinklad vetenskap
Här används etablerade och respekterade forskares studier och artiklar - men fakta, citat och statistik lyfts ur sitt sammanhang. Antigaydebattörerna drar sig inte för att lyfta fram saker som sedan visar sig gå stick i stäv med forskarnas slutsatser. Här ligger till exempel en text jag skrivit om hur dr Kurt Freunds forskning om pedofili brukar feltolkas. I texten finns en länk till exempel på hur forskning av Gene G. Abel, W. L. Marshall och Nicholas Groth systematiskt förvrängs på samma sätt.

De senaste månaderna har flera forskare gått ut och kritiserat antigaydebattörer för hur de förvanskat studier och vetenskapliga artiklar. Bloggarna Box Turtle Bulletin och Ex Gay Watch är utmärkta på att lyfta fram sådana fall, och här nedan finns är några exempel på hur den okrönte mästaren i att missbruka vetenskap får på tafsen: James Dobson från Focus on the Family:

Dr. Robert Spitzer Speaks Out Against Abuses Of His Study

Video: Yale Professor Says ‘Focus On The Family’ Distorts Science

Dr. Dobson’s Abusive and Factually Untrue “Truth”

James Dobson Rebuked By Researcher On Video

Third Researcher Tells Dobson to Quit Misquoting Her

DOBSON SLAMMED FOR DISTORTING RESEARCH IN TIME MAGAZINE

Forskarna som missbrukas och vantolkas här ovan är
Dr. Robert Spitzer
Dr. Kyle Pruett
Carol Gilligan
Angela Phillips

Denna typ av ohederlig citering och förvrängning av resultat och statistik sipprar in även i svenska sammanhang, framför allt genom tidningen Världen Idag. Håll alltid ögonen öppna!

Här ligger ett urval av andra texter jag skrivit om antigaydebattörernas missbruk av vetenskap och forskning:

Kristlig vetenskap som havererar igen

Cameron publicerad i riktig tidning

Hur vetenskapen används...

Hur vetenskapen används... 2

Ickeargumenten (Del 2)

TV3-program om hatbrott riskerar bli ovärdig freakshow

Den 10 oktober handlar TV3-programmet 45 minuter som hatbrott mot homosexuella. Utmärkt. Journalisten Facundo Unia som misshandlades svårt under Prideparaden för tre år sean har rest i USA och träffat böghatarpastorn Fred Phelps som bland annat driver sajten God Hates Fags. För något år sedan var han i Sverige i samband med Åke Green-rättegången och genomförde en totalt menlös demonstration vid slottet i Stockholm.



I programmet får vi också möta Matthew Shepards mor. Shepard mördades under bestialiska former 1998 för att han flörtade med två grabbar efter ett krogbesök. Johan Hiltons utmärkta och skakande bok No tears for queers (finns på pocket nu) handlar bland annat om mordet på Shepard, och innehåller intervjuer med representanter för pastor Phelps församling. Slagordet No tears for queers är hämtat från ett av de plakat församlingen använder när de demonstrerar vid begravningar av homosexuella.

Visst kan det här programmet bli bra. Visst hoppas jag att det blir bra. Men det riskerar också bara att urarta i hopplös freakshow. Phelps är nämligen en patetisk haverist. En besatt galning, som de flesta – även konservativt kristna tar avstånd från. Så mycket bättre och effektivare det hade varit att konfrontera en person som verkligen tas på allvar och åberopas som auktoritet. Någon som står för samma grundsyn som Phelps, men som uttrycker sig lite mer implicit och manipulativt. Kanske Don Wildmon, ordförande för American Family Association. Eller Paul Cameron, som vigt sitt liv åt att med vetenskapligt alibi utmåla homosexuella som svin. Phelps är en pajas, och den konservativa kristenheten i Sverige kommer inte att känna sig ett dugg ifrågasatta av kritiken mot Phelps. (Här avfärdas han av Åke Green. Här avfärdas han av Amosomannen Ronnie Lindén.)

Jag hoppas som sagt självfallet att mina farhågor om programmet inte besannas. Det är för viktigt för att slumpas bort genom snärtig vulgärretorik. Återkommer med en fylligare recension när jag sett det.

Demoniseringar grund för lagstiftning i Lettland

Jag har tidigare uppmärksammat hur svenska kristna debattörer sprider demoniserande propaganda om homosexuella i Estland, bland annat genom artiklar som ursprungligen varit publicerade i Världen Idag och Dagen. De homosexuellas situation i Baltikum är mycket svår, och det är tragiskt att se hur svenska debattörer anstränger sig för att göra den svårare.

Idag skriver Världen Idag flera artiklar om äktenksapet och att Lettland infört en definition av äktenskapet i sin konstitution med syfte att omöjliggöra en utveckling mot att homosexuella skulle kunna få möjlighet att ingå äktenskap. Carin Stenström utgår i sin ledare från att den verkliga drivkraften bakom att homosexuella söker sig till äktenskapet är destruktivitet. Att den dolda agendan är att förstöra äktenskapet och tömma det på innehåll.

Borde inte Carin Stenström glädas åt att fler vill gifta sig i tider av galopperande skilsmässostatistik? Borde hon inte glädas åt att familjen och äktenskapet är så åtråvärda institutioner, att till och med dem som varit utestängda genom århundradena nu söker sig dit? Nej, hon väljer konfrontation. Homosexuella är uppenbarligen fel sorts människor, och om fel sorts människor tillåts gifta sig svärtas hela äktenskapet ned. Det devalveras.

Den andra artikeln är en intervju med Lettlands familjeminister Ainars Bastiks, och innehåller flera fantastiska citat:

– Om vi skulle börja stödja homosexuella parbildningar skulle vi dö ut inom en generation. En sådan ordning skulle vara det absolut sämsta för vår nation och vår framtid, säger Bastiks.

Sic! Här lyser de fullständigt bisarra förställningarna om homosexualitet igenom. Att lagstiftande och juridiska församlingar genomsyras av sådant här är alarmerande. Det är i denna jordmån Världen Idag-medarbetarna sår sin demoniserande propaganda som jag nämnde i början av texten.

Familjeministern förklarar att EU:s syn på rättigheter och villkor för minoriteter inte är intressant för Lettland:

– EU behöver vara mycket försiktiga med att på odemokratiska sätt pressa enskilda medlemsländer. Om de tvingar på oss idéer som är i strid med folkmajoritetens skulle det få ännu fler att ifrågasätta det goda med den Europeiska Unionen. Vi är inga robotar som automatiskt kan påläggas idéer som inte är vetenskapligt eller moraliskt goda eller erkända.

Ytterligare ett exempel på vilka föreställningar som tycks dominera det styrande skiktet i Lettland. Idéer om homosexuellas ställning och villkor i samhället betraktas inte vara vetenskaplgt eller moraliskt goda eller erkända. Vems forskning åberopar han? Dr Paul Camerons?

Texten fortsätter med sedvanliga konservativa bortförklaringar och skygglappar:

Att homoliberala åsikter i dag tycks vara starkast i Väst tror Bastiks hänger ihop med materialismens starka ställning där.

– När man har hög levnadsstandard börjar man fokusera på nöjen och tokiga idéer för att livet är så tråkigt och ointressant. Individuell bekvämlighet och personlig välfärd blir viktigare än ansvar för familj och barn. Ett sådant samhälle blir väldigt egoistiskt, men också väldigt ensamt.

Det är intressant att familjeministern ser ökat välstånd som ett problem. De röda ränderna från proletariatets diktatur tycks inte ha bleknat helt. Homosexualitet som ett uttryck för västerländsk dekadens... Har familjeminister Bastiks studerat i wahabitisk koranskola? Eller på maoistiskt internat i Pyongyang?

Slutligen dras de vanliga parallellerna till Moskva, och att homosexuellas kamp för förbättrade villkor är analog med Sovjettidens tyrrani.

Familjeministern nämner också en namninsamling med 12000 namn som stödde konstitiutionstillägget. Men hur svårt kan det vara att samla in namnunderskrifter till homosexuellas nackdel i ett land som genomsyras av just sådana demoniserande vanföreställningar som familjeministern givit uttryck för i den här artikeln?

För att ytterligare belysa insiktsgraden om homosexualitet citerar jag här en företrädare för regeringens koalitionspartner Gröna Bondepartiet i samband med Riga Pride förra året. Leopolds Ozolin heter han:

Det är ett exempel på degenererade som glorifierar sina perversioner... Samhällets rädsla för att försvara den normala livsstilen har uppmuntrat bögarna inte bara till att gnugga varandras rövar i sovrummen, men till och med att öppet provocerande föra fram sin propaganda om sin livsstil till andra.

Jag skulle ge mitt stöd till ett så radikalt beslut som att lämna EU om denna internationella organisation, dold bakom slogans om demokrati, fortsätter att vara lika aktiv i att häckla normala människor och de grundläggande värderingarna i den lettiska nationen och i ett hälsosamt samhälle - familjen - genom att tvinga oss respektera, upprätthålla och till och med stödja dessa bajspackare.

Familjeministern kallar i artikeln minoritetens kamp för förbättrade villkor för diktatur. Vad är då denna typ av majoritetens vanföreställningar och hatkänslor gentemot en minoritet? Är det OK bara för att det är majoriteten som delar åsikterna? Är DET demokrati?

I den sista artikeln Lettländska tidningar stöder nya grundlagen anklagas tidningen Diena, som var emot konstutitionsändringen och för förbättrade villkor för homosexuella att vara styrd av sin ägare Bonniers. Det är märkligt att se en sådan anklagelse i en tidning som ständigt kämpar med att bedyra sitt oberoende från sin Livets Ord...

Ex-gay-rörelserna, del 2

Det är i USA som Ex-Gay-rörelsen är starkast. Det finns ett otal kyrkor och organisationer som samlar folk som menar sig ha blivit heterosexuella, och som genom sina vittnesbörd vill hjälpa andra homosexuella att bli det. Återigen: de som anser sig ha ändrat sin sexualitet skall respekteras. Men de måste också respektera dem som inte är intresserade av varesig indoktrinering eller moraliskt översitteri.

Bloggen Ex-Gay Watch granskar Ex-Gay-rörelsens mer tvivelaktiga sidor på ett oerhört bra sätt. Den uppdateras med flera inlägg om dagen och är alltid saklig och välargumenterande. Det finns all anledning att prenumerera på deras nyhetsbrev.

För att ge en överblick över deras syn på de många Ex-Gay-rörelserna i USA (som det också ofta hänvisas i svenska sammanhang) publicerar jag här nedan en översättning av Ex-Gay Watch's policydokument:

Översikt över Ex-Gay-frågor

Ex-gay församlingar- och terapeuter har varit aktiva i cirka 30 år och hävdar att tusentals människor har förändrats på grund av dem. (…)

När forskaren Dr Robert Spitzer sökte väletablerade ex-gays för en studie 2000-2001, hittade han emellertid bara 200 människor som var adekvata för hans studie, trots att han annonserade genom ex-gay-församlingar och terapeuter i 16 månader.

De flesta ex-gay-ledare hävdar att det är möjligt att ändra sig från gay till straight, och ett fåtal har tror uppriktigt att de har ändrat sin läggning. De flesta före detta homosexuella uppger emellertid att de bara har justerat sitt beteende, inte sina sexuella attraktioner.

(…)

Många av dem som inte ”lyckades” [förändra sin läggning] har skapat en ”Ex-Ex-gay”-rörelse med egna församlingar för att uppmuntra tolerans och andligt helande från sår som de menar skapades av intolerant fundamentalism och fördomar.

En del Ex-gay-församlingar och politiska konstellationer generaliserar om ”homosexualitet” eller den homosexuella ”livsstilen”, och hävdar att de flesta homosexuella är promiskuösa, drogberoende, deprimerade, känslomässigt labila, oförmögna till långlivade romantiska relationer och att de är feminina eller polkflickiga.

Givetvis är dessa generaliseringar inadekvata, men en del ex-gay-grupper tror på stereotyperna, för att deras rekryteringstekniker råkar fungera särskilt väl på människor som lider av obehandlade missbruk, depressioner och längtan efter religiös entydighet.

Grupper som NARTH (The National Association for Research and Therapy of Homosexuality - länkas ej av Medvandrarna, TB:s anm) hävdar att de med vetenskapliga metoder studerar homosexualitet och utvecklar ”behandlingar”. Faktum är att NARTH publicerar få detaljerade resultat, inga peer-reviewade studier (det vill säga vetenskapligt prövade och godkända, TB:s anm.), och att deras offentliga uttalanden är ofta anstrukna av politisk och religiös partiskhet.

Exodus International (länkas ej av Medvandrarna, TB:s anm.) är ett konservativt nätverk av ex-gay-grupper. Exodus menar att tro är problemet och lösningen – homosexualitet utvecklas när människor vänder ryggen åt Gud och lösningen är att anamma en konservativ kristen tro och politisk åskådning, och antingen välja celibat eller äktenskap. Exodus talar för mer än 100 lokala ex-gay-församlingar, varav många är relativt informella och oorganisrade stödgrupper. Ett fåtal har betalad personal. Dessa församlingar leds oftare av lekmän som själv ofta är ex-gays, än av professionella terapeuter. Öppen fientlighet mot såväl yrken inom psykiatri, psykologi och socialt arbete, som kristna som öppnar sig mot homosexuella är inte ovanligt.

Lokala medlemsförsamlingar i Exodus tar ofta inte ställning i politiska frågor som antidiskrimineringslagstiftning eller antimobbningspolicys i offentliga skolor. Men genom sitt medlemskap stöder de Exodusledare på nationell nivå, som lobbar för antigaydiskriminering; stöder antisexlagar; som stöder ansträngningar för att avlägsna homosexuella kristna från aktivt engagemang i kyrkor; som motsätter sig antitrakasseringspolicys; som strävar efter att frånhända biologiska och adoptivföräldrar som råkar vara homosexuella vårdnadsrätten.

Ex-gay-församlingar fungerar ofta som små företag. De får ekonomiskt stöd och marknadsföringshjälp genom avgifter, arvoden, kristna donatorer och politiska organisationer som Focus on the Family.

En vanlig taktik är att selektivt citera odaterad statistik från illa beryktade forskare, medan mer samtida data med vetenskaplig akuratess ignoreras. I genren ökända forskare utmärker sig Dr Paul Cameron särskilt. På grund av sitt manipulerande av data har Cameron förlorat sin ställning bland kollegor och hans forskning betraktas som icke trovärdig. Tyvärr framhärdar Exodus International att hålla Camerons påståenden för fakta.

En annan vanlig taktik är att sprida substanslösa påståenden om övertygelser, värderingar och beteenden hos icke namngivna men allsmäktiga gayaktivister eller organisationer. När de upprepas tillräckligt ofta får dessa strawmanargument eget liv, trots att inga av dessa uttalanden tycks vara spårbara till någon verklig homosexuell individ eller organisation. (Strawmanargument är substanslösa ickeargument, som den ena sidan i en debatt skapar och applicerar på den andra i komprometterande syfte. TB:s anm).

Världen Idag skriver om Homosexuellt.com

Så går historien om sajten Homosexuellt.com in i ett nytt stadium. Världen Idag skriver idag om företagaren som ansvarade för domänen, och hur han känt sig uthängd och trakasserad av folk som varit kritiska till sajten. Han ska även ha lidit ekonomisk skada, eftersom han förlorat kunder på grund av att han ansvarade för sajten.

Detta kallas med vanligt språkbruk marknadsekonomi, och är något som värdekonservativa tidningar i regel brukar föredra framför till exempel planekonomi. Det innebär att man som kund har möjlighet att välja av vem man vill köpa en vara eller tjänst. Om man hamnar i ett läge där man inte samtycker med säljarens övriga verksamhet kan man välja att avsluta samarbetet med säljaren. Det finns människor som bojkottar hela länder för att de inte vill stödja ländernas politik (israeliska apelsiner, franska viner, danskt smör). Ibland bojkottas företag för att de stödjer homosexuellas kamp för förbättrade villkor och mänskliga rättigheter, eller för att de sponsrar Pridefestivalen. En annan orsak kan vara att man inte inte vill stödja folk som ansvarar för att tendentiösa texter om homosexuella publiceras på nätet, som fallet var i den aktuelle företagarens fall. Givetvis är uthängningen av honom och hans hus som ägt rum på Internet förkastlig, och det har jag diskuterat många gånger på denna blogg och andra ställen (se nedan). Men att han förlorar kunder som inte samtycker med hans verksamhet är inte det minsta konstigt.

Jag har skrivit mycket om Homosexuellt.com, och den aktuelle företagaren har varit inne och debatterat här på bloggen också (se nedan). Sajten startade i början av 2000-talet och publicerade något de kallade för förbjuden vetenskap och fakta om homosexualitet, som vanligen inte kom fram i den politiskt korrekta debatten, det vill säga att homosexualitet leder till förkortad livslängd och allehanda sjukdomar, olyckligare liv, att homosexuella oftare skulle vara pedofiler och att homorörelsen allmänt är omoralisk och strävar efter att fördärva samhället. Vid närmare analys av texterna som publicerades på Homosexuellt.com stod det klart att det inte är homosexualiteten som ligger bakom evenutella mätbara variationer, utan vissa beteenden som de antihomosexuella debattörerna kallar den homosexuella livsstilen, där bland annat promiskuitet, droganvändande och sexuellt risktagande ingår – det vill säga beteenden som är precis lika farliga för heterosexuella.

Nyhetsmaterialet kom till övervägande del från Världen Idag, och vetenskapen från forskare som dr Paul Cameron, som inom ramen för sitt Family Research Institute helt ägnar sig åt att publicera negativa och demoniserande studier om homosexuella. På den här sajten granskas hans metoder och vetenskap utförligt. (Jag har också skrivit om honom, till exempel här, här och här.)

En av de sista artiklarna som publicerades på gamla Homosexuellt.com var en genomgång av boken Pink Swastika och en länk till boken i sin helhet. Boken driver tesen att nazismen var en homosexuell ideologi, sprungen ur gayrörelser. Pastor Maria Hallman driver samma tes i sin bok Homosexualitet är synd. (Jag skriver om boken här.) Jag läste Pink Swastikas förord, och det räckte… Här ligger mina anteckningar från läsningen.

Man kan jämföra homosexuellt.com med sajter som Jew Watch som jobbar med att ”kritiskt granska” det judiska inflytandet på samhället. Sajten kartlägger judiska makthavare, judiska lobbyorganisationer, judiska mecentater, judiska medieägare, med mera. Sajtens upphovsmän slänger sig också med vetenskapliga termer, studier och analyser. Detta var precis vad Homosexuellt.com höll på med, fast riktat mot homosexuella. Jag gjorde ett experiment med en av texterna som publicerades på homosexuellt.com, där jag bytte ut homosexuella mot judar. Ett billigt grepp, måhända, men mycket avslöjande. Den antijudiska retoriken är identisk med den antihomosexuella. De antihomosexuella debattörerna försöker ständigt påvisa de homosexuellas skadlighet för samhället, och deras otillbörliga inflytande på justis och lagstiftning, samt genom vetenskapliga studier visa att de är sämre och mer omoraliska människor.

Man skulle kunna skapa liknande sajter om kristna, till exempel genom att samla negativa händelser där kristna är inblandade, och kalla det för ”kristendomens sanna ansikte”. Och så kan man spekulera kring om det inte borde vara vanligare att barn far illa i kristna hem, eftersom Bibeln förespråkar aga, med mera. Syftet bakom en sådan sajt hade inte varit en uppriktig vilja att skapa dialog och debatt, utan bara att sprida spekulativa och tendentiösa rykten och påståenden om kristna som grupp. Och just så var det med homosexuellt.com också.

Det stora problemet med Homosexuellt.com:s trovärdighet var att den var anonym. ”För att undgå hot och trakasserier”, angav sajtens upphovsmän som skäl. För att kunna styra debatten till ens egen fördel och att slippa stå för det man skriver, är en mer plausibel förklaring. En av de som hängde ut domänägaren på nätet intervjuas i dagens Världen Idag, och han anger också anonymiteten som orsaken till att han provocerades att avslöja avsändaren.

- Det var jag och två andra personer som för några år sedan ville veta vem eller vilka som låg bakom hemsidan eftersom han inte ville framträda med namn. Vi ville enbart ta reda på vem som stod bakom sajten för att starta en dialog. Jag tror att det är bättre än att ha anonyma sajter.

Homosexuellt.com använde anonymiteten som ett billigt sätt att vinna martyrpoänger. För givetvis behöver man inte vara anonym för att skriva om homosexualitet. Det finns gott om exempel på ickeanonyma ”homokritiska” sajter, till exempel Tidens Tecken, Bed.nu, Maranata, Anders Brogren, RKTL, Olof Amkoff och Pelle Poluha.

Under hösten 2005 urartade homosexuellt.com till att bli någon sorts hämndsajt och flera av sajtens kritiker hängdes ut. I något fall hade upphovsmannen kommit över bilder på en av kritikernas familj, som publicerades med förklenande omdömen.

Under vintern 2005 slutade uthängningarna, och sajten återupptog delar av sin gamla verksamhet, vilket till största del gick ut på att länka till artiklar från Världen Idag, men sedan eller omkring den 9 januari 2006 har sajten varit nedstängd igen.

Idag skriver Världen Idag tre texter om Homosexuellt.com, särskilt värd att lyfta upp är Hans Göran-Björks ledare Den militanta gayrörelsen, där han utnämner dem som hängt ut den aktuelle företagaren till rörelsens frontfigurer. Ett billigt sätt från Björks sida att göra dem till talesmän för gayrörelsen, och ställa gayrörelsen bakom deras handlingar.

Här ligger några av mina homosexuellt.com-relaterade texter i kronologisk ordning. Texternas länkar till homosexuellt.com fungerar av förklarliga skäl inte längre:

25 augusti 2005
Anteckningar om Pink Swastika

9 september 2005
Homosexuellt.com i ny version

12 september 2005
Olustigt

15 september 2005
Homosexuellt.com-nytt (Observera debatten med ägaren av domänen bland kommentarerna)

6 oktober 2005
Den billiga anonymniteten

10 oktober 2005
Friska tag på Homosexuellt.com

10 oktober 2005
Självmotsägande om homosexuellas hälsa

11 oktober 2005
HS.com: RFSL #1

11 oktober 2005
HS.com: RFSL #2

9 januari 2006
Homosexuellt.com-nytt

Cameron publicerad i riktig tidning

Dr Paul Cameron har vigt sitt liv åt att producera rapporter och artiklar om homosexualitetens fördärv. Han citeras ofta på sajter som God Hates Fags och Homosexuellt.com (som fortfarande ligger nere). Även tidningen Världen Idag lyfter upp hans rön och kallar honom "budbärare och sanningssägare", vilket jag kommenterar i texterna Kristlig vetenskap som havererar igen och Hur vetenskapen används.

Cameron får i regel sina artiklar publicerade i betaltidskrifter eller vetenskapliga tidskrifter med mycket låg så kallad "impact factor". Men i majnumret av den mer ansedda tidningen Journal of Biosocial Science från Cambridge University Press, har han lyckats få med sin artikel Children of Homosexuals And Transsexuals More Apt To Be Homosexual. Läs Jim Burroway mycket sakliga och metodiska genomgång av artikeln på Box Turtle Bulletin.

His article for JBS suffers from many of the same egregious flaws found in almost everything else he writes: a hostile premise, a weak methodology, deliberate mischaracterization of the works of others, unproven conclusions, and a flagrant bias. These glaring weaknesses, which I will discuss one by one, have made him a pariah among legitimate social scientists. Yet somehow, it appears that he has managed to get this article accepted by a journal of Cambridge University Press.

Box Turtle Bulltin är för övrigt en mycket läsvärd blogg, som jag från och med nu läser regelbundet. Tipset fick jag från Ex-Gay Watch.

Kristlig vetenskap som havererar igen

”Det är viktigt att slå vakt om budbärare och sanningssägare”, skriver Hans-Göran Björk i gårdagens Världen Idag, och avser den i tidningen intervjuade dr Paul Cameron. Här ligger intervjun, och här en demonbild av RFSL-ordföranden Sören Andersson, som kritiserar Camerons studier.

Paul Cameron är mannen bakom Family Resarch Institute, som trots namnet endast ägnar sig åt att producera artiklar och undersökningar om homosexualitetens fördärv. Senast han figurerade i Världen Idag handlade det om en undersökning där han visade att homosexualitet leder till avsevärt förkortad livslängd. Metoden var ur vetenskaplig synpunkt skrattretande, vilket jag kommenterade i tidningen. Skriftväxlingen – samt min slutkommentar som givetvis inte publicerades i tidningen – ligger här. Och här ligger ytterligare synpunkter på den undersökningen.

Den förkortade livslängden – som Hans-Göran Björk alltså utropar till sanning trots de ofrånkomliga bristerna, understryks även i dagens tidning. Så här säger Cameron:

det finns något i livsstilen – jag vet inte exakt vad – som orsakar sjukdomar som för heterosexuella hör ihop med högre åldrar.

”Det finns något i livsstilen”, alltså… Luddigare än så kan det knappast bli. Vad skulle det vara? Vad är det för magiskt i den ”homosexuella livsstilen” som gör att man dör i förtid? Oförmågan att kunna peka på vad som skulle orsaka dessa den förkortade livslängden bekräftar att metoderna, utgångspunkterna och urvalet är bristfälliga. Att det handlar om något annat.

Den största bristen är självförvållad, och har sin grund i den ideologiska besattheten av det revisionistiska uttrycket homosexuell livsstil. Det är ett begrepp kristenheten har skapat för att kunna reducera homosexualitet till ett självvalt beteendemönster – allt för att slippa tala om homosexualitet som en läggning. Det paradoxala är att Cameron med sina undersökningar underförstått bekräftar att homosexualitet är någon typ av genetisk betingad variation, eftersom han upptäcker så många gemensamma faktorer och egenskaper hos homosexuella. Eller rättare sagt, hos människor som har en homosexuell livsstil.

Vad är då homosexuell livsstil? Underförstått innehåller begreppet en mängd beteenden och egenskaper, till exempel promiskuitet, sadomasoschism, droganvändande, sexuellt risktagande och andra för kristenheten negativa egenskaper som det är lätt att kritisera om man inte vet något om dem. Att försöka bedriva vetenskap utifrån religiöst korrekta föreställningar om samliv är givetvis dömt att misslyckas. Studier som Camerons blir inget annat än undersökningar av vissa beteenden – inte av homosexuella människor.

En annan akut brist är att lesbiska vanligen utesluts när det talas om homosexuell livsstil. Lesbiska utesluts för övrigt ur de flesta sammanhang som har med homosexualitet att göra. Lesianism är liksom inte lika lätt att demonisera. Det är ju tvärtom lite - ja ni vet - pikant...

Hur fel och motsägelsefullt begreppet homosexuell livsstil fungerar i vetenskapliga sammanhang framgick tydligt i artikeln ”Orsakar homosexuell livsstil psykisk ohälsa?” som Homosexuellt.com publicerade för några år sedan. Slutsatsen var givetvis ja, men vad var orsaken? Jo, promiskuiteten. Att partnerbyten orsakar psykisk ohälsa. Som om partnerbyten skulle vara typiskt för den "homosexuella livsstilen". Artikelförfattaren lever i en låtsasvärld och borde besöka Avenyn i Göteborg en lördagkväll...

Den ofrivilliga kontentan av artikeln blev att homosexuella som lever i parrelationer inte löper högre risk att drabbas av ohälsa, samt att det är viktigt att uppmuntra homosexuella att leva i stabila förhållanden, till exempel i partnerskap. (Homosexuellt.com ligger nere just nu, men jag refererar till artikeln här.)

Som intäkt för Camerons vetenskapliga hederlighet och validitet lyfter tidningen upp det faktum att Cameron i slutet av 1960-talet skrev studier om den passiva rökningens skadeverkningar. Men ingen trodde honom då heller. ”Cameron dårförklarades för sina upptäckter, men idag är hans rön allmänt accepterade.”

Det är ett billigt sätt att försöka skapa trovärdighet. Det är som att lyfta fram historierevisionisten David Irving som en hederlig historiker bara för att han i början av sin karriär skrev böcker med historisk och vetenskaplig akuratess.

Varje synpunkt på Camerons forskning avfärdas med dissidentargumentet – att hans rön och resultat inte är politiskt korrekta, och därför tystas ner och förbjuds. ”En budbärare som ska tystas”, är rubriken på Hans-Göran Björks ledare. Allt enligt gängse propagandadramaturgi.

På den här sidan ligger fler synpunkter på dr Paul Cameron.

Hur vetenskapen används... 2

Dr Paul Cameron vid Family Resarch Institute jobbar intensivt med att producera och publicera negativa studier om homosexuella och homosexualitet. Den 3 augusti publicerade Världen Idag på nyhetsplats en artikel baserad på en ny studie beträffande homosexuellas livslängd, som jag kommenterade i en artikel som publicerades i tidningen den 12 augusti, med följande rubrik:

Forskning som kan ifrågasättas

Tidningen Världen idag rapporterade den 3 augusti om att homosexuellas livslängd är 20 år kortare än genomsnittet. Uppgifterna kommer från dr Paul Cameron på Family Research Institute i Colorado Springs, som trots namnet inte sysslar så mycket med familjeforskning, utan helt och hållet ägnar sig åt att presentera negativa och komprometterande rapporter om homosexualitet, ofta baserade på dåligt underlag och tvivelaktiga metoder.

Studien om homosexuellas livslängd är ett bra exempel. Den baserar sig på dödsannonser i amerikanska gaytidningar - en metod som Paul Cameron använde redan 1994, och kritiserades mycket för. Med rätta, för urvalet i den här typen av tidningar är långt från representativt. Skulle man till exempel få rättvisande siffror angående sportfiskares livslängd genom att studera nekrologerna i tidningen Fiskejournalen? Kan man genom notiser om dödsfall i tidningen Dagen säga något om kristnas livslängd?

Tidningarna Cameron använt speglar gaykulturen i storstäder, och det är just till större städer många yngre homosexuella söker sig. Städer har således oproportionellt stor andel unga öppet homosexuella individer. Således utelämnas homosexuella i småstäder och på landsbygden, liksom det stora antalet homosexuella som inte tar del av städernas gayliv, och som inte läser eller kommer i kontakt med de aktuella tidningarna. Och framförallt utelämnas förstås alla de som inte är öppna med sin sexualitet.

Den aktuella studien publiceras i Psychological Reports – en tidning med mycket lågt vetenskapligt genomslag, och är enligt den egna beskrivningen en tidning för ”experimentella, teoretiska och spekulativa artiklar”. Det förklarar möjligen varför Camerons studie har antagits.

Men jag misstänker att Välden idag väljer att hålla fast vid Camerons resultat oavsett vad som framkommer. Och gör de det kan jag tipsa om ett scoop. Ty förra gången Cameron presenterade resultat baserade på den här metoden kom han fram till att homosexuellas livslängd låg runt 42 år. Om livslängden nu ligger kring 60 är det ju helt fantastiskt! På de senaste 11 åren har alltså homosexuellas livslängd ökat med hela 20 år. Det måste vara rekord!



Världen Idag kommenterar i tidningen:

Kopplingen mellan livslängd och livsstil är självklart intressant och föremål för forskning ur olika perspektiv. Självklart är det av vetenskapligt intresse att också undersöka om det finns någon koppling när det gäller sexuell livsstil. Flera sådana undersökningar har gjorts, vi refererade en av dem som nyligen lagts fram och som gäller homosexuellas livslängd.

Man kan, som Tor Billgren, ha synpunkter på metod och urval. Det finns ingen statistik över sexuell läggning hos avlidna, alltså får man hitta andra vägar. Den studie vi skrev om hade granskat tiotusen minnesord över avlidna i homosextidningar och då konstaterat att den genomsnittliga livslängden bland dessa bortgångna var ca 20 år lägre än för befolkningen i stort. De resultaten kan inte avfärdas.

Tor Billgren hävdar att dessa minnesord speglar verkligheten endast för storstädernas homosexuella. Det gör inte siffrorna mindre intressanta. Om genomsnittsåldern för öppet homosexuella i storstäderna som tar del av storstädernas gayliv är cirka 60 år så är det ett forskningsresultat som förtjänar uppmärksamhet.
Redaktionen



Jag svarar redaktionen den 23 augusti

Hej

Vad trevligt att ni publicerade min artikel om Dr Cameron. Och vad synd att er kommentar var oseriös och motsägelsefull. Samtidigt som ni medger att metoden kan ha brister, drar ni slutsatsen att den framräknade medelåldern gäller ”öppet homosexuella som deltar i storstädernas gayliv”. Just metodens låga grad av vetenskaplig ackuratess omöjliggör ju varje slutsats om medelålder – vilka grupper och undergrupper man än räknar bort.

Föreställ er premisserna för er slutsats: Skulle dessa tidningar ha listor på öppet homosexuella? Skickar alla anhöriga till ”öppet homosexuella i storstäderna som tar del av storstädernas gayliv” in dödsannonser till gaytidningar? Även de som inte känner till tidningarnas existens? Även det stora antalet föräldrar som förskjuter sina barn på grund av deras läggning? Anhöriga från en kulturell bakgrund där homosexualitet är (ännu mer) tabu? Det är uppenbart orimliga antaganden.

Och vad skulle en nedsatt medelålder bero på? Homosexuellt.com gjorde ett tappert försök härförleden att förklara i artikeln "Orsakar homosexuell livsstil psykiska störningar" - men argumenterade därigenom (utan att inse det själva, får man förmoda) mycket effektivt emot sig själv och FÖR homoäktenskap... Läs här

Med vänliga hälsningar

/ Tor Billgren